När detta skrivs gör jag min första arbetsdag på Formas. Det känns därför en aning förmätet att direkt komma med fantastiska idéer om Formas verksamhet, miljöforskningen eller forskningspolitiken i stort. Det första jag kommer att göra är att diskutera detta med Formas medarbetare och med vår omvärld. Jag har en viss egen erfarenhet av forskningsadministration: När jag var chef för naturvårdsverket var jag också ordförande i verkets forskningsnämnd och jag var också under några år på 90-talet ordförande i MISTRA. Under de senaste åren i EU-kommissionen har jag följt utarbetandet av de olika ramprogrammen. Det har också varit intressant att se hur det politiska intresset för forskning har ökat på europeisk nivå.
Som svensk har jag också känt mig stolt när EU-kommissionen har publicerat statistik över hur stor del av BNP som medlemsländerna använder till FoU: Sverige och Finland har tätpositionen. Sverige och Finland ligger också långt framme, när det gäller ekonomisk tillväxt inom EU. I det sammanhanget vill jag gärna nämna en skrivelse till utbildningsdepartementet från ett stort antal intressenter (Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Formas, VINNOVA, Sveriges Universitet- och Högskoleförbund, IVA, KVA och Kungliga Vitterhetsakademin). Huvudinnehållet i skrivelsen, som skrevs i augusti, är att Sverige bör öka sina investeringar i civil forskning och att det mål som gäller sedan 2003 bör ligga fast. Detta mål innebär att statens bidrag till civil forskning bör uppgå till minst 1 procent av BNP. För att nå målet behövs 2008 ytterligare 8 miljarder kronor. För att ligga kvar på enprocentsnivån behöver därutöver 1.5 miljard per år läggas till under de närmaste åren. Det är viktigt att Formas och andra tydligt kan visa hur pengarna kan användas - särskilt i ett hållbarhetsperspektiv.
Vid flytten från Bryssel till Södermalm hittade jag Our Common Future, Bruntlandskommissionens rapport från 1987. Rapporten är fortfarande läsvärd. Den grundton av hopp, som finns i begreppet hållbar utveckling, är i högsta grad giltig. Samtidigt 20 år efter rapportens publicering är vi långt ifrån en hållbar utveckling även om framsteg har gjorts på många områden. Som tankemodell och vägledning är hållbarhetsbegreppet oöverträffat Det gäller även inom forskningen som självklart bör bidra till hållbar utveckling.
Slutligen: Ett stort tack till Sture Blomgren som har varit tf generaldirektör för Formas en lång tid. Han har tillsammans med andra gjort ett bra jobb!
Författare
:
Rolf Annerberg
generaldirektör för Formas