"Luftföroreningar och färgsignaler: Karotenoider och reflektans som biomarkörer av oxidativ stress hos fåglar"
Staffan Andersson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.
E-post: staffan.andersson@zool.gu.se.
Bjärta färger och andra prydnader hos organismer är ofta signaler av hälsa eller kvalitet som naturligt eller sexuellt urval har drivit till extrema och kostsamma uttryck. De kan därför vara stresskänsliga egenskaper som påverkas av föroreningar och andra miljöstörningar. Bjärta signalfärger kan därför vara intressanta ekotoxikologiska biomarkörer av miljöstress i vilda populationer. Karotenoider, naturens vanligaste pigment, intar en central roll i detta sammanhang eftersom de måste intas via födan och dessutom har väsentliga funktioner i immunsystemet och som antioxidanter. Härmed uppstår en direkt konflikt mellan invärtes försvar mot miljöstress och utvärtes pigmentering. Syftet med projektet var därför att undersöka hur karotenoidpigmentering hos talgoxe kan indikera urban miljöstörning.
Stadens talgoxar är blekare gula och mer oxidativt stressade än sina artfränder på landsbygden. Grundvetenskapligt viktigt är att karotenoidnivåer varierar starkt mellan år och säsong, sannolikt beroende på födotillgång och -kvalitet. Lägre karotenoidinnehåll i stadens larver är intressant och verkade kompenseras av mer frekvent matning. Ett viktigt budskap är dock att karotenoidfärger inte generellt kan antas återspegla individvariation i födointag eller miljöstress.
"Hanlig och honlig investering i reproduktion: Evolutionära begränsningar inom och mellan kön"
Tommaso Pizzari (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från IFM Biologi, Linköpings universitet.
E-post: tommaso.pizzari@zoology.oxford.ac.uk eller perje@ifm.liu.se.
Två huvudsakliga mekanismer begränsar evolutionen av hanlig och honlig investering i reproduktion. För det första finns det reproduktiva avvägningar inom könen. Reproduktiv framgång är beroende av individens överlevnad och förökning. Eftersom tillgängliga resurser (föda mm) är begränsade, kommer investering i reproduktion att allvarligt begränsa möjlig investering i andra biologiska processer, såsom upprätthållande av normala kroppsfunktioner, tillväxt och överlevnadsförmåga.
Syftet med projektet var att studera inomköns- och mellankönsfaktorer som påverkar reproduktiv framgång hos höns för att öka kunskaperna om effekterna av ensidig selektion för produktionsegenskaper på djurens biologi. Resultaten visar att man i framtida studier bör undvika att poola alleler från olika loci, eftersom det försämrar möjligheterna att upptäcka selektionsprocesser såsom t ex selektivt partnerval.
"Fåglars roll för epidemiologi och ekologi av Campylobacter spp"
Björn Olsen (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från sektionen för zoonotisk ekologi och epidemiologi, Högskolan i Kalmar.
Campylobacter är ett släkte med tarmpatogener som kan orsaka tarminfektioner hos människa främst via smittat kycklingkött. Campylobacter återfinns även bland vilda fåglar, däggdjur och insekter. Trots 30 års forskning vet man fortfarande inte varför denna känsliga bakterie är så spridd i naturen. Frågan är hur man ska kunna förhindra kolonisering av våra tamdjur och smittspridning till människa.
Projektet fokuserar framför allt på om champylobacter hos vilda fåglar är desamma som finns hos fjäderfä och människa. Genom att fånga in och ta prov på vilda fåglar har campylobacterna kunnat artbestämmas och karaktäriseras med avseende på antibiotikaresistens. De campylobacter som hittades hos vilda fåglar återfanns sällan hos tamdjur, vilket tyder på att överföring mellan det vilda och det tama är ovanlig.
"Fågelembryot som modell för interaktionseffekter av miljöföroreningar på utveckling av hjärt-kärlsystemet"
Krister Halldin (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Miljömedicin, Karolinska Institutet.
E-post: krister.halldin@ki.se.
Förändringar på hjärtat är en av de vanligast förekommande missbildningarna hos nyfödda och hjärt-kärlsjukdomar ökar stadigt. Miljöföroreningar kan bidra till detta. Hjärtats utveckling är mycket känslig för förändringar i vitamin A-balansen och toxinlika föreningar såsom vissa PCBer kan störa detta system.
Det övergripande målet med projektet var att utveckla en modell för att studera kemikaliers effekter på vaktelembryos utveckling med fokus på hjärtmissbildning. Resultaten tyder på att påverkan av kärlutveckling av miljöföroreningar kan orsaka stora konsekvenser för embyoutvecklingen men även för reproduktiva organ i vuxen ålder.
"Genetisk diversitet i Ah receptorn och utvecklingen av tolerans mot svårnedbrytbara miljögifter hos lax i Östersjön"
Torbjörn von Schantz (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Ekologiska institutionen, Lunds universitet.
E-post: Torbjorn.von_Schantz@zooekol.lu.se
Laxen i Östersjön påverkas i hög grad av olika miljögifter. Varianter av PCB och dioxiner inducerar toxiska effekter genom specifika receptorer i alla vertebrata celler. Huvuddelen av Östersjöns laxar är resultatet av kompensationsodligar med okända genetiska konsekvenser. Populationerna har drabbats hårt av den s k M74-sjukdomen som påverkar laxarnas reproduktion och orsakar stora förluster för odlarna.
Detta projekt syftar till att öka förståelsen för klorerade organiska miljögifter och uppkomst av oxidativ stress. Målsättningen har varit att genom att kombinera ekologi, genetik, toxikologi och evolution försöka få en bättre förståelse för hur vertebrater utvecklar anpassning och tolerans för miljögifter. Resultaten kommer att få betydelse för fortsatta analyser av hur miljögifter inducerar toxicitet i marina organismer och undersökningar av vilka genetiska faktorer som påverkar biotransformation och anpassningar till förorenade miljöer.
"Effekter av bekämpningsmedel på laxars och öringars reproduktion"
Håkan Olsén (projektledare)
Resultatsammanfattning från Livsvetenskaper, Södertörns högskola.
E-post: hakan.olsen@sh.se
Ytvatten och vattendrag från svenska jordbruksbygder har visat sig innehålla många olika bekämpningsmedel, som kan påverka fisk och andra vattenorganismer. Nyligen gjorda studier visar att reproduktionen hos lax störs av bekämpningsmedel som påverkar luktsinnets förmåga att detektera feromoner, vilka har betydelse för både hormonell och beteendemässig synkronisering av könen. De halter som studerades förekommer i vattendrag med lax, men är inte akuttoxiska. Detta ger farhågor för att negativa effekter på laxfiskars reproduktion kan komma smygande.
Studien visar att det finns risk för att pesticider som kommer ut i vattendrag vid låga koncentrationer kan påverka hanarnas uppvaktningsbeteende och hormonella status. Det finns risk för att dessa kemikalier kan ha negativ inverkan på fiskarnas reproduktion och därmed kanske även på populationens storlek.
"Utvärdering och matrisorienterad stabilisering av bioaktiva ämnen i fisk"
Ingrid Underland (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Livsmedelsvetenskap, Chalmers.
E-post: underland@chalmers.se
Epidemiologiska studier visar att en fiskrik diet kan förebygga sjukdom. Detta har främst tillskrivits n-3 fettsyrorna. Forskningsresultat har dock indikerat att vattenlösliga ämnen också skulle kunna vara involverade i fisken förmåga att förebygga sjukdom. Såväl låg- som högmolekylära ämnen (proteiner) i fiskens vattenfraktion har visat på antioxidativa, blodtryckssänkande och hjärtfunktionsförbättrande egenskaper. I många fall är dock de exakta mekanismerna bakom dessa funktioner oklara. Kunskapen är också begränsad beträffande påverkan från lagring och process på bioaktiviteten hos vattenlösliga ämnen i fisk. Då fiskmuskeln generellt är mycket känslig för oxidation finns stora risker att oxidativa förändringar post mortem kan reducera eventuell bioaktivitet hos såväl vattenlösliga som fettlösliga ämnen, vilket alltid skapar problem med härskning.
Denna forskning har visat att man genom modifiering av vattenfraktionen hos fiskmuskel/fiskprodukter kan skapa betingelser som hämmar oxidation av de värdefulla omega-3 fettsyrorna samt av fiskens proteiner. Forskningen har vidare visat att den starka antioxidativa effekten fiskmuskel-press juice har under livsmedelsrelevanta betingelser också tycks bestå under fysiologiska betingelser.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius