"Metodik för groning och vitabilitetstest av gammalt frö"
Roland von Bothmer (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Växtvetenskap, SLU.
E-post: Roland.von.Bothmer@vv.slu.se
Äldre frömaterial utgör en rik biologisk och kulturhistorisk skatt. Under förutsättning att grobarhet finns kvar kan odling och förädling dra nytta av den genetiska variation som det gamla materialet representerar. Det kan röra sig om en gammal, lokal lantsort av råg som sedan länge är borta ur odlingen eller speciella ärtor som odlats av familjetradition. Även om frömaterialet är helt dött finns ett kulturhistoriskt värde kvar. Man kan studera både morfologi och DNA-uppsättning och få uppfattning om vad tidigare generationer odlade, vilken variation som fanns i materialet och kanske också vilken utvecklingshistoria respektive kulturväxt haft.
Att det finns förståelse för värdet i äldre material har visats under senare års "växtupprop" från bl a Nordiska Genbanken. Många jordbruks- och köksväxter har samlats in. Man har även tagit vara på gamla sädeskorn vid ombyggnad av äldre hus. Några av de största samlingarna av äldre frön finns i flera av våra muséer (t ex Nordiska Muséet och Vänersborgs länsmuseum) och utgör en guldgruva för forskare som arbetar med kulturväxternas utveckling och variationsmönster.
När man samlar in gamla frön är det tyvärr inte allt som gror, men med tålamod och skicklighet kan man få till synes "döda" frön att spira. Att kunna rädda en större del av fröaccession öppnar nya möjligheter. Man kan t ex bestämma hur få plantor som krävs för att bevara provets hela genetiska identitet.
"Trädgårdar och trädgårdsmästare i 1700-talets Sverige"
Åsa Ahrland
"Den osynliga handen. Trädgårdsmästaren i 1700-talets Sverige" avhandling från Landskapsplanering, SLU.
Inom trädgårdshistorisk forskning har fokus sedan länge legat på trädgården som företeelse och uttrycksmedel för idéer i tiden. 1700-talet utgjorde en brygga mellan 1600-talets relativt lilla och instabila trädgårdsmästargrupp med stark utländsk dominans och 1800-talets snabba expansion och institutionalisering inom trädgårdsområdet. I takt med att trädgårdskulturen fick en bredare bas i samhället, började trädgårdsmästarna etablera sig som yrkesgrupp.
Syftet med studien har därför varit att undersöka trädgårdsmästarnas villkor och roll inom 1700-talets trädgårdskonst och trädgårdskultur. Avhandlingen är tänkt att indirekt bidra till att belysa vad trädgårdskonst är och hur den skapas.
"Vård och ökad tillgänglighet till Göteborgs Naturhistoriska Museums vetebratsamling"
Göran Nilson (projektledare)
E-post: goran.nilson@gnm.se
På Göteborgs Naturhistoriska Museum finns omfattande samlingar av vetebrater från tidigt 1800-tal till nutid. Samlingarna omfattar ca 80 000 prover. Större delen är svenskt material. Vården av samlingarna har dock fått vidkännas drastiska nedskärningar av resurser, men situationen har ljusnat tack vare Formas-anslag. Den satsning som nu kunnat göras har lett till digitalisering och därmed tillgängliggörande av samlingarna.
I dagsläget är allt däggdjursmaterial, alla svenska fåglar samt alla svenska och exotiska fiskar inlagda på data. Totalt är 54% av allt vetebratmaterial, inklusive registrering och skötsel av allt nytillkommet material till färdigt preparat på plats i magasin har kunnat löpa kontinuerligt.
"Förhistorisk bostadsuppfödning: Den genetiska diversitetens ursprung hos europeiska nötkreatur"
Anders Götherström
Resultatsammanfattning från Uppsala universitet.
E-post: Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se
Formas har finansierat ett projekt med syfte att undersöka möjligheterna att arbeta med nukleärt DNA från arkeologiskt material. Avsikten var att ta fram metoder och markörer som skulle kunna användas för att följa utvalda geners förändring över tid i urgrävt material och studera hur man avlat för karaktärer som generna varit kodade för, t ex om man under någon tidsperiod avlat för pigmentering av djur, för mjölkproduktion eller kanske för resistens mot sjukdomar. Projektet visar att avel intensifierades i Skandinavien under tiden direkt efter medeltiden.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius