”Utemiljön vid förskolor för att förebygga fetma, stress, dålig grovmotorik och skador av solstrålning”
Patrik Grahn (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Landskapsplanering, SLU.
E-post: patrik.grahn@lpal.slu.se
Ut och lek - men var?
Idag vistas mer än 70% av barn mellan 1och 5 år på förskolor i Sverige. Många tillbringar sin mesta vakna tid där på vardagarna. Samtidigt visar forskningen att många barn är starkt överviktiga beroende på felaktig diet, men också ett alltför stillasittande liv. Värdet av utomhusvistelse i natur och gröna miljöer har stor betydelse för motion, stressåterhämtning och koncentrationsförmåga. Fysisk aktivitet gör att vi inte behöver använda hjärnans sorterings- och beslutssystem.
En lättillgänglig, intressant och kuperad förskolegård med mycket buskage och träd skulle kunna få barn att leka mycket utomhus och röra sig mer. Förekomsten av koncentrationsstörningar, hyperaktiva beteenden och fetma kan till viss del motverkas genom att vi erbjuder barnen bättre utemiljöer med tillgång till skugga för att minska risken för skadlig solbränna, som kan orsaka hudcancer senare i livet.
”Offentliga miljöer som stödjer aktivitet och hälsa”
Susanne Iwarsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Lunds universitet.
E-post: siw@arb.lu.se
Många hinder tas bort i svenska kommuner för att samhället ska bli mer tillgängligt. Effektiva åtgärder på samhällsnivå kräver dock att man tar hänsyn till alla medborgares behov samtidigt, vilket ibland innebär konflikter. Genom att grunda miljöbedömningarna på lagar och rekommendationer finns möjlighet till konstruktiv diskussion och utveckling av miljöer som stödjer aktivitet och hälsa. Tidigare forskning har visat att det finns flera metodologiska svårigheter att ta hänsyn till för att få tillförlitlig bedömning av publika miljöer, bl a omfattar de stora ytor som förändras i takt med att människor rör sig i dem.
Vetenskapligt prövad metodik finns utvecklad för boendemiljön och pilotstudier för bedömning av publika miljöer har genomförts. Det övergripande syftet med projektet var därför att vidareutveckla befintlig metodologi för tillgänglighetsbedömningar av den fysiska utomhusmiljön. De profiler av funktionella begränsningar och tillgänglighetsproblem, som identifierades, kan användas i den fortsatta instrumentutvecklingen men också som en del i samhällsplaneringen. Projektet har hög relevans med en alltmer åldrande befolkning. Framgångsrika och effektiva tillgänglighetsåtgärder kräver djup teoretisk och metodologisk kunskap om relationen mellan person och miljö och i projektet har flera viktiga steg tagits.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius