Miljöforskning Nummer #4 september 2008

Vatten är nödvändigt för allt liv på jorden. Människan kan klara sig flera veckor utan mat men endast några få dagar utan vatten. Sverige är ett av relativt få länder som har god tillgång på både yt- och grundvatten av god kvalitet. Överbefolkning och ökande användning av vatten till industriella processer och jordbruk gör att tillgången på rent dricksvatten i många länder, framför allt utvecklingsländer, blir alltmer problematiskt. Allt fler människor blir beroende av grundvatten eftersom det inte finns ytvatten i tillräcklig mängd eller tillräckligt renhetsgrad. Grundvatten har generellt ansetts vara av god kvalitet, men ämnen som arsenik, mangan, fluorid, uran och radon finns naturligt i berggrunden och kan lösas i omgivande vatten och orsaka förhöjda halter framför allt i borrade brunnar.

Dricksvattenkvalitet

De flesta i Sverige får sitt dricksvatten genom kommunala anläggningar som kontrolleras regelbundet enligt Livsmedelsverkets föreskrifter som bygger på de kvalitetskrav för dricksvatten som gäller i hela EU (www.slv.se). Ungefär 1,2 miljoner permanentboende och lika många fritidsboende tar sitt vatten från enskild vattentäkt eller andra mindre anläggningar. Socialstyrelsen har ansvar för normer och tillsynsvägledning i frågor om dricksvatten för enskilda vattentäkter och mindre anläggningar (se vidare Socialstyrelsens allmänna råd om dricksvatten). Sveriges geologiska undersökningar SGU har gjort undersökningar, som visar att vattenkvaliteten i enskilda vattentäkter varierar betydligt och att det är relativt vanligt med förekomst av bakterier, radon, arsenik, fluorid och mangan. En genomlysning av flertalet förekommande problem med dricksvattenkvalitet i Sverige kommer att redovisas i den Miljöhälsorapport som Socialstyrelsen, tillsammans med Institutet för miljömedicin och Stockholms läns landsting ger ut 2009.

Arsenik i dricksvatten

I det följande ges en sammanfattning av de hälsorisker som är förknippade med arsenik i dricksvatten och den forskning som bedrivs vid Karolinska Institutet i samarbete med många forskargrupper runt om i världen. Forskningen vid Karolinska Institutet är världsledande vad gäller hälsorisker av arsenik, med fokus på riskgrupper och riskfaktorer. Vi har även börjat intressera oss för mangan, som är betydligt vanligare förekommande i dricksvatten än arsenik. Små barn är en förmodad högriskgrupp eftersom tar flera månader efter födseln innan barnet kan reglera upptaget av mangan i tarmen och utsöndra eventuellt överskott med gallan. Därför kan spädbarn ta upp för mycket mangan från det vatten som används för beredning av modersmjölksersättning och välling. Kunskapen om eventuella effekter är bristfällig.

Framför allt i bergborrade brunnar

Arsenik är ett grundämne och förekommer naturligt i berggrunden. I områden med arsenikhaltiga mineral kan arsenik lösas ut till grundvattnet. Förhöjda arsenikhalter förekommer framför allt i bergborrade brunnar. Globalt sett använder många miljoner människor dricksvatten med så hög arsenikhalt, ofta flera hundra mikrogram (?g) per liter, att det föreligger risk för allvarliga hälsoeffekter. Värst drabbade är fattiga länder som Bangladesh, Indien, delar av Sydamerika, och Inre Mongoliet, men förhöjda halter finns i många länder, även Sverige, speciellt i områden där berggrunden innehåller arsenik, exempelvis i vissa områden i Västerbotten och Västernorrland, samt Enköping, Västerås och Smedjebacken.

Arsenik påverkar foster och barn

Oorganisk arsenik är mycket giftig och långvarig exponering kan ge upphov till en mängd olika hälsoeffekter. De tidigaste symptomen vid kronisk exponering är förändringar i hudens pigmentering och hyperkeratos, d.v.s. förtjockning av hudens hornlager, framför allt på handflator och fotsulor. Arsenik är även starkt cancerframkallande och ökar risken för tumörer i hud, lunga och urinblåsa, möjligen även lever och njure.

Trots att vi redan för mer än tio år sedan visade att arseniken lätt passerar moderkakan till fostret är kunskapen om effekter av arsenik på barns hälsa och utveckling begränsad. Vi har därför inriktat vår forskning på detta område och har pågående studier bl.a. i Argentina och Bangladesh. Ökad kunskap kan förhoppningsvis påskynda åtgärder för att minska exponeringen för arsenik. I byarna uppe i Anderna har människor sedan tusentals år druckit vatten med förhöjda arsenikhalter. I Bangladesh har kanske hälften av de ca 10 miljoner brunnar som installerats under de senaste decennierna, delvis med hjälp av biståndspengar, visats ha för höga arsenikhalter. Vi har visat att arseniken i dricksvattnet kan påverka fostrets utveckling och i allvarliga fall orsaka fosterdöd. Ett viktigt fynd är att amning skyddar mot fortsatt exponering eftersom modersmjölken innehåller väldigt lite arsenik. Det har dock under de allra senaste åren kommit rapporter om att arseniken även kan påverka barnens utveckling och vår fortsatta forskning inriktas på att klargöra olika riskfaktorer och särskilt känsliga åldrar.

Arseniken omvandlas i kroppen

Oorganisk arsenik, som vi får i oss med dricksvattnet, omvandlas (metaboliseras) i kroppen genom metylering till dimetylarseniksyra (DMA) som utsöndras i urinen och därför kan betraktas som en avgiftningsmekanism. Det kan dock bildas reaktiva mellanprodukter, som monometylarseniksyra (MMA), varför det är viktigt att metyleringen går hela vägen till DMA och inte stannar vid MMA.

Metabolismen av arsenik sker genom kroppens så kallade en-kolsmetabolism. Genom denna reaktion flyttas en till synes liten och obetydlig metylgrupp (bestående av en kolatom som binder tre väteatomer) från en aktiverad form av aminosyran metionin till en rad olika föreningar för att bilda kroppsnödvändiga ämnen som exempelvis kreatin (lagrar och förmedlar rörelseenergi i musklerna) och olika former av metylerat DNA (styr aktiviteten av olika gener). En-kolsmetabolismen, liksom metyleringen av arsenik, varierar stort mellan olika individer, beroende på såväl ärftliga faktorer som olika miljöfaktorer. Vi har funnit att kvinnor i allmänhet har en effektivare metylering av arsenik än män, och att detta kan förklara varför män löper större risk än kvinnor att få effekter av arsenik i hud, möjligen även andra effekter. Indianerna i Anderna har mycket effektiv metylering av arsenik och vi har som första forskargrupp visat att det är beroende på en speciell genotyp, kanske orsakad av selektion under många århundraden av exponering. Denna forskning ökar betydligt förståelsen för hur arsenik avgiftas i kroppen.

En-kolsmetabolismen är beroende av folsyra och vitamin B12 för att återvinna metionin (recycling) från det homocystein som bildats då SAM avger en metylgrupp och som fungerar som ett stoppljus för fortsatta metyleringsreaktioner. Man skulle därför kunna anta att kvinnor i Bangladesh med bristfällig nutrition och ensidig kost (huvudsakligen ris) har sämre förmåga att avgifta arseniken än vi här i västvärlden. Så tycks dock inte vara fallet, vilket sannolikt kan förklaras med att kvinnor kan påverka metyleringen av arsenik på olika sätt. Eftersom en-kolsmetabolismen är av fundamental betydelse för fostrets utveckling kan kvinnor, genom inverkan av det kvinnliga könshormonet östrogen, framställa kolin, som kan hjälpa till att återvinna metylgrupper, speciellt vid brist på folsyra. Denna förmåga att syntetisera kolin ökar under graviditeten, vilket resulterar i en mer effektiv metylering av arsenik graviditeten. Vi har sett att effektivisering av en-kolsmetabolismen under graviditet och amning även ger upphov till effektiv metylering av arseniken hos det ammade barnet. Vår fortsatta forskning syftar till att visa om detta även skyddar mot toxiska effekter av arseniken under tidig barndom, vilket naturligtvis skulle vara mycket positivt.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser