Redan när arbetet med att kartlägga människans arvsmassa pågick, inledde forskarna i genetik en ny våg av postgenom forskning, med frågor som: Vad gör generna? Hur kan informationen om det mänskliga genomet hanteras? Hur kan denna kunskap användas för att förbättra människors levnadsförhållanden? Nutritionell genomik eller nutrigenomik är en forskningsgren som växt fram i detta sammanhang och som studerar sambandet mellan gener, födoämnen och hälsa. Några av de långsiktiga målen är att förbättra hälsan och bidra till att förebygga sjukdomar som hänger samman med våra matvanor, som diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Nutrigenomik kan därmed innebära nya möjligheter för livsmedelsforskning, livsmedelsföretag och konsumenter. Ett framtidsscenario är en ny generation av functional foods. Den mest uppmärksammade tillämpningen är dock personaliserad nutrition, dvs. tanken att skräddarsy kostråd baserade på individuella genetiska tester.
Genetisk information uppfattas i allmänhet som känslig, närgången och svårtolkad. Individuella genetiska tester kan också engagera släktingar, som ju delar samma gener. Därför är det angeläget att studera de etiska frågor som aktualiseras när man vill tillämpa nutrigenetisk kunskap.
Preciserat om ämnesomsättning
Forskningen kring nutrigenomik är ännu i sin linda men kan i framtiden förväntas ge kunskaper om vår ämnesomsättning på en helt ny precisionsnivå. Här finns framtida möjligheter till förbättrade generella kostråd och för grupper med särskilda behov. För livsmedelsmarknaden kan man förutse nya möjligheter för utveckling och marknadsföring av hälsosam mat. Mycket arbete återstår dock innan detta kan realiseras.
För några år sedan, när människans gener ännu var på väg att kartläggas, fokuserades mycket av intresset på att använda den nya kunskapen för individuella genetiska tester. Detta gällde också pionjärerna inom nutrigenomiken, som förutsåg att personaliserad nutrition, dvs. att skräddarsy kostråd baserat på individuella genetiska tester, skulle bli den främsta användningen av nutrigenomiken. Denna vision väcker en rad etiska frågor.
Gener och livsstil
Mat är mycket mer än nutrition. Det är en viktig del i vårt välbefinnande, kulturell och social identitet, njutning och samvaro, inte bara ett medel för hälsa. Det kan finnas risk att personaliserad nutrition bidrar till medikalisering av våra matvanor och förstärker en tendens hos vissa grupper i det moderna samhället som en del forskare har beskrivit som ”healthism”, dvs. en överdriven och potentiellt skadlig fokusering på hälsa.
Det finns redan övertygande bevis för att genetisk variation påverkar hur vi reagerar på födoämnen. Men det är stora skillnader mellan monogena sjukdomar, som orsakas av en enda gen, och polygena sjukdomar, som har ett komplext samband med såväl livsstil som ett flertal gener. När det gäller polygena sjukdomar är det vetenskapliga underlaget för att bedöma individuella sjukdomsrisker i samband med födoämnen på basis av genetiska tester mycket begränsat. Information om familjehistoria, livsstil och individuell medicinsk historia är fortfarande mera effektiva instrument för detta ändamål.
Idag erbjuder en rad företag (26 st. enligt en beräkning i november 2007) genetiska analyser i kombination med kostråd direkt till konsumenter. En rapport till United States Government Accountability Office visar att alla de undersökta företagens tester är vilseledande, deras förutsägelser är medicinskt obevisade, kostråden överensstämmer i stort med traditionella generella rekommendationer, och man rekommenderar egna kostsamma näringstillskott av tvivelaktigt värde.
Ur etisk synpunkt bör individuella genetiska tester hanteras med försiktighet. Individuella genetiska tester för koständamål är särskilt problematiska så länge inte tillräckligt robust kunskap föreligger. När det gäller polygena sjukdomar är vår kunskap ännu inte tillräckligt robust för att berättiga genetiska tester som underlag för kostrådgivning.
Författare
:
Ulf Görman
är docent i etik vid Lunds universitet.
E-post:
ulf.gorman@teol.lu.se
Litteratur:
Ulf Görman: ”Ethical issues raised by personalized nutrition based on genetic information.”Genes & Nutrition 2006:1, pp 13-22.
Hans-Georg Joost, Michael J. Gibney, Kevin D. Cashman, Ulf Görman, John E. Hesketh, Michael Müller, Ben van Ommen, Christine M. Williams and John C. Mathers: “Personalised nutrition: status and perspectives.”British Journal of Nutrition 2007: 26-31.
Manuela Bergman, Ulf Görman and John C. Mathers: ”Bioethical Considerations for Human Nutrigenomics”, Annual Review of Nutrition 2008. 28:23.1-23.21.