"Utbytet av koldioxid mellan Östersjön och ovanliggande atmosfär"
Anna Rutgersson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Geovetenskaper, Uppsala universitet.
E-post: anna.rutgersson@met.uu.se.
Med stor sannolikhet beror den globala uppvärmningen under senaste seklet till största delen av ökade mänskliga (antropogena) utsläpp av växthusgaser (främst koldioxid). En stor del av dessa utsläpp tas upp av haven. Tyvärr finns fortfarande stora luckor i kunskapen om havens betydelse för kolcykeln och vilka processer som styr utbytet mellan hav och atmosfär. Betydelsen av innanhav som Östersjön på relativt höga breddgrader blir då mycket intressanta: frågan är om den är en källa eller sänka för koldioxid?
Utbytet av koldioxid mellan hav och atmosfär har betydelse för atmosfären/klimatet, men också för miljön i havet. Sedan 1995 finns atmosfärisk mätstation på den lilla ön Östergarnsholm öster om Gotland. Där har utbytet av värme, energi, vattenånga och havets påverkan på turbulensen i atmosfären undersökts i ett flertal studier. Sedan 2001 har flödena av koldioxid mätts med eddykorrelationsmetoden (Licor-7500). Genom kompletteringar av instrumentering i projektet finns nu en god bas för studier av hav-atmosfärutbytet. Syftet var att studera variationer i tid och rum av koldioxidens partialtryck i vatten och andra processer och parametrar av betydelse för kolet i vattnet.
Vid beräkningar av koldioxidutbytet är det viktigt att ha en bra beskrivning av transferhastigheten, ha hög tidsupplösning på den uppmätta vindhastigheten och att partieltrycket av koldioxid i vattnet är representativt för området. Högfrekventa mätsignalen av flödet bör korrigeras direkt för att kunna göra t ex spektralanalys.
"Effekt av ökat tillflöde av organiskt kol på marina födovävar"
Agneta Andersson (projektledare)
Resultatsammanfattning från Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.
E-post: agneta.andersson@emg.umu.se.
Växtplankton och bakterier utgör födovävar. De har olika storlekar, vilket innebär att bakterieebaserade näringsvävar har fler trofinivåer än växtplanktonbaserade. De har också en olikartad kemisk stökiometri, vilket indikerar att de är av olika födokvalitet för högre trofinivåer.
En global klimatförändring har förutsetts orsaka ökad nederbörd i norra Europa. Detta kommer att orsaka ökad älvtillrinning av organiskt kol och andra närsalter till havets kustområden. Genom att ljusklimatet försämras kan växtplanktonproduktionen minska, medan bakterieproduktionen förblir oförändrad. Liknande förändring har observerats i Bottniska viken. Detta sammanföll med perioder av stor nederbörd och hög tillrinning. Även bottenfaunan har visat en drastisk minskning under samma period.
Projektresultaten visar att bakterierna kommer att få större inflytande i kolflödet än tidigare. Eftersom kolförlusterna vid varje trofinivå är minst 70%, så kommer sådan förändringar av födovävens struktur att minska produktiviteten vid högre trofinivåer. Resultaten visar också att produktiviteten hos den bentiska faunan i Östersjön kommer att minska av en förändrad födovävnadsstruktur i vattenmassan.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius