”Vad är naturligt beteende hos husdjur?”
Pär Segerdahl (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
E-post: par.segerdahl@bioethics.uu.se.
Tendensen att idealisera det naturliga som ostört av människan visar sig i hur lätt det är att tänka att lantbrukare, som verkligen vill stödja sina husdjurs naturliga beteenden, helst borde släppa dem fria, eller åtminstone minimera kontakterna med dem. Projektet är ett försök att filosofiskt visa att naturligt beteende hos husdjur kan förstås på ett helt annat sätt med människan i centrum.
Projektets kulturella analys av husdjurs naturliga beteende stödjer lantbrukares innovativa inställning till lokala produktionsmöjligheter. Men eftersom en dynamisk analys inte ger den entydiga vägledning mot god välfärd som listor över arters naturliga beteenden tycktes utlova, betonar projektet vikten av skötares kontinuerliga vardagliga bedömningar av djurens välfärd. Att analysera dessa omdömen var inte projektets syfte, men däremot att ta reda på om djurskyddsinspektörers rapporter skiljer sig mellan ekologiska och konventionella gårdar på sätt som kan knytas till ekologiska naturlighetsideal.
”Beteende och hälsa hos mjölkboskap som hålls i stora grupper”
Lena Lidfors (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Veterinärmedicin, SLU.
E-post: lena.lidfors@hmh.slu.se.
Inom mjölkproduktionen har besättningsstorleken ökat under flera år, vilket kan leda till en rad problem för beteende och hälsa. Detta projekt utgjorde den svenska delen i ett nordiskt forskningsprojekt och syftade till att undersöka hur olika mjölkutfodringsoch avvänjningsmetoder påverkar kalvars onormala sugande, beteende i samband med mjölkintag, foderintag och viktökning under eller omedelbart efter mjölkutfodringsperioden och hur olika hackelselängd och skördetidpunkter av ensilage påverkar kvigors onormala beteende.
Under mjölkperioden kan en hög mjölkgiva med lågt flöde och tillgång till tillräckligt många spenar öka tiden kalvarna ägnar sig åt att dricka mjölk och därmed minska risken för att de utvecklar onormalt sugande på andra kalvar. Det kan dock leda till ett lågt intag av kraftfoder och hö eller ensilage. Gradvis avvänjning och utfodring med långskuret ensilage kan ge längre ät- och idisslingstider som minskar risken för utveckling av spensugning hos kvigor.
”Studier av immunförsvaret vid lungmaskinfektion hos nötkreatur”
Anna Lundén (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Mikrobiologi, SLU.
E-post: Anna.Lunden@bfv.slu.se.
Nötkreaturens lungmask är en parasit som är vanlig i Sverige och orsakar omfattande sjukdomsproblem. Infektionen sprids genom bete och kontrolleras med betesbyte och avmaskningsmedel, men det behövs alternativa kontrollmetoder, t ex vaccination. Det finns vaccin sedan 1950-talet, men det består av masklarver som försvagas genom bestrålning. För att kunna designa ett vaccin, som består av rekombinanta proteiner i bakteriekultur, bör man veta vilka delar av parasiten som kan stimulera ett effektivt immunförsvar. Det krävs också kunskap om immunmekanismer för att övervinna infektionen.
Syftet med projektet var att ta reda på vilken typ av immunceller och vilka immunmekanismer som behövs. Resultaten visar att effekten hos lungmaskhomogenatet helt försvann efter behandling med enzymer som bryter ner proteiner. Endast ett litet antal små proteiner tycks stå för den motogena effekten. Försök att identifiera dessa genom att bestämma ingående aminosyror och jämföra kända proteiner i olika databaser har givit säkra resultat, men fortsatta studier krävs.
”Mag-tarmkanalens funktion hos unga husdjur”
Björn Weström (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Cell- och organismbiologi, Lund universitet.
E-post: Bjorn.Westrom@cob.lu.se.
Hos unga däggdjur genomgår mag-tarmkanalen omfattande förändringar efter födseln och under avvänjningen för att anpassa dem för effektivt näringsutnyttjande. Dessa mognadsförändringar är genetiskt förprogrammerade och följer en ”biologisk klocka”, men yttre påverkan kan påverka förloppet. Magsmälningssystemets funktion och djurets tillväxt och hälsa är av central betydelse för husdjursproduktionen.
Inom svinuppfödningen, där man tillämpar tidig och abrupt avvänjning, är matsmälningssystmet hos smågrisarna dåligt anpassat till den växtbaserade dieten. Ca 20% av smågrisarna kan inte tillgodogöra sig den nya födan.
Målet med projektet var att studera tarmens förmåga att bryta ned och ta upp föda och hur man kan påskynda mag-tarmkanalens mognad.
Projektet har genererat ny kunskap och ökad förståelse för magtarmkanalens funktionella mognad samt minskat användandet av antibiotika i dagens intensiva djurproduktion.
”Beteendemässiga och genetiska aspekter på bevarande av små djurpopulationer i djurparker”
Per Jensen (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Linköpings universitet.
E-post: perje@ifm.liu.se.
Bäst att tro på mamma ko.
Ett stort antal utrotningshotade djurarter ingår idag i bevarandeprogram världen över. Små populationer hålls då i skyddade miljöer, t ex djurparker, i många fall är målet att återintroducera dem i naturen. Dessvärre kan det då uppstå problem beroende på beteendemässiga anpassningar under fångenskapen. Syftet med studien var därför att undersöka beteendemässiga aspekter på bevarandeavel och försöka få reda på om och hur djuren påverkas av att hållas i skyddade fångenskapsmiljöer.
Granskning av beteendevariation mellan olika populationer av röda djungelhöns i fångenskap visade skillnader i antipredatorbeteende, socialt beteende och födsök. Vid en studie av samma populationer upptäcktes samband mellan genetisk diversitet och beteendevariation som kan vara intressant ur bevarandeperspektiv.
Antipredatorbeteende studerades också hos två populationer över fyra generationer och det visade sig att de blev mer lika varandra ju längre tiden gick då de hölls under liknande miljöförhållanden. Det verkade alltså som om antipredatorbeteende kan förändras av avel i en viss miljö efter bara ett fåtal generationer.
Fallstudien är ett av de första försöken att studera hur fångenskapsmiljöer kan påverka djurs beteende och resultaten talar för att dessa aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid planering av bevarandeavel.
”Välfärd och anpassningsbarhet: Ekologiska studier och genomanalys av djungelhöns och värphöns”
Per Jensen (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Linköpings universitet.
E-post: perje@ifm.liu.se
I projektet studerades hur djungelhöns, värphöns och broiler påverkas av domesticering och hur avel för äggproduktion och tillväxt påverkat deras sätt att söka föda och vilken betydelse detta kan ha för deras förmåga att anpassa sig till olika miljöer och situationer. Generellt visade resultaten att höns avlade för att ge många och stora ägg använder mer energisparande sätt att hitta föda och har svårare att anpassa sig till förändringar i livsmiljön. Värphönsen visade försämrad inlärningsförmåga och verkade reagera mindre aktivt då de utsattes för brist på mat jämfört med djungelhönsen.
Skillnaderna i beteende beror antagligen på att hönsen utvecklar olika beteendestrategier. Djungelhönsen är anpassade att leva i en mer oförutsägbar miljö medan höns i produktionsmiljö är anpassade till att växa snabbt och producera mer ägg i en förutsägbar miljö med god tillgång på mat, vatten och skydd mot rovdjur. Om en orimligt stor del av djurets resurser investeras i produktionsegenskaper kan det ske på bekostnad av andra energikrävande livsprocesser. Utforskande beteende och bra kognitiv förmåga har stor betydelse för djurets anpassning till olika situationer. En försämring av dessa egenskaper kan påverka djurets välfärd negativt.
”Höns, burar, pinnar och sandbad”
Linda Keeling (projektledare)
Resultatsammanfattning från SLU.
E-post: Linda.Keeling@hmtr.slu.se.
Livet på en pinne.
Många olika faktorer påverkar hur höns anpassar sig till nya situationer, men en viktig aspekt är uppfödningsmiljön. Vad en höna lär sig om liten kyckling får effekt på hur hon uppför sig som vuxen. I stora frigående system som byggs i flera våningar sedan konventionella burar förbjöds är det viktigt att hönsen hittar upp till de olika nivåer där reden, mat och vatten finns. Studier visar att höns som har tidig tillgång till sittpinnar blir bra på att utnyttja olika nivåer.
Trots att det är viktigt för dem att använda sittpinnar finns individuella variationer i hur bra de lär sig. Därför undersöktes sambandet mellan spatial förmåga och användning av sittpinnar. Dessutom undersöktes hur tillgången till lämpligt substrat för sandbadning påverkar kycklingarnas intresse för sandbadning. Höns som inte har tillgång till strö utför ändå typiska sandbadningsrörelser och det har diskuterats om denna ”tomgångsbadning” har någon praktisk effekt. Ett syfte med studien var därför att undersöka hur motiverade de är att sandbada ”på riktigt”om de får tillgång till strö under uppväxten.