En god hälsa är för många en betydelsefull faktor för att uppleva livet som meningsfullt. Troligen är det den faktor som i störst utsträckning ger upphov till den utbrett positiva inställning man har till möjligheterna att få skräddarsydda kostråd baserade på genetisk information. Tillsammans med faktorerna ”Familjen” och ”Socialt umgänge” utgör ”Hälsa” de tre oftast angivna faktorerna för ett meningsfullt liv.
Gärna genetisk undersökning
Drygt 2000 slumpmässigt utvalda individer i Sverige har svarat på en enkät med frågor kring genetiska tester och skräddarsydda kostråd. Resultaten visar på överraskande positiv inställning till de möjligheter den nutrigenoma forskningen kan komma att erbjuda i form av gentester och skräddarsydda kostråd. Sjuttio procent av de tillfrågade uppgav att de skulle kunna tänka sig att genomgå en genetisk undersökning i syfte att få skräddarsydda kostråd. Två tredjedelar ansåg att de även skulle kunna tänka sig att använda teknikerna för att ta reda på i vilken utsträckning de skulle kunna ägna sig åt vissa beteenden utan att riskera sin hälsa (ex. rökning och alkoholförtäring). Utöver denna villighet att själv genomgå en genetisk undersökning, förklarade majoriteten att de även var villiga att låta testa sina barn.
Många av dem som svarade på frågorna ansåg att släktingar skulle få tillgång till testresultaten om dessa visade att det fanns en sjukdomsrisk även för dem. Under särskilda omständigheter skulle många välja att avslöja resultat även om de anhöriga uttryckligen sagt ifrån att de inte ville ha någon information.
Tveksamheter kan skönjas
Trots att de flesta var positiva till de möjligheter den nutrigenoma forskningen kan föra med sig, kan en del tveksamheter skönjas. Nära två tredjedelar av respondenterna tyckte att det finns anledning att oroa sig över att individers genetiska information kommer i orätta händer och en klar majoritet trodde att de skulle må psykiskt dåligt av att få veta vilka sjukdomar de skulle utveckla i framtiden (merparten av dessa kunde dock ändå tänka sig att genomgå en undersökning).
Frågor liknande dem som ställdes i denna undersökning har även ställts i andra studier. I USA har ett antal studier utförts och också dessa resultat visar på intresse och positiv inställning till att använda genetisk information i hälsofrämjande syften på de sätt som den nutrigenoma forskningen kan komma att erbjuda.
Författare
:
Jennie Ahlgren
är doktorand i etik vid Lunds universitet.
E-post:
jennie.ahlgren@teol.lu.se
Litteratur:
International Food Information Council (IFIC) (2007).
“Consumer Attitudes toward Functional Foods/Foods for Health. Executive Summary”. Hämtad 2007-11-16 från: http://www.ific.org/research/upload/IFICExecSum-SINGLE_vF2.pdf
White, Christy; Meunier, John; SteelFisher, Gillian (2005). “Public Perception of Genomics/Genetic Testing. CGAT Survey”. Hämtad 2008-04-11 från: http://www.pharmaweek.com/Exclusive_Content/11_4.asp