”Domesticering och genetisk diversitet hos häst”
Hans Ellegren (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Uppsala universitet.
E-post: Hans.Ellegren@ebc.uu.se.
Hästen i människans tjänst.
Tamhästen bär på en mängd olika utvecklingslinjer, vilket kan förklaras med att den domesticerats på många platser på jorden när ryktet om dess användbarhet spreds. Flertalet genetiska studier av husdjur har analyserat mitokondriellt DNA. Eftersom denna molekyl nedärvs på mödernet, speglar den inte hanars bidrag till utvecklingen. För att få en sådan bild krävs analyser av hanars Y-kromosom, något som tidigare inte varit möjligt pga brist på genetisk kunskap om dess sammansättning.
I detta projekt utvecklades genetiska markörer från hästars Ykromosom, som analyserades hos ett stort antal hingstar från olika arter i Europa och Asien. Studien visade att alla bar på en enda likartad Y-kromsomvariant i bjärt kontrast till den stora genetiska variation som tidigare setts i hästens mitokondriella DNA. En möjlig orsak kan vara att människan redan från början bedrev utpräglad avel med sina hingstar och att det efterhand var en enda hingstlinje som kom att dominera.
”Funktionsgeomik på husdjur”
Leif Andersson (projektledare)
Reultatsammanfattning med publikationslista från Uppsala universitet.
E-post: leif.andersson@ibim.uu.se.
Målsättningen var att studera geners funktion och hur de påverkar olika biologiska processer. Individens fenotyp är de egenskaper vi kan observera och registrera och bestäms av både arv och miljö och förändras därför under livet. Kunskapen om högre organismers arvsmassa har ökat dramatiskt under senaste 20 åren. Däremot vet vi litet om den ärftliga bakgrunden för mer subtila fenotypiska skillnader mellan individer.
Brunt fett spelar en viktig roll för att upprätthålla kroppstemperaturen hos däggdjur. Konstigt nog har man aldrig kunnat påvisa brunt fett hos tamgris – en funktion som kanske gått förlorad under domesticeringen. Det har nu visat sig att detta måste ha skett betydligt tidigare, eftersom den gen som är av central betydelse för brun fettvävnad inaktiverats hos en förfader till vildsvin och andra svin.
Vildsvinet är det enda hovdjur som bygger bo, där kultingarna håller värmen tätt tillsammans för att behålla kroppstemperaturen. I moderna svinstallar hjälper man griskultingarna att hålla värmen genom värmelampor. Förklaringen till att man behöver värmelampor är nog den förlust av UCP1 och förmågan att producera brunt fett.
”Kvalitetsbedömning av embryon från nötkreatur”
Ylva Brandt (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Scottish Agricultural College.
E-post: ylvacbbrandt@hotmail.com.
Idag är det möjligt att få fram tidiga embryon i laboratoriemiljö, ändå vet vi fortfarande inte mycket om äggcellens och det tidiga embryots behov och metabolism. Embryokvalitet baseras idag främst på visuell inspektion och bedömning under mikroskop. Eftersom detta till stor del blir en subjektiv bedömning enligt undersökarens uppfattning, borde vi också ha tillgång till objektiva bedömningsmetoder. Embryon helt eller delvis framtagna i laboratoriemiljö kan användas för att sprida genetiska material till behövande över hela jorden utan att behöva frakta levande djur långa sträckor. Embryona kan frysas för långtidsförvaring för att sedan tinas och överföras till ett mottagardjur.
Metoderna för att odla fram embryon i laboratoriet måste vara biologiskt säkra. En vanlig tillsats i odlingsmedia för embryon är äggviteämnen som renats från blod. Eftersom alla produkter som härstammar från djur kan vara bärare av smittämnen, används andra substanser som ersättning. Genom att undvika relativt dåligt definierade äggviteämnen från blod kan man få bättre uppfattning av alla de beståndsdelar som odlingsmedia innehåller och få fördjupad kunskap om det tidiga embryots behov och metabolism.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius