Miljöforskning Nummer #4 september 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-23 14:51:55

Huvudinnehåll

Resultat av forskning
Skriv utSkriv ut

Redaktör: Margaretha Nordahl

Landskap i förändring

”Historiska, nutida och framtida markslagsförändringar och effekten på växtdiversiteten”
Sara Cousins (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Botaniska inst, Stockholms universitet.
E-post: cousins@botan.su.se

Så var det förr – höbärgning på 1920-talet.

Biologisk mångfald är högst i naturbetesmarker i odlingslandskapet. Med naturbeten avses gräsmark som aldrig plöjts eller gödslats med konstgödsel. En anledning till den höga artrikedomen är att gräsmarken har betats och slåttrats under många århundraden. Idag finns bara små rester av gamla naturbeten kvar.

Minskning och fragmentering av livsmiljöer är ett hot mot den biologiska mångfalden. Resultat från tidigare studier är ofta motsägande då vissa visar att det historiska landskapet har stor betydelse för dagens vegetation medan andra visar på motsatsen, dvs vegetationen avspeglar dagens habitatstorlek. Få har analyserat vanliga moderna landskap med lite naturbeten kvar.

Det övergripande syftet med projektet har varit att kombinera geografi och växtekologi för att förklara dagens artrikedom, mönster och hot. Fokus har legat på naturbete, små restbiotoper (åkermark och vägrenar), övergiven gräsmark och ny gräsmark på gammal åker. En kombination av metodik och teori från två områden har ökat förståelsen för dagens artrikedom, vilket har stor betydelse för skötsel och restaurering av odlingslandskapet i framtiden. Genom att införliva olika restbiotoper i större betesmarkskomplex kan artrikedomen öka i landskap som annars är fattiga på naturbeten.

”Kvantitativa genetiska effekter av habitatfragmentering i två gräsmarksväxter”
Stefan Andersson (projektledare)
Resultatsammanfattning från Lunds universitet.
E-post: stefan.andersson@ekol.lu.se.

Betade gräsmarker (naturbetesmarker) innehåller en stor del av den biodiversitet som finns i det svenska odlingslandskapet. De uppskattas av såväl markägare som turister och naturintresserad allmänhet och ges ett högt bevarandevärde inom naturvården. Många organismer har påverkats negativt av den fragmentering som skett i samband med det senaste halvseklets omfattande rationalisering av lantbruket.

Arter som tidigare haft sammanhängande utbredning delas upp i små, isolerade bestånd, där slumpmässiga processer som genetisk drift gör sig gällande. Den genetiska variationen försvinner från genpoolerna. Denna ”genetiska utarmning”studeras enklast genom att jämföra den genetiska variationen i små och stora populationer. Många forskare har utgått från s k markörgener, men få har studerat utarmning i polygena egenskaper, dvs egenskaper som påverkas av många gener.

I detta projekt studeras två vanliga gräsmarksväxter (mandelblom och darrgräs). Resultaten visar att den selekterbara, polygena variationen fortfarande tycks präglas av den populationsstruktur som fanns tidigare i det mer sammanhängande historiska landskapet. Anledningen till att någon effekt av fragmentstorleken inte avslöjades kan vara att merparten av populationernas genetiska variation återfinns inom relativt små ytor för att hålla kvar mycket av variationen i de ursprungliga genpoolerna. En annan möjlighet är att det inte gått tillräckligt många generationer sedan fragmenteringen påbörjades, eller att genflöde i form av frön eller pollen motverkat genetisk utarmning genom att introducera ny variation i genpoolerna.

”Intensifiering av jordbruket och fågelfauna i utdöende? Betydelsen av landskapets heterogenitet”
Tomas Pärt (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: tomas.part@nvb.slu.se

Det går dåligt för fåglarna i odlingslandskapet. I England, där detta uppmärksammats mest, har man till och med talat om en andra ”tyst vår”. Idag när man rörande överens om att den huvudsakliga orsaken är jordbrukets intensifiering och effektivisering. Finns det då inga fågelparadis? Kanske är situationen bättre i Sverige, som trots allt har ett mer varierat jordbrukslandskap.

Studien visar tydligt att naturvårdsinriktade åtgärder för att vända olika arters negativa populationstrender varierar mellan arter, varför man inte hittat ett generellt vinnande naturvårdskoncept för alla typer av landskap. En klok strategi torde därför vara att satsa på mer variabla odlingslandskap. Det innebär att stödet bör gå till olika åtgärder beroende på jordbruksregion och landskap. Enkelt uttryckt: ge stöd åt lågintensivt jordbruk på de stora slätterna och spannmålsodling i de småskaliga skogsbygdernas odlingslandskap.

”Genetisk variation, heterozygoti, inavel och genflöden i relation till populationsstorlek och miljövariation”
Lars Gustafsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Zooekologi, Uppsala universitet.
E-post: lars.gustafsson@ebc.uu.se

Gamla lövängen är en karaktärsbiotop på Gotland som av tradition hävdats i mer än tusen år. Idag finns de kvar i olika stadier av skötsel och på södra Gotland bildar ängen och lövskogar en ganska sammanhängande biotop.

Halsbandsflugsnapparen är en karaktärsfågel på Gotland som huvudsakligen häckar i lövskog och ängen. I en långtidsstudie har en större population av fåglar följts sedan 1980. Hos små isolerade populationer kan skillnaden i antal mellan två på varandra följande år ha varit ända upp till 400%. Dessa dramatiska förändringar kan kopplas till klimatvariationer, men kraftig röjning kan också haft stor betydelse för den genetiska variationen. Inom projektet studerades hur olika mekanismer för hur den genetiska och fenotypiska variationen kan bibehållas eller påverkas i fågelpopulationer.

”Populationsdynamik och fortbestånd hos fåglar i heterogena jordbrukslandskap”
Henrik Smith (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Ekologiska inst, Lunds universitet.

Jordbrukslandskapets förändring har medfört att många organismer minskat i antal och utbredning. Allt intensivare brukningsmetoder har givit större skördar, men kan samtidigt ha lett till minskad biologisk mångfald. En generell orsak kan vara att de intensivare brukningsmetoderna medfört förlust av ekologisk variation. I projektet undersöktes konsekvenser av rumslig ekologisk variation på olika skalor på artantal, populationsstorlek och häckningsframgång hos fåglar.

Studierna visade att mångfalden av fåglar, men inte deras täthet, påverkades av interaktion mellan hur intensivt jordbruket bedrevs och landskapets komplexitet. Detta berodde på att det inte fanns någon statistiskt säkerställd effekt av ekologisk odling på fåglars mångfald i mellanbygd, medan det däremot fanns en positiv effekt i slättbygd. Studier av insekter visade på liknande mönster. Genom att följa populationsstorlek och häckningsframgång under två decennier söktes orsaker till starens minskning i kolonier spridda över Sverige. Genom analys av flygfoton förr och nu jämfördes populationsutvecklingen med hur landskapet förändrats. Hur fort stararnas antal minskat var relaterat till hur mycket naturbetesmark som försvunnit i området nära kolonin.

Det har visat sig att stararna huvudsakligen hittar föda till ungarna i betesmarker. Vissa populationer minskade dock utan att någon lokal orsak kunde spåras. Denna minskning verkade istället bero på förändringar på övervintringsområdena. Även vadare uppvisade motsvarande samband mellan landskapets förändring och populationsminskningar.

Resultaten visar att både odlingsintensiteten och landskapets rumsliga variation kan påverka mångfalden av fåglar och insekter. Ekologisk odling kan återställa variationsrikedom på en liten skala, medan studier av landskapets heterogenitet visar att variationen på en större skala också har betydelse. För att återställa jordbrukslandskapets biologiska mångfald bör därför variationsrikedomen också återställas på många olika skalor.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning september 2008

Inledare

Bondens marknad FINNS DET NÅGOT BÄTTRE än en riktigt god middag? Det skulle i så fall vara en härlig frukost. Men vad är det vi sätter i oss? Nyheterna duggar tätt om den farliga ma...

Temaartiklar

Hälsans väg genom magen Mat är nära förknippad med välbefinnande, hälsa och ohälsa. Vi mår som vi äter. Men snart kan vi äta som vi mår. Den nya gentekniken öppnar möjligheter för skräddars... Livsmedel centralt i hållbart samhälle Säkerhet, kvalitet och samspel mellan konsument, mat, marknad och miljö är nyckelbegrepp för Formas livsmedelsforskning. I Formas forskningsstrategi för åren 2009–20... Nio svenskar bland världens bästa livsmedelsforskare ISI WEB OF KNOWLEDGE är en databas över vetenskapliga publikationer. Svensk strategi för livsmedelsforskning I våras presenterades en svensk strategisk forskningsagenda för livsmedel som tagits fram av näringsliv, forskare och forskningsfinansiärer. Syftet med forskningsage... Etiskt problem skräddarsy mat efter gen Nutritionell genomik kan ge oss kunskaper om vår ämnesomsättning på en helt ny precisionsnivå genom att klarlägga sambandet mellan gener, födoämnen och hälsa. Den pr... Positiva till nutritionell genomik Matkonsumenter är positivt inställda till de möjligheter att skräddarsy kostråd, som den nutrigenoma forskningen kan komma att erbjuda i framtiden. Det visar flera e... Foderfisk och fiskrens blir till mat Havets resurser är begränsade. Det borde gå att använda hela råvaran fisk till livsmedel, anser forskare på Chalmers, som prövar en ny metod att isolera marina prote... Ropen skalla: Fullkorn åt alla!? I Amerika, England och Sverige och andra länder rekommenderar myndigheterna att vi ska äta mer fullkorn. Också i medierna skallar ropen om mer fullkorn åt alla, men ... Giftet i äpplet Rester av bekämpningsmedel påvisas i cirka hälften av tagna livsmedelsprover i Sverige. Forskare hittar också doser av pesticider i svensk allmänbefolkning. Den sann... Mikra mat i rätt förpackning Plastförpackad mat kan vid mikrovågsuppvärmning suga upp ämnen från plasten. Även om ämnena inte skulle vara farliga kan de orsaka dålig lukt eller smak. Speciellt k... Se upp med brunnsvattnet! Vattenkvaliteten i enskilda brunnar varierar stort. Bakterier, radon, arsenik, fluorid och mangan förekommer ofta. Oorganisk arsenik är mycket giftig och långvarig e... Hur tar kroppen upp folsyran? Folat behövs för celldelningen. Därför ökar behovet av detta Bvitamin under exempelvis graviditet. Kanske skyddar folat även mot vissa cancerformer. Mer kunskap behö... Måltid het potatis i barnfamilj Måltiderna ska lösas intellektuellt, praktiskt och emotionellt. Flera gånger varje dag. Hur hittar unga familjer matinspiration under vardagens tidspress? Och hur kl... Hälsomat utan tomma löften ”Functional foods” låter som nyttig mat, inte sant? Begreppet används ofta för att beskriva livsmedel med positiva hälsoegenskaper. Det får man dock inte lova hur so... Ökat intresse för livsmedel Att identifiera centrala forskningspolitiska frågor inom jordbrukssektorn är uppdraget för EU:s speciella strategiskt rådgivande kommitté SCAR Standing Committe for ...

Intervjun

Instabila ekosystem utmanar samhället Tvärvetenskaplig struktur på universiteten, en ny ekonomi och på sina ställen de små jordbrukens renässans är exempel på förändringar som behövs för att förverkliga ...

Övriga artiklar

Forska om ekosystem och övervakning Årets knöl 2008 Män varnas för östersjöfisk Rum i Barcelona för svensk forskning om hälsa Mer mat med mindre vatten 42 miljoner till miljöteknisk forskning Linnémiljömiljoner till de stora sambanden

Notiser

Skogforsk utvärderat Skogforsk gör stor nytta för det svenska samhället och för skogsnäringen. Programmen för förädling av skogsträd är särskilt värdefulla, enligt en utvärdering som har... Framtidens skog får 150 miljoner Umeå blir en allt starkare centralort för Europas skogliga forskning. Där driver Centrum för analys och syntes av skogliga system det nya forskningsprogrammet Framti... Världens geologi på nätet OneGeology är en global geologisk karta av hög kvalitet på Internet. Den lanserades i augusti, när den 33:e internationella geologikongressen hölls i Oslo. Fem skogsmiljoner till Formas En skogspolitik i takt med tiden antogs av riksdagen i juni 2008: Skogen spelar stor roll för klimatet, det behövs en ökad skoglig tillväxt, förbättrad hänsyn till s... Vinnova satsar stort på framtidens hälsa I början av september 2008 stängdes brevlådan för dem som ville delta i Vinnovas nya program Innovationer för framtidens hälsa. Programmet utgår från de behov som ka... Världens minsta fjäril i Sveriges största bokverk ”Här i dessa små, och af oss så föraktade kräken, kunne vi finna de största Naturens mästerstycken”. Carl von Linné hade en speciell förkärlek till de riktigt små fj...

Resultat av forskning

Människan styr raser hos djur Djurens förutsättningar kräver förbättringar Smakar det så kostar det Landskap i förändring Små grodorna är sällsynta att se Nya hot mot älskade knölar Fjällen i fokus Stadsplanering saknar barnperspektiv Den segregerade staden föder ny segregation

Formas GD har sista ordet

”För Formas del är det glädjande att klimatfrågan ska bli föremål för strategiska satsningar” I DAGARNA HAR OFFENTLIGGJORTS DELAR av budgetpropositionen som gäller forskningspolitiken. Här finns stora ökningar av anslagen till universitet och högskolor vilket...

Vidare länkar

Sidfot