Folathalterna i livsmedel är generellt låga. Men även i livsmedel som är rika på folat, som till exempel lever, bladgrönsaker, citrusfrukter, bär, baljväxter och frön, kan vitaminerna förlora sin verkan när man lagar maten. Detta beror på att folaterna är både labila och vattenlösliga.
Om en gravid kvinna har tillräckligt med folat, minskar risken för att hon föder barn med ryggmärgsbråck eller andra fosterskador. Eftersom många kvinnor får i sig mindre folat än vad som rekommenderas, kommer alla kvinnor i barnafödande ålder i Sverige att erbjudas gratis folsyratabletter, som är folat i berikad form.
Bröd som testlivsmedel
I flera länder, exempelvis USA, är mjöl, bröd eller pasta obligatoriskt berikade med folsyra. Sverige beslutade 2007 att inte följa efter, eftersom det är oklart hur berikningen påverkar cancerpatienter.
Vilken metod som än används för att befolkningen ska få i sig tillräckligt med folat, krävs det kunskap om vitaminets naturliga och syntetiska former. Absorberas till exempel syntetisk folsyra och naturliga folater på samma sätt? Är den biologiska funktionen densamma?
Flera svenska och europeiska forskare har använt testlivsmedel för att studera effekterna av regelbunden konsumtion hos människor. Ofta mäts folatnivåerna i de röda blodkropparna. Det gör man under de cirka tre månader som de röda blodkropparna cirkulerar i blodet. Vid SLU har både berikningsformen folsyra och livsmedel naturligt rika på folater studerats. Kvinnliga försökspersoner med normal folatstatus har utöver sin vanliga kost under tre månader dagligen ätit ett testlivsmedel eller en måltid. Bröd visade sig vara ett bra livsmedel för folsyraberikning. En frukost rik på naturliga folater förbättrade också folatstatusen signifikant. Intressant nog förbättrades folatstatus vid dubbel dos folsyra i brödet endast marginellt jämfört med en enkel dos. Och det räckte inte ens för kvinnorna att byta ut sitt dagliga bröd mot minst fem skivor bröd rikt på naturliga folater.
In-vitrostudier och studier i människor
Ett enklare alternativ att studera metabolism av folat är in-vitro modeller för magtarmkanalen. De mest avancerade modellerna justerar bland annat surhetsgrad pH, enzymkoncentrationer och peristaltik efter medelvärden från vuxna eller barn. Eftersom modellerna saknar tarmceller, kan inte upptagningsförmågan bestämmas. Däremot kan man räkna ut hur mycket av ett ämne som kan absorberas under passagen genom mage och tarmar. Våra försök har visat att tillgängligheten för absorption av både naturliga folater och folsyra ligger på mellan 80 till 100%, beroende på livsmedel. Det är annorlunda med mjölk. I folsyraberikad mjölk absorberas mindre än hälften av den mängd folater som absorberas i yoghurt. Förklaringen är att mjölk, till skillnad från yoghurt, innehåller rätt höga koncentrationer av proteiner som binder folsyra och förhindrar absorption.
Omsättningen av folat borde studeras i människor, vilket vi också gör. Lämpliga försökspersoner är till exempel ileostomister, som lever med en påse på magen. Ur deras stomiprover kan man bestämma hur mycket folat som inte tagits upp, och från blodprover kan man bestämma hyr mycket som absorberats.
Med hjälp av den här modellen har vi bland annat kunnat bekräfta att upptaget av folat sjönk märkbart från 90 till cirka 60 procent, när folatbindande protein tillsattes i filmjölk och mjölk.
Författare
:
Cornelia Witthöft
är forskare/docent vid inst för livsmedelsvetenskap på SLU.
Veronica Öhrvik
är doktorand vid inst för livsmedelsvetenskap på SLU.
Litteratur:
Johansson M, Witthöft CM, Bruce Å, Jägerstad M (2002). Study of wheat breakfast rolls fortified with folic acid. The effect on folate status in women during a 3-month intervention. Eur J Nutr 41, 279-286.
Öhrvik V & Witthöft C (2008). Orange juice is a good folate source in respect to folate content and stability during storage and simulated digestion. Eur J Nutr 47, 92-98.
Arkbåge K, Verwei M, Havenaar R, Witthöft C (2003). Folic acid and (6S)-5-methyltetrahydrofolate bioaccessibility decreases after addition of folate-binding protein to yogurt as studied in a dynamic in vitro gastrointestinal model. J Nutr 133, 3678-3683.
Witthöft CM, Arkbåge K, Johansson M, Lundin E, Berglund G, Zhang JX, Lennernäs H, Dainty JR (2006). Folate absorption from folate-fortified and processed foods using a human ileostomy model. Br J Nutr 95, 181-187.