Miljöforskning Nummer #4 september 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-23 14:51:49

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut
Ropen skalla: Fullkorn åt alla!?

Forskare vid SLU utvecklar biomarkörer för att bättre studera samband mellan fullkorn och hälsa.  Foto: Stefan Rosengren

Ropen skalla: Fullkorn åt alla!?

Av Per Åman, Rikard Landberg och Afaf Kamal-Eldin
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 4/2008

I Amerika, England och Sverige och andra länder rekommenderar myndigheterna att vi ska äta mer fullkorn. Också i medierna skallar ropen om mer fullkorn åt alla, men varför? Helga, ett centrum för spetsforskning kring fullkorn, försöker ge svar på denna fråga.

Att fullkorn består av spannmålskärnans alla delar, det vill säga mjölkropp, kli och grodd, är fastlagt. Men det är också viktigt att definiera vilka grödor som ska ingå i begreppet fullkorn. Dessutom behöver man veta hur tekniska fraktioner får framställas och blandas, vilket innehåll av fullkorn som fullkornsprodukter ska ha och hur detta innehåll ska beskrivas på matens förpackning.

Många studier visar att den som äter mer fullkorn löper mindre risk att drabbas av övervikt, hjärt-kärlsjukdom, åldersdiabetes och vissa cancertyper. En svaghet med kostepidemiologiska studier är att det är svårt att skatta intag av fullkorn. Andra problem är att mat med fullkorn är dåligt definierad och att verkningsmekanismer bakom sambandet fullkorn och hälsa till stora delar är okända.

Nordiskt excellenscentrum

Vad bygger rekommendationerna på för underlag? Om nu ett ökat intag av fullkorn leder till bättre hälsa, hur ska vi då förmå konsumenterna att öka sitt intag? Frågorna är många, och för att öka kunskapen kring dem har NordForsk beviljat medel till Helga, ett ”Nordic Centre of Excellence”, för att samordna och initiera nordisk spetsforskning inom området mellan 2007 och 2011.

Forskningsprogrammet Helga står för Nordic Health- Wholegrain food. Samordnare är Danska Institutet för Cancerepidemiologi, där programmets ledare Anne Tjønneland arbetar. Dessutom ingår Sveriges lantbruksuniversitet, Kuopio universitet, Umeå universitet, Tromsø universitet och Köpenhamns universitet. I ett senare skede har även forskare från Island anslutit sig. Inom Helga studerar vi samband mellan mat och hälsa, och det finns spetskompetens inom livsmedelsvetenskap, biomarkörer (som är komponenter i till exempel ett biologiskt prov – blod, urin, vävnad – som speglar ett specifikt intag eller fysiologisk process eller sjukdom), interventionsstudier, epidemiologi och sociologi.

Fullkorn och sjukdomar

Forskningen vid Helga kommer att koncentreras till fullkorn i relation till kardiovaskulära sjukdomar, åldersdiabetes, bröst-, tjocktarms-, prostata- och livmoderscancer samt dödlighet i sjukdom.

Biomarkörer för intag av fullkorn från råg, vete och kanske havre kommer att utvecklas. Dessutom kommer vi att studera faktorer som påverkar intaget av fullkorn samt utveckla strategier för att öka intaget i olika länder.

Under senare år har ett antal randomiserade kliniska studier genomförts, där effekter av fullkornsintag på riskmarkörer för sjukdom studerats hos deltagare som slumpvis delats in i grupper. Resultaten har varierat, men i de senaste studierna har de varit negativa eller marginella för de markörer som undersökts.

I en studie där vi från SLU medverkade, fick 30 måttligt överviktiga personer äta fullkorn eller raffinerade spannmålsprodukter under sex veckor. Inga signifikanta skillnader i insulinkänslighet, inflammation eller lipidoxidation, oxidation av fettsyror, kunde påvisas efter intag av de olika typerna av kost.

Därför måste nya markörer eller verkningsmekanismer identifieras, för att kunna verifiera de minskade riskerna för sjukdom som observerats i epidemiologiska studier.

Författare :

Per Åman är professor i växtproduktlära vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU.
E-post: Per.aman@lmv.slu.se
Rikard Landberg är doktorand vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU.
E-post: rikard.landberg@lmv.slu.se
Afaf Kamal-Eldin är docent i livsmedelsvetenskap vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU.
E-post: afaf.kamal-Eldino@lmv.slu.se

Litteratur:

Andersson, A., Tengblad, S., Karlström, B., Kamal-Eldin, A., Landberg, R., Basu, S., Åman, P. and Vessby, B. Wholegrain foods do not affect insulin sensitivity, or markers of lipid peroxidation and inflammation in healthy moderately overweight subjects. J. Nutr. 137 (2007) 1401- 1407.

Landberg, R., Kamal-Eldin, A., Andersson, A., Vessby, B. and Åman, P. Alkylresorcinols as biomarkers of wholegrain wheat and rye intake: plasma concentration and intake estimated from dietary records. Am. J. Clin. Nutr. 87 (2008) 832-838.

Ross, A., Kamal-Eldin, A. and Åman, P. Dietary alkylresorcinols: absorption, bioactivities, and possible use as biomarkers of whole-grain wheat- and rye-rich foods. Nutr. Rev.62 (2004)81-95.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning september 2008

Inledare

Bondens marknad FINNS DET NÅGOT BÄTTRE än en riktigt god middag? Det skulle i så fall vara en härlig frukost. Men vad är det vi sätter i oss? Nyheterna duggar tätt om den farliga ma...

Temaartiklar

Hälsans väg genom magen Mat är nära förknippad med välbefinnande, hälsa och ohälsa. Vi mår som vi äter. Men snart kan vi äta som vi mår. Den nya gentekniken öppnar möjligheter för skräddars... Livsmedel centralt i hållbart samhälle Säkerhet, kvalitet och samspel mellan konsument, mat, marknad och miljö är nyckelbegrepp för Formas livsmedelsforskning. I Formas forskningsstrategi för åren 2009–20... Nio svenskar bland världens bästa livsmedelsforskare ISI WEB OF KNOWLEDGE är en databas över vetenskapliga publikationer. Svensk strategi för livsmedelsforskning I våras presenterades en svensk strategisk forskningsagenda för livsmedel som tagits fram av näringsliv, forskare och forskningsfinansiärer. Syftet med forskningsage... Etiskt problem skräddarsy mat efter gen Nutritionell genomik kan ge oss kunskaper om vår ämnesomsättning på en helt ny precisionsnivå genom att klarlägga sambandet mellan gener, födoämnen och hälsa. Den pr... Positiva till nutritionell genomik Matkonsumenter är positivt inställda till de möjligheter att skräddarsy kostråd, som den nutrigenoma forskningen kan komma att erbjuda i framtiden. Det visar flera e... Foderfisk och fiskrens blir till mat Havets resurser är begränsade. Det borde gå att använda hela råvaran fisk till livsmedel, anser forskare på Chalmers, som prövar en ny metod att isolera marina prote... Ropen skalla: Fullkorn åt alla!? I Amerika, England och Sverige och andra länder rekommenderar myndigheterna att vi ska äta mer fullkorn. Också i medierna skallar ropen om mer fullkorn åt alla, men ... Giftet i äpplet Rester av bekämpningsmedel påvisas i cirka hälften av tagna livsmedelsprover i Sverige. Forskare hittar också doser av pesticider i svensk allmänbefolkning. Den sann... Mikra mat i rätt förpackning Plastförpackad mat kan vid mikrovågsuppvärmning suga upp ämnen från plasten. Även om ämnena inte skulle vara farliga kan de orsaka dålig lukt eller smak. Speciellt k... Se upp med brunnsvattnet! Vattenkvaliteten i enskilda brunnar varierar stort. Bakterier, radon, arsenik, fluorid och mangan förekommer ofta. Oorganisk arsenik är mycket giftig och långvarig e... Hur tar kroppen upp folsyran? Folat behövs för celldelningen. Därför ökar behovet av detta Bvitamin under exempelvis graviditet. Kanske skyddar folat även mot vissa cancerformer. Mer kunskap behö... Måltid het potatis i barnfamilj Måltiderna ska lösas intellektuellt, praktiskt och emotionellt. Flera gånger varje dag. Hur hittar unga familjer matinspiration under vardagens tidspress? Och hur kl... Hälsomat utan tomma löften ”Functional foods” låter som nyttig mat, inte sant? Begreppet används ofta för att beskriva livsmedel med positiva hälsoegenskaper. Det får man dock inte lova hur so... Ökat intresse för livsmedel Att identifiera centrala forskningspolitiska frågor inom jordbrukssektorn är uppdraget för EU:s speciella strategiskt rådgivande kommitté SCAR Standing Committe for ...

Intervjun

Instabila ekosystem utmanar samhället Tvärvetenskaplig struktur på universiteten, en ny ekonomi och på sina ställen de små jordbrukens renässans är exempel på förändringar som behövs för att förverkliga ...

Övriga artiklar

Forska om ekosystem och övervakning Årets knöl 2008 Män varnas för östersjöfisk Rum i Barcelona för svensk forskning om hälsa Mer mat med mindre vatten 42 miljoner till miljöteknisk forskning Linnémiljömiljoner till de stora sambanden

Notiser

Skogforsk utvärderat Skogforsk gör stor nytta för det svenska samhället och för skogsnäringen. Programmen för förädling av skogsträd är särskilt värdefulla, enligt en utvärdering som har... Framtidens skog får 150 miljoner Umeå blir en allt starkare centralort för Europas skogliga forskning. Där driver Centrum för analys och syntes av skogliga system det nya forskningsprogrammet Framti... Världens geologi på nätet OneGeology är en global geologisk karta av hög kvalitet på Internet. Den lanserades i augusti, när den 33:e internationella geologikongressen hölls i Oslo. Fem skogsmiljoner till Formas En skogspolitik i takt med tiden antogs av riksdagen i juni 2008: Skogen spelar stor roll för klimatet, det behövs en ökad skoglig tillväxt, förbättrad hänsyn till s... Vinnova satsar stort på framtidens hälsa I början av september 2008 stängdes brevlådan för dem som ville delta i Vinnovas nya program Innovationer för framtidens hälsa. Programmet utgår från de behov som ka... Världens minsta fjäril i Sveriges största bokverk ”Här i dessa små, och af oss så föraktade kräken, kunne vi finna de största Naturens mästerstycken”. Carl von Linné hade en speciell förkärlek till de riktigt små fj...

Resultat av forskning

Människan styr raser hos djur Djurens förutsättningar kräver förbättringar Smakar det så kostar det Landskap i förändring Små grodorna är sällsynta att se Nya hot mot älskade knölar Fjällen i fokus Stadsplanering saknar barnperspektiv Den segregerade staden föder ny segregation

Formas GD har sista ordet

”För Formas del är det glädjande att klimatfrågan ska bli föremål för strategiska satsningar” I DAGARNA HAR OFFENTLIGGJORTS DELAR av budgetpropositionen som gäller forskningspolitiken. Här finns stora ökningar av anslagen till universitet och högskolor vilket...

Vidare länkar

Sidfot