”Studies on the new Nordic populations of Phytophthora infestans to improve potato late blight forecasting and control”
Jonathan Yuen (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: Jonathan.Yuen@mykopat.slu.se.
Aggressivt bladmögel angriper potatis.
Bladmögel är ett stort problem i svensk potatisproduktion. Trots att potatisodlingen utgör mindre än 3% av del odlade arealen används hälften av alla fungicider inom lantbrukssektorn i potatisproduktionen. Utvecklingen av prognosmodeller för en optimerad användning av bekämpningsmedel är ett sätt att minska användningen av fungicider. De flesta modellerna är dock baserade på ”gamla” data.
Sedan dess har en ny population av bladmögel kommit till Europa och upplevs som mycket svårare att hantera. Uppskattningsvis kräver bladmögel 50-100% mer fungicider än tidigare. Syftet med projektet var därför att tillsammans med kolleger från Danmark, Norge och Finland undersöka den nya populationen av bladmögel och utveckla nya prognosmodeller för sjukdomen.
”Rotmikroflorans metaboliseringsmönster - indikator på angrepp med och port till effektiva biologiska bekämpningsmedel mot Puthium ultimum”
Beatrix Alsanius (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Växtvetenskap, SLU.
För att minska miljöpåverkan från trädgårdsbranschen, särskilt köksväxtodling under glas, rekommenderas slutna odlingssystem, där vatten och växtnäring återanvänds. Risken är att rotbundna sjukdomar sprids med det näringsberikade vattnet. Algsvampar är biologiskt väl anpassade till förutsättningarna i dessa odlingssystem och utgör därför ett särskilt problem. Olika tekniska och biologiska lösningar har utvecklats för att rena näringslösningen, men alla visar begränsad funktionssäkerhet eftersom de enbart riktar sig mot mikroorganismer. För att förebygga spridning av rotsjukdomar mellan plantorna finns dock biologiska bekämpningsmedel, men det är viktigt att tajma tillsatsen för att nå bästa effekt.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius