Miljöforskning Nummer #4 september 2008

Begreppet ”functional foods” myntades i Japan i början av 1980-talet. Trots att många konferenser och vetenskapliga projekt tillägnats detta ämne, har ”functional foods” aldrig entydigt definierats eller reglerats inom Europa.

Vissa menar att sådan mat omfattar alla livsmedel som på något vis bidrar positivt till hälsan. I den definitionen inkluderas allt från råvaror som frukt och grönt till specialdesignade livsmedel utvecklade av livsmedelsindustrin.

Sverige tidigt ute

Många anser att man idag bör sluta tala om ”functional foods” och istället prata om livsmedel som märks och marknadsförs med ”hälsopåståenden”. Då kan man också luta sig mot en EU-förordning, som trädde i kraft den 1 juli 2008. Där definieras hälsopåstående som ”varje påstående som anger, låter förstå eller antyder att det finns ett samband mellan en kategori av livsmedel, ett livsmedel eller en av dess beståndsdelar och hälsa”.

I Sverige har det funnits möjlighet att använda hälsopåståenden ända sedan 1990. Då infördes Livsmedelsbranschens egna regler, som kallas egenåtgärdsprogram. De kan något förenklat sammanfattas med att ett hälsopåstående endast får användas om det är både ”sant och relevant”. Med ”sant” menas att påståendet ska vara underbyggt av gedigen vetenskaplig dokumentation. Men det är inte därmed säkert att påståendet är ”relevant”.

Till exempel är det sant att ”A-vitamin behövs för mörkerseendet”, men det är knappast relevant för svenska konsumenter. Mörkerseendet försämras vid brist på A-vitamin, som är fallet i många utvecklingsländer. Men i Sverige lider vi inte brist på A-vitamin, och här ser vi alltså inte bättre i mörker om vi får i oss ännu mer A-vitamin. Tvärtom kan för stor konsumtion innebära risker.

Krav på vetenskap

Den nya EU-förordningen kräver vetenskaplig dokumentation av hälsopåståenden. Ibland måste det bedrivas studier på människor, för att visa på effekten av den specifika produkten, särskilt om den har fått tillsatser av andra substanser än vitaminer och mineraler. Exempel på denna typ av livsmedel är probiotiska produkter, vilka innehåller bakterier som ger positiva effekter på hälsan. Två sådana produkter som granskats inom det svenska åtgärdsprogrammet är ProViva fruktdryck och Gefilus Max.

Vissa hälsopåståenden är också produktspecifika, eftersom effekten av en substans kan påverkas av hur livsmedlet är sammansatt eller hur det har processats. Hur livsmedlet intas kan också ha betydelse.

”D-vitamin behövs”

För väl kända funktioner av till exempel vitaminer och mineraler kommer man inom förordningen att upprätta en lista över tillåtna hälsopåståenden. Det går till exempel att säga att ”D-vitamin behövs för normal benbyggnad” och att ”järn behövs för normal blodbildning”. Företaget har dock ansvar för att näringsämnets effekt inte påverkas negativt av till exempel processning eller andra ingredienser i den aktuella produkten.

Allmänna hälsopåståenden kan, om de dokumenteras tillräckligt, vara aktuella även för andra substanser än näringsämnen. Nyligen uttalade den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA sig om att man till exempel kan anse att växtsteroler och växtstanoler har en väl dokumenterad kolesterolsänkande effekt, när dessa ämnen ingår i bordsmargariner och mejeriprodukter. Det gäller även om sådana produkter har låg fetthalt. Fem sådana produkter av de elva som hittills omfattas av godkända påståenden i egenåtgärdsprogrammet är Becel matfett, mjölkdryck och yoghurtdrink samt Benecol matfett och yoghurtdrink.

För alla typer av hälsopåståenden krävs att produkten uppfyller vissa näringsmässiga krav, så kallade näringsprofiler. Produkten får till exempel inte innehålla allt för mycket salt eller fett.

Studiedesign avgörande

Generella riktlinjer för vetenskapliga studier som ska styrka hälsopåståenden har sammanställts i ett europeiskt projekt kallat PASSCLAIM. Enligt dessa riktlinjer är det bland annat viktigt att försökspersonerna är representativa för målgruppen som produkten är avsedd för, att bakgrundskosten och andra relevanta livsstilsfaktorer registreras, och att intagsmängden av den aktuella produkten är realistisk och kan rymmas inom ramen för en normal kost.

En annan viktig fråga är vad man ska använda som kontroll. Försökspersonerna bör inte veta huruvida de äter en produkt som förväntas ge effekt eller om de fått en kontrollprodukt utan förväntad effekt. Samma typ av placebo används vid läkemedelsstudier, där man använder sockerpiller som är identiskt lika den aktiva tabletten. Att studera livsmedelseffekter är på flera vis annorlunda och i många fall också mer komplicerat än att studera effekter av läkemedel. För att designa och utföra en livsmedelsstudie krävs specifik kompetens. Vad är till exempel en bra placebo, om man vill studera effekten av en tomat eller ett fullkornsbröd? Förutsättningen för att göra ett bra val av placebo är att man har god förståelse för både livsmedelskemiska/-tekniska aspekter och för hur olika komponenter i livsmedlet påverkar funktioner i kroppen.

Forskningens integritet

Den nya EU-förordningens uttryckliga krav på vetenskaplig dokumentation bör rimligen leda till att vissa av de produkter som idag marknadsförs med hälsoargument kommer att försvinna från marknaden. Intresset från livsmedelsbranschen att utveckla och marknadsföra ”innovativa” livsmedel med hälsopåståenden är stort och växande. För livsmedelsföretag som vill positionera sig inom hälsosektorn blir satsningar på forskning, och inte bara produktutveckling, allt viktigare.

Samarbete med forskare inom akademin är många gånger en förutsättning, eftersom få företag har möjlighet att bedriva vetenskaplig forskning internt. För ett lyckat samarbete även på längre sikt är det dock viktigt att forskarna ges möjlighet att upprätthålla sin vetenskapliga kompetens och integritet oberoende av företagens kommersiella intressen.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser