Miljöforskning Nummer #4 september 2008

Allmänbefolkningen i vårt land exponeras i första hand för bekämpningsmedel indirekt genom rester i livsmedel, främst från färska frukter och grönsaker. Direkt exponering genom hemmabruk av bekämpningsmedel eller genom att människor bor nära besprutade odlingar är näst vanligaste orsak till bekämpningsrester i kroppen. De som sprutar exponeras mest. Mot bakgrund av att drygt hälften av vad vi intar av frukt och grönt importeras, har behandlingen med bekämpningsmedel i andra länder betydelse även från svenskt perspektiv. I våra livsmedel påvisas rester av bekämpningsmedel i cirka hälften av tagna livsmedelsprover. Nästan sex procent av importerade frukt och grönsaker har halter, som överstiger tillåtna värden. Motsvarande andel för frukt och grönt, som odlats i Sverige är omkring en halv procent.

Biomarkörer visar exponering

I visionen om ett hållbart samhälle ingår en giftfri miljö, goda matvanor och säkra livsmedel samt att exponeringen av bekämpningsmedel för människor och miljö i Sverige ska minska. Ett sätt att övervaka en sådan utveckling är att kontrollera med hjälp av biomarkörer hur befolkningen exponeras för bekämpningsmedel. Biologisk övervakning av exponeringen för medel som alltjämt är i användning har gjorts i andra länder men inte tidigare i Sverige.

Nu har Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Universitetssjukhuset i Lund under åren 2004–2008, efter initiativ av Länsstyrelsen i Skåne och med stöd av Naturvårdsverket, undersökt resthalter i urinen av flera bekämpningsmedel. Halterna relateras även till enkätuppgifter från deltagarna. Vi har till dags dato insamlat material från ca 300 personer, bestående av vuxen allmänbefolkning i en medelstor sydsvensk stad, och även från en grupp vegetarianer och en grupp invandrare av första generationen. I allmänbefolkningen ingår inte personer som har kontakt med bekämpningsmedel i yrket. Vi har också samlat prov från några mindre yrkesexponerade grupper. I ett annat projekt vid AMM i Lund undersöktes med likartade metoder vuxna och barn från allmänbefolkning samt yrkesexponerade i Centralamerika (se Miljöforskning 3/2008, sid 37).

I Sverige och i världen används hundratals olika aktiva substanser som bekämpningsmedel. Vi har nu metoder för analys av biomarkörer för 14 olika medel. Som analysmetod har vi tillämpat vätskekromatografi med tandem masspektrometri (LC/MS/MS). Vi studerar markörer för medel mot ogräs, mögelsvamp och insekter. De halter som vi kan bestämma med våra metoder ligger på en sådan nivå att vi kan analysera dessa ämnen i de mycket låga halter som finns hos allmänbefolkning i Sverige.

För att vi ska kunna värdera de halter vi funnit och för kontroll av våra metoder har vi genomfört ett antal experiment där två personer fått dricka en bestämd dos av olika bekämpningsmedel. Sedan har vi mätt hur mycket som kommer ut i urinen och hur snabbt rester lämnar kroppen. Vi har kunnat fastställa att våra metoder fungerar väl för analys av de låga halterna i allmänbefolkningens urin samt att morgonurin kan användas för övervakning av de hittills undersökta substanserna.

Högre halter på våren

Vid genomgång av de första 100 svenska befolkningsproven insamlade år 2004 som dygnsmängder av urin, fann vi, att rester av samtliga undersökta medel kan återfinnas i urinen. Halterna var något högre i prover insamlade under vår/vårvinter jämfört med höstproverna hos personer över fyrtio år, hos kvinnor och bland dem, som i enkäten svarat att de inte föredrar ekologiska livsmedel till och med när sådana finns tillgängliga. Ingen av deltagarna använde de här undersökta bekämpningsmedlen i sina hem.

Mer hos vegetarian och golfare

Urin som insamlats senare som morgonprov från allmänbefolkning gav likartat resultat. En grupp vegetarianer hade litet högre halter än icke-vegetarianer och för vissa bekämpningsmedel ända upp till tre gånger högre. De som har golf som hobby hade också litet högre halter än ickegolfare.

Några yrkesgrupper som exponeras för bekämpningsmedel har undersökts före och efter arbete och exponeringen avspeglas mycket väl i urinproven. Halterna efter exponering ligger ca 10 ggr högre efter jämfört med före arbetet.

Vid jämförelse med halterna i urinprov från vuxna och barn i Centralamerika ses intressanta skillnader. Tydligt är att de medel som används där i stor omfattning medför högre halter än i svenska prover – men skillnaderna är ändå inte så stora som man kunde tro: vuxna personer ur den centralamerikanska allmänbefolkningen har 2–3 ggr högre halter än svenskar och ¨miljöexponerade¨ barn i Centralamerika har 5-10 ggr högre värden än vi, medan halterna hos barn i byar där det inte sprutas har halter i nivå med vuxna svenskar.

Vi kan alltså påvisa en lågdosexponering för undersökta pesticider i svensk allmänbefolkning. Den sannolikt viktigaste källan är vår mat, främst frukt och grönsaker, varav merparten av konsumtionen hänför sig till importerade produkter. Men också annan exponering än födan kan ha betydelse, om än i mindre utsträckning i Sverige än i många andra europeiska och utomeuropeiska länder.

Ekologiskt ger lägre belastning

Det kan finnas skäl särskilt studera riskgrupper i befolkningen – förutom dem som intar mycket frukt och grönt, naturligtvis personer som exponeras för bekämpningsmedel i sitt yrke eller på fritiden och även andra som har en högre exponering, t ex barn som intar ¨konventionellt ¨ framställda livsmedel. I andra länder har biomarkörstudier på barn visat dels att barn generellt blir mer exponerade, dels att intag av ¨konventionell¨ kost ger en högre ¨belastning¨ av bekämpningsrester av vissa insektsmedel än en ekologisk. I länder, där jordbruket är mera kemikalieintensivt än i Sverige är det särskilt motiverat att övervaka och nedbringa exponeringen för befolkningen.

Huruvida resthalterna av pesticider i urinen har någon betydelse för hälsan har inte undersökts i de svenska studierna. Det kan dock finnas riskgrupper för vilka den allmänna indirekta lågdosexponeringen för bekämpningsmedel - och andra substanser i vår miljö – innebär en risk, speciellt om man betänker att flera ämnen kan verka genom samma mekanism och ha samma målorgan samt om man betänker att en del av oss har en sämre förmåga än andra att ämnesomsätta och utsöndra främmande ämnen från kroppen.

Framtida exponeringsstudier av bekämpningsmedel skulle med fördel kunna sammankopplas med väl underbyggda uppgifter om intag av kost och dricksvatten och ske i samarbete med andra, exempelvis Livsmedelsverket.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser