Miljöforskning Nummer #4 september 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-23 14:51:48

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut
Positiva till nutritionell genomik

Konsumenter på Bondens marknad väljer och vrakar bland läckerheter. Om några år kanske de har hjälp av personligt skräddarsydda kostråd.  Foto: Stefan Rosengren

Enkätundersökning

Positiva till nutritionell genomik

Av Jennie Ahlgren
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 4/2008

Matkonsumenter är positivt inställda till de möjligheter att skräddarsy kostråd, som den nutrigenoma forskningen kan komma att erbjuda i framtiden. Det visar flera enkätundersökningar.

En god hälsa är för många en betydelsefull faktor för att uppleva livet som meningsfullt. Troligen är det den faktor som i störst utsträckning ger upphov till den utbrett positiva inställning man har till möjligheterna att få skräddarsydda kostråd baserade på genetisk information. Tillsammans med faktorerna ”Familjen” och ”Socialt umgänge” utgör ”Hälsa” de tre oftast angivna faktorerna för ett meningsfullt liv.

Gärna genetisk undersökning

Drygt 2000 slumpmässigt utvalda individer i Sverige har svarat på en enkät med frågor kring genetiska tester och skräddarsydda kostråd. Resultaten visar på överraskande positiv inställning till de möjligheter den nutrigenoma forskningen kan komma att erbjuda i form av gentester och skräddarsydda kostråd. Sjuttio procent av de tillfrågade uppgav att de skulle kunna tänka sig att genomgå en genetisk undersökning i syfte att få skräddarsydda kostråd. Två tredjedelar ansåg att de även skulle kunna tänka sig att använda teknikerna för att ta reda på i vilken utsträckning de skulle kunna ägna sig åt vissa beteenden utan att riskera sin hälsa (ex. rökning och alkoholförtäring). Utöver denna villighet att själv genomgå en genetisk undersökning, förklarade majoriteten att de även var villiga att låta testa sina barn.

Många av dem som svarade på frågorna ansåg att släktingar skulle få tillgång till testresultaten om dessa visade att det fanns en sjukdomsrisk även för dem. Under särskilda omständigheter skulle många välja att avslöja resultat även om de anhöriga uttryckligen sagt ifrån att de inte ville ha någon information.

Tveksamheter kan skönjas

Trots att de flesta var positiva till de möjligheter den nutrigenoma forskningen kan föra med sig, kan en del tveksamheter skönjas. Nära två tredjedelar av respondenterna tyckte att det finns anledning att oroa sig över att individers genetiska information kommer i orätta händer och en klar majoritet trodde att de skulle må psykiskt dåligt av att få veta vilka sjukdomar de skulle utveckla i framtiden (merparten av dessa kunde dock ändå tänka sig att genomgå en undersökning).

Frågor liknande dem som ställdes i denna undersökning har även ställts i andra studier. I USA har ett antal studier utförts och också dessa resultat visar på intresse och positiv inställning till att använda genetisk information i hälsofrämjande syften på de sätt som den nutrigenoma forskningen kan komma att erbjuda.

Författare :

Jennie Ahlgren är doktorand i etik vid Lunds universitet.
E-post: jennie.ahlgren@teol.lu.se

Litteratur:

International Food Information Council (IFIC) (2007).

“Consumer Attitudes toward Functional Foods/Foods for Health. Executive Summary”. Hämtad 2007-11-16 från: http://www.ific.org/research/upload/IFICExecSum-SINGLE_vF2.pdf

White, Christy; Meunier, John; SteelFisher, Gillian (2005). “Public Perception of Genomics/Genetic Testing. CGAT Survey”. Hämtad 2008-04-11 från: http://www.pharmaweek.com/Exclusive_Content/11_4.asp

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning september 2008

Inledare

Bondens marknad FINNS DET NÅGOT BÄTTRE än en riktigt god middag? Det skulle i så fall vara en härlig frukost. Men vad är det vi sätter i oss? Nyheterna duggar tätt om den farliga ma...

Temaartiklar

Hälsans väg genom magen Mat är nära förknippad med välbefinnande, hälsa och ohälsa. Vi mår som vi äter. Men snart kan vi äta som vi mår. Den nya gentekniken öppnar möjligheter för skräddars... Livsmedel centralt i hållbart samhälle Säkerhet, kvalitet och samspel mellan konsument, mat, marknad och miljö är nyckelbegrepp för Formas livsmedelsforskning. I Formas forskningsstrategi för åren 2009–20... Nio svenskar bland världens bästa livsmedelsforskare ISI WEB OF KNOWLEDGE är en databas över vetenskapliga publikationer. Svensk strategi för livsmedelsforskning I våras presenterades en svensk strategisk forskningsagenda för livsmedel som tagits fram av näringsliv, forskare och forskningsfinansiärer. Syftet med forskningsage... Etiskt problem skräddarsy mat efter gen Nutritionell genomik kan ge oss kunskaper om vår ämnesomsättning på en helt ny precisionsnivå genom att klarlägga sambandet mellan gener, födoämnen och hälsa. Den pr... Positiva till nutritionell genomik Matkonsumenter är positivt inställda till de möjligheter att skräddarsy kostråd, som den nutrigenoma forskningen kan komma att erbjuda i framtiden. Det visar flera e... Foderfisk och fiskrens blir till mat Havets resurser är begränsade. Det borde gå att använda hela råvaran fisk till livsmedel, anser forskare på Chalmers, som prövar en ny metod att isolera marina prote... Ropen skalla: Fullkorn åt alla!? I Amerika, England och Sverige och andra länder rekommenderar myndigheterna att vi ska äta mer fullkorn. Också i medierna skallar ropen om mer fullkorn åt alla, men ... Giftet i äpplet Rester av bekämpningsmedel påvisas i cirka hälften av tagna livsmedelsprover i Sverige. Forskare hittar också doser av pesticider i svensk allmänbefolkning. Den sann... Mikra mat i rätt förpackning Plastförpackad mat kan vid mikrovågsuppvärmning suga upp ämnen från plasten. Även om ämnena inte skulle vara farliga kan de orsaka dålig lukt eller smak. Speciellt k... Se upp med brunnsvattnet! Vattenkvaliteten i enskilda brunnar varierar stort. Bakterier, radon, arsenik, fluorid och mangan förekommer ofta. Oorganisk arsenik är mycket giftig och långvarig e... Hur tar kroppen upp folsyran? Folat behövs för celldelningen. Därför ökar behovet av detta Bvitamin under exempelvis graviditet. Kanske skyddar folat även mot vissa cancerformer. Mer kunskap behö... Måltid het potatis i barnfamilj Måltiderna ska lösas intellektuellt, praktiskt och emotionellt. Flera gånger varje dag. Hur hittar unga familjer matinspiration under vardagens tidspress? Och hur kl... Hälsomat utan tomma löften ”Functional foods” låter som nyttig mat, inte sant? Begreppet används ofta för att beskriva livsmedel med positiva hälsoegenskaper. Det får man dock inte lova hur so... Ökat intresse för livsmedel Att identifiera centrala forskningspolitiska frågor inom jordbrukssektorn är uppdraget för EU:s speciella strategiskt rådgivande kommitté SCAR Standing Committe for ...

Intervjun

Instabila ekosystem utmanar samhället Tvärvetenskaplig struktur på universiteten, en ny ekonomi och på sina ställen de små jordbrukens renässans är exempel på förändringar som behövs för att förverkliga ...

Övriga artiklar

Forska om ekosystem och övervakning Årets knöl 2008 Män varnas för östersjöfisk Rum i Barcelona för svensk forskning om hälsa Mer mat med mindre vatten 42 miljoner till miljöteknisk forskning Linnémiljömiljoner till de stora sambanden

Notiser

Skogforsk utvärderat Skogforsk gör stor nytta för det svenska samhället och för skogsnäringen. Programmen för förädling av skogsträd är särskilt värdefulla, enligt en utvärdering som har... Framtidens skog får 150 miljoner Umeå blir en allt starkare centralort för Europas skogliga forskning. Där driver Centrum för analys och syntes av skogliga system det nya forskningsprogrammet Framti... Världens geologi på nätet OneGeology är en global geologisk karta av hög kvalitet på Internet. Den lanserades i augusti, när den 33:e internationella geologikongressen hölls i Oslo. Fem skogsmiljoner till Formas En skogspolitik i takt med tiden antogs av riksdagen i juni 2008: Skogen spelar stor roll för klimatet, det behövs en ökad skoglig tillväxt, förbättrad hänsyn till s... Vinnova satsar stort på framtidens hälsa I början av september 2008 stängdes brevlådan för dem som ville delta i Vinnovas nya program Innovationer för framtidens hälsa. Programmet utgår från de behov som ka... Världens minsta fjäril i Sveriges största bokverk ”Här i dessa små, och af oss så föraktade kräken, kunne vi finna de största Naturens mästerstycken”. Carl von Linné hade en speciell förkärlek till de riktigt små fj...

Resultat av forskning

Människan styr raser hos djur Djurens förutsättningar kräver förbättringar Smakar det så kostar det Landskap i förändring Små grodorna är sällsynta att se Nya hot mot älskade knölar Fjällen i fokus Stadsplanering saknar barnperspektiv Den segregerade staden föder ny segregation

Formas GD har sista ordet

”För Formas del är det glädjande att klimatfrågan ska bli föremål för strategiska satsningar” I DAGARNA HAR OFFENTLIGGJORTS DELAR av budgetpropositionen som gäller forskningspolitiken. Här finns stora ökningar av anslagen till universitet och högskolor vilket...

Vidare länkar

Sidfot