Räckvidden av ämnen är enorm – från små djurs flyttmönster till vad universum består av. Inom naturvetenskap är flera miljöer inriktade på forskning om miljöoch klimatförändring. Linnémiljöerna inom medicin är inriktade på kunskap som på sikt kan förebygga, diagnostisera och söka botemedel till sjukdomar som drabbar stora delar av befolkningen. De humanistiska och samhällsvetenskapliga miljöerna kommer att belysa livssituationer ur både ett individ- och samhällsperspektiv. Inom det tekniska området kommer flera miljöer att studera hur man effektivare kan utnyttja olika system och material.
Formasstöd till Lund …
Två Linnémiljöer får stöd från Formas. 75 miljoner går till LUCID – Lund University Centre of Excellence for integration of social and natural dimensions of sustainability. Där är Lennart Olsson, professor i naturgeografi, ekosystemanalys och koordinator för runt femtio forskare i naturvetenskap, filosofi, ekonomisk historia och andra ämnen. De fyra huvudinriktningarna blir klimatförändringar, vattenbrist, förlust av biologisk mångfald samt hur markanvändningen förändras. Forskarna arbetar såväl med problemlösande forskning som med kritiskt granskande forskning som ifrågasätter den rådande världsordningen.
… och Göteborg
Det andra Formasstödda projektet drivs vid Göteborgs universitet med Tjärnö och Kristinebergs fältstationer. Summa 77 miljoner kronor ska under tio år täcka studier av evolution i marina miljöer och hur arter kan anpassa sig till snabba miljöförändringar.
Även miljöer på land är känsliga för förändringar.
– Men där styrs produktionen mest genom reglering av utsäde, näring och kanske vatten. I havet sköter det naturliga ekosystemet hela produktion som mänskligheten vill nyttja, och därför är ekosystemets väbefinnande än mer kritiskt i de marina miljöerna, säger projektets samordnare Kerstin Johannesson, professor vid institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet.
Östersjön – ett darwinistiskt laboratorium
Östersjön lämpar sig väl för naturliga experiment. Kerstin Johannesson poängterar att havet med sitt isolerade läge och få arter påminner mycket om Galapagosöarna, som Darwin studerade.
– Miljön i Östersjön är unik, understryker hon. Här har arter och bestånd haft betydligt mer dramatiska förändringar att anpassa sig till än deras släktingar i Atlanten. Och det renodlar de frågor som vi vill studera.
Strandsnäckorna dominerade förr Littorinahavet som Östersjön kallades medan det var ett saltare hav än idag. De överlevde inte när salthalten successivt sänktes, men de finns kvar på Västkusten. Blåmusslor och blåstång finns fortfarande i Östersjön, och tack vare att de kan anpassa sig, klarar de idag mycket låga salthalter.
Göteborgsforskarna studerar nu evolutionära förändringar hos olika organismer på molekylär nivå och ifråga om utseende och beteende. Dessutom tar man hjälp av modellering för att undersöka både hur snabbt evolutionen har arbetat och vad som kan bli resultatet av kommande storskaliga miljöförändringar.
– Vi urskiljer också vad som beror på miljön och vad som är genetiskt betingat. Därmed hoppas vi kunna förutsäga deras möjligheter att klara av klimatförändringar, sammanfattar Kerstin Johannesson.
Linné förpliktar
Bland bedömningsgrunderna var jämställdhet ett av kriterierna. Det uppfylls i Göteborgsprojektet:
– I vår projektgrupp har vi en bra blandning av ålder och kön, till exempel flera unga starka kvinnliga forskarprofiler, intygar Kerstin Johannesson.
Carl von Linné var inte någon evolutionsbiolog utan såg naturen som fix. Men mot slutet av sitt liv, blev han alltmer tveksam till att arterna inte förändrades alls. Visst förpliktar det att få ett stöd som är uppkallat efter honom, tycker Kerstin Johannesson:
– Framförallt öppnas möjligheter för forskning som är mer innovativ och långsiktig än i normala projekt.