Havsmiljöutredningens slutbetänkande ”En utvecklad havsmiljöförvaltning” har varit på remiss under sommaren 2008. Utredare har varit Göran Enander, ordförande i Formas forskarråd. Utredningen ligger nu hos regeringen, som formulerar sin proposition kring årsskiftet.
Utredaren lämnar flera förslag som rör forskning. Det handlar om satsningar på strategisk forskning, bättre tillgång till havsmiljödata, hur marina forsknings- och undersökningsfartyg ska organiseras och om att inrätta en vetenskaplig havsmiljöpanel liknande FN:s klimatpanel.
Mer pengar till strategisk forskning
Under de senaste åren har statliga forskningsfinansiärer, inklusive Mistra och Formas, årligen satsat cirka 135 miljoner kronor på forskning kring den marina miljön. Den nuvarande finansieringen gäller främst mindre projekt. Havsmiljöutredningen vill komplettera med samlade forskningsprogram, dels för att höja kunskapsnivån, dels för att ge stöd åt det havsmiljöarbete som myndigheter och andra aktörer bedriver.
Enligt förslaget ska det satsas 40 miljoner per år på sådana program under en femårsperiod, och Formas och Naturvårdsverket ska fördela medlen.
Prioriterade områden är:
- Forskning om komplexa samband, särskilt ekosystemens struktur och funktion, omsättning och transport av ämnen samt samverkanseffekter.
- Forskning till stöd för beslut och förvaltning, särskilt styrmedel, gemensam förvaltning och modeller till stöd för beslut.
- Forskning om åtgärder och återhämtning, särskilt ekosystemeffekter, tidsaspekter, kostnadseffektivitet och acceptans för åtgärder.
- Forskning till stöd för miljöövervakning och analys av miljödata, särskilt utveckling av program, metoder och tekniker, analys av miljöövervakningsdata samt nya miljöhot.
Utredaren vill att forskningen inom alla områden ska belysa kopplingen mellan land och hav samt effekterna av klimatförändringar. Tvärvetenskaplig forskning behövs, liksom ett stärkt avnämarperspektiv. Forskartjänster i miljöanalys bör inrättas, för att utveckla miljöövervakningen. Enligt förslaget ska dessa tjänster finansieras av Formas och Naturvårdsverket. Formas och Vetenskapsrådet föreslås finansiera doktorand- och forskartjänster inom samhällsvetenskaplig miljöforskning med inriktning mot havsmiljön.
Ett annat förslag är att låta Formas utvärdera svensk havsforskning, särskilt forskning till stöd för havsmiljöförvaltnng och de miljömål som rör havsmiljön.
Utredaren vill att det bildas en vetenskaplig havsmiljöpanel för Östersjön, liknande FN:s klimat panel IPCC. Den nya panelen ska ta fram modeller och scenarier som beskriver havsmiljöproblemen och hur de kan lösas samt utvärdera åtgärder och förvaltningsmodeller. Havsmiljöpanelen ska kopplas till HELCOM och fungera som ett stöd till beslutsfattare. I ett vidare perspektiv vill Havsmiljöutredningen stärka HELCOM och utse Östersjön till pilotområde för mellanstatligt samarbete.
Slopad sekretess på djupdata
Idag är information om djup och bottnar sekretessbelagd. Därför har många myndigheter och forskare svårt att presentera resultat som innehåller sådan information. Höga säkerhetskrav gör ofta att arbetet med materialet blir tidsödande. Havsmiljöutredningen föreslår att den generella sekretessen av djupdata slopas. I lagstiftningen måste hänsyn tas till olika faktorer som klimat, miljö och militära hot.
Utredaren föreslår dessutom att havsmiljörelaterade data som myndigheter har tagit fram för statliga medel ska vara gratis tillgängliga för icke kommersiell verksamhet inom myndigheter, kommuner, regionala organ, universitet och högskolor. Data och information måste också bli lättare att nå och enkelt kunna laddas ner från myndigheters webbplatser.
Forskningsfartyg
De flesta fartyg som idag används för marina undersökningar och marin forskning är i dåligt eller mycket dåligt skick. Havsmiljöutredningen föreslår att nya fartyg införskaffas och att Kustbevakningen får i uppdrag att tillhandahålla fartyg till Fiskeriverket, Naturvårdsverket, SMHI, universitet och högskolor samt några mindre statliga aktörer. Den nya uppgiften skulle stärka Kustbevakningens miljöprofil och på sikt göra Kustbevakningen till en ännu viktigare aktör inom havsmiljöarbetet.
Regionernas ansvar
Till Havsmiljöutredningens övriga förslag hör att regioner och regionförbund bör få ett stort ansvar för havsplaneringen. Boverket får det övergripande ansvaret och ett specifikt ansvar för att planera den ekonomiska zonen runt Sveriges kuster.
Ytterligare förslag är att en person som vill bli yrkesfiskare först måste gå igenom en certifierad miljöutbildning och att Fiskeriverket ska ansvara för att ta fram selektiva fiskeredskap och skonsamma fångstmetoder. Förslag ges även på hur kommunikationen om havsmiljöfrågor kan stärkas.
Författare
:
Katarina Vrede
är forskningssekreterare på Formas