Miljöforskning Nummer #4 september 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-23 14:51:44

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Årets knöl 2008

”In Summa, denna rotens godhet och bruk uti et hushåld, är så mångfaldig, att den ei nog kan berömas”, skrev Jonas Alströmer.  Foto: Stefan Rosengren

Årets knöl 2008

Av Gunnel Bergström
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 4/2008

Potatis är framtidens mat. Den är nyttig och kan klara sig i kärva förhållanden. För att hylla denna utmärkta rotfrukt, har FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisaion, FAO, proklamerat 2008 som det internationella potatisåret.

I den energirika knölen finns inte bara kolhydrater och protein, utan också C-vitamin. Enligt FAO innehåller en medelstor potatis ungefär halva det rekommenderade dagsintaget av Cvitamin.

Potatis odlas över hela världen. I Anderna har man ätit den i ungefär 8 000 år. Spanjorerna tog potatis till Europa på 1500- talet, och Jonas Alströmer stod för importen till Sverige på 1700-talet. Konsumtionen växer starkt, särskilt i utvecklingsländerna. Den officiella siffran för världens potatisskördar 2007 var 320 miljoner ton.

 

Ode till en rotfrukt

På en körkonsert på Österlen sommaren 2008 uruppfördes Ode till en rotfrukt. Musiken var av Anders Ekdahl, texten av Peter Ström. Här ett citat: Så rycks jag upp ur jorden man kokar mig med dill. Som ungdom blir jag ofta ett komplement till sill.

 

Smakforskning

När vi handlar potatis, väljer vi en fast eller mjölig sort. Sedan gäller det att inte underkoka den, så att den blir hård och besk. Ej heller ska den koka så länge, att den blir sötsaktigt jolmig. När den kokat lagom, kommer den riktiga smaken fram.

Hur viktig smaken är, framgår av en studie från Örebro universitet/ Garphyttan, som publicerades i början av 2008. Där tränades en panel med sex potatisproffs att smaka och beskriva sina smakupplevelser under sex provtillfällen. Sparrispotatisens smak beskrevs med orden ”smörig kastanj, fyllighet, torkad citron, oxiderad olja och viss beska”, medan Terra Gold fick omdömet ”syrlig tomatplanta med beska och ärtsmak. Viss smörighet”.

Under potatisåret 2008 grundades den första Potatisakademin. Var? I Alingsås, förstås. Det var där Jonas Alströmer satte sin första potatis år 1723. Akademin vill förbättra potatisens rykte och kvalitet under mottot ”För potatisen i tiden”.

Men om någon ”har satt sin sista potatis”, så har den personen gjort bort sig för tid och evighet.

Författare :

Gunnel Bergström
E-post: gunnel.bergstrom@mosebackemedia.se

Relaterade länkar

Litteratur:

Alströmer, Jonas, Får och potatis. 1727 och 1732. Veberöd 1992
Tellström, Richard, Potatisens smakord. En pilotstudie om hur potatissmak kan beskrivas. Östergötlands potatisodlarförening och Svensk potatis, Linköping, 2008.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning september 2008

Inledare

Bondens marknad FINNS DET NÅGOT BÄTTRE än en riktigt god middag? Det skulle i så fall vara en härlig frukost. Men vad är det vi sätter i oss? Nyheterna duggar tätt om den farliga ma...

Temaartiklar

Hälsans väg genom magen Mat är nära förknippad med välbefinnande, hälsa och ohälsa. Vi mår som vi äter. Men snart kan vi äta som vi mår. Den nya gentekniken öppnar möjligheter för skräddars... Livsmedel centralt i hållbart samhälle Säkerhet, kvalitet och samspel mellan konsument, mat, marknad och miljö är nyckelbegrepp för Formas livsmedelsforskning. I Formas forskningsstrategi för åren 2009–20... Nio svenskar bland världens bästa livsmedelsforskare ISI WEB OF KNOWLEDGE är en databas över vetenskapliga publikationer. Svensk strategi för livsmedelsforskning I våras presenterades en svensk strategisk forskningsagenda för livsmedel som tagits fram av näringsliv, forskare och forskningsfinansiärer. Syftet med forskningsage... Etiskt problem skräddarsy mat efter gen Nutritionell genomik kan ge oss kunskaper om vår ämnesomsättning på en helt ny precisionsnivå genom att klarlägga sambandet mellan gener, födoämnen och hälsa. Den pr... Positiva till nutritionell genomik Matkonsumenter är positivt inställda till de möjligheter att skräddarsy kostråd, som den nutrigenoma forskningen kan komma att erbjuda i framtiden. Det visar flera e... Foderfisk och fiskrens blir till mat Havets resurser är begränsade. Det borde gå att använda hela råvaran fisk till livsmedel, anser forskare på Chalmers, som prövar en ny metod att isolera marina prote... Ropen skalla: Fullkorn åt alla!? I Amerika, England och Sverige och andra länder rekommenderar myndigheterna att vi ska äta mer fullkorn. Också i medierna skallar ropen om mer fullkorn åt alla, men ... Giftet i äpplet Rester av bekämpningsmedel påvisas i cirka hälften av tagna livsmedelsprover i Sverige. Forskare hittar också doser av pesticider i svensk allmänbefolkning. Den sann... Mikra mat i rätt förpackning Plastförpackad mat kan vid mikrovågsuppvärmning suga upp ämnen från plasten. Även om ämnena inte skulle vara farliga kan de orsaka dålig lukt eller smak. Speciellt k... Se upp med brunnsvattnet! Vattenkvaliteten i enskilda brunnar varierar stort. Bakterier, radon, arsenik, fluorid och mangan förekommer ofta. Oorganisk arsenik är mycket giftig och långvarig e... Hur tar kroppen upp folsyran? Folat behövs för celldelningen. Därför ökar behovet av detta Bvitamin under exempelvis graviditet. Kanske skyddar folat även mot vissa cancerformer. Mer kunskap behö... Måltid het potatis i barnfamilj Måltiderna ska lösas intellektuellt, praktiskt och emotionellt. Flera gånger varje dag. Hur hittar unga familjer matinspiration under vardagens tidspress? Och hur kl... Hälsomat utan tomma löften ”Functional foods” låter som nyttig mat, inte sant? Begreppet används ofta för att beskriva livsmedel med positiva hälsoegenskaper. Det får man dock inte lova hur so... Ökat intresse för livsmedel Att identifiera centrala forskningspolitiska frågor inom jordbrukssektorn är uppdraget för EU:s speciella strategiskt rådgivande kommitté SCAR Standing Committe for ...

Intervjun

Instabila ekosystem utmanar samhället Tvärvetenskaplig struktur på universiteten, en ny ekonomi och på sina ställen de små jordbrukens renässans är exempel på förändringar som behövs för att förverkliga ...

Övriga artiklar

Forska om ekosystem och övervakning Årets knöl 2008 Män varnas för östersjöfisk Rum i Barcelona för svensk forskning om hälsa Mer mat med mindre vatten 42 miljoner till miljöteknisk forskning Linnémiljömiljoner till de stora sambanden

Notiser

Skogforsk utvärderat Skogforsk gör stor nytta för det svenska samhället och för skogsnäringen. Programmen för förädling av skogsträd är särskilt värdefulla, enligt en utvärdering som har... Framtidens skog får 150 miljoner Umeå blir en allt starkare centralort för Europas skogliga forskning. Där driver Centrum för analys och syntes av skogliga system det nya forskningsprogrammet Framti... Världens geologi på nätet OneGeology är en global geologisk karta av hög kvalitet på Internet. Den lanserades i augusti, när den 33:e internationella geologikongressen hölls i Oslo. Fem skogsmiljoner till Formas En skogspolitik i takt med tiden antogs av riksdagen i juni 2008: Skogen spelar stor roll för klimatet, det behövs en ökad skoglig tillväxt, förbättrad hänsyn till s... Vinnova satsar stort på framtidens hälsa I början av september 2008 stängdes brevlådan för dem som ville delta i Vinnovas nya program Innovationer för framtidens hälsa. Programmet utgår från de behov som ka... Världens minsta fjäril i Sveriges största bokverk ”Här i dessa små, och af oss så föraktade kräken, kunne vi finna de största Naturens mästerstycken”. Carl von Linné hade en speciell förkärlek till de riktigt små fj...

Resultat av forskning

Människan styr raser hos djur Djurens förutsättningar kräver förbättringar Smakar det så kostar det Landskap i förändring Små grodorna är sällsynta att se Nya hot mot älskade knölar Fjällen i fokus Stadsplanering saknar barnperspektiv Den segregerade staden föder ny segregation

Formas GD har sista ordet

”För Formas del är det glädjande att klimatfrågan ska bli föremål för strategiska satsningar” I DAGARNA HAR OFFENTLIGGJORTS DELAR av budgetpropositionen som gäller forskningspolitiken. Här finns stora ökningar av anslagen till universitet och högskolor vilket...

Vidare länkar

Sidfot