Formas bidrar med 18 miljoner kronor, Vinnova ger drygt tre miljoner, och näringslivet står för resten. En för Formas och Vinnova gemensam miljöteknisk strategin pekar ut sex svenska styrkeområden: hållbart samhällsbyggande, hållbara transporter, miljöskyddsteknik, biologiska naturresurser, lätta och avancerade material samt energi. Utlysningen av pengar gällde samtliga styrkeområden utom hållbara transporter.
Smarta, uthålliga fönster
På Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet har forskarna utvecklat ett nytt koncept för ”smarta” fönster som bygger på ytbelagda plastfolier som kan användas som ”fönsterfilm” i gamla fönster.
Smarta fönster kan programmeras för att släppa in eller stänga ut solljus och solvärme efter behov. Projektet prövar bra metoder för material och anordningar under naturlig respektive accelererad åldring.
Återvinning och effektivitet
Forskare i fiber och polymerteknologi vid KTH studerar hur man kan spara miljö och pengar i massatillverkning. Då handlar det om hur restprodukter skulle kunna användas för att tillverka nedbrytningsbara plastprodukter som till exempel beläggningar, bestrykningar, förpackningsfilmer, superabsorbenter och konsistensgivare.
På Tema vid Linköpings universitet vill forskare öka produktionen av metangas utan att förstöra konsistensen på rötslammet. Ett sätt att bättre utnyttja befintliga rötkamrar kan vara att blanda in nya material som gör rötvätskan smidigare.
Fakta
I sin miljötekniska strategi nämner Formas och Vinnova, att Sverige bör inrikta sig på systeminnovationer och systemlösningar, vilket ställer krav på tvärvetenskaplig forskning, inklusive beteende- och samhällsvetenskapliga aspekter av miljötekniken. Det behövs samordning mellan offentliga och privata aktörer för att en forskningsidé ska kunna omsättas på marknaden.
Hoppet står nu till att de projekt som beviljats medel ska föra Sverige framåt på miljöteknikens område. En förteckning finns på www.formas.se