En ung kvinna tvättar fönster i Hammarby sjöstad. Hon vinkar glatt åt den långa karavanen av studiebesökare på stigen
- Varifrån kommer ni, ropar hon.
- Överallt ifrån, hojtar vi tillbaka: Singapore, Indien. Australien, England, Kenya, Uganda, Thailand, Vitryssland, Sverige . . .
Ekologisk förebild
Hammarby Sjöstads invånare i södra Stockholm är vana vid studiebesök. Området används för att visa hur man kan bygga hållbart. Vår guide pekar på de många dagvattenkanalerna och gårdarnas diskreta sopsortering. Berättar om ekologiskt byggmaterial och samordning av transporter. Integrerad planering är nyckelbegreppet. I den rufsiga ekskogen bakom de strikta moderna husen ligger kullfallna trädstammar, som hyser skalbaggar och annat gott för fåglar. Träden skulle ha huggits ner till förmån för ännu fler hus. Men miljöarkitekten protesterade.
"Människans kretslopp". En människas dagliga urin kan räcka till en måltid. Lite drastiskt uttryckt är det innebörden av dessa skördar, där man vattnat med olika mängd urin under
3,5 månader.
Foto: SEI
Människans eget kretslopp
Studiebesöket ingår i den årliga världsvattenveckan i Stockholm, som i övrigt visat flera exempel på att vi glömmer bort gammal kunskap om naturen. Att ta vara på regn i torra områden är ett ämne som ständigt tas upp. Att samarbeta med varandra om floder som går genom flera länder är också en upprepad visdom. Och så kom med kraft upp ytterligare en favorit i repris: EcoSan - att källsortera urin och fekalier i toaletterna. Johan Rockström, chef för SEI, Swedish Environment Institute, visade bilder på hur majs kan växa med urin som gödning. Även fekalier kan användas som jordförbättrare efter viss sanering.
- Människan har sitt eget kretslopp, påminde han.
Brandtal om dåligt vattenbruk
Under världsvattenveckan lyckas den bäst som inte bara har kunskap och praktisk erfarenhet, utan också talets gåva. Rockström har god förmåga att förklara komplicerade samband på ett enkelt sätt. Så brukar det också vara med de personer som vunnit årets Stockholm Water Prize. I år 2006 gick priset till professor Asit K. Biswas från Third World Centre for Water Management som ligger i Mexiko. Han gav stora vattensammankomster en rejäl smäll.
- Det blir för få resultat av megamötena, sade han. Man skyller på att det är vattenkris, men krisen gäller hur man tar hand om vattnet. Ta Mexico City. Det sägs att invånarna där har avloppsrening. Men en del av avloppsvattnet går via felkonstruerade septiktankar som inte underhålls. Biswas berättade att staden dessutom släpper ut 50 kubikmeter orenat avloppsvatten per sekund till Mezquital Valley, där det används inom jordbruket.
- De riktiga problemen flyttas bara till ett annat ställe utan att lösas, sade Biswas.
Asit K. Biswas fick årets vattenpris.
Foto: SEI
Politisk vilja i Singapore
Fler än Biswas tycker att utvecklingen går långsamt. Cirka 1,1 miljarder människor saknar rent dricksvatten, och 2,6 miljarder har inte fungerande avlopp. Under veckan dök det upp några exempel på länder som visat god politisk vilja. Ett av dem är Singapore, som för 40 år sedan hade otjänligt dricksvatten och undermålig avloppsrening. Singapore har ungefär 4,4 miljoner invånare och ännu fler turister. Landet har inget eget grundvatten, men ett par större floder och gott om regn. Det har alltid varit ont om skog och landytor som kan lagra regnet.
- Detta har vi rått bot på, berättade Khoo Teng Chye, som är vd på Public Utilities Board i Singapore.
Regnvatten lagras i städer och på landsbygd
En tuff förvaltning har nu minskat importen av dricksvatten genom att rena landets floder och avlopp. På senare tid avsaltar man havsvatten och prövar att dricka NEWater, som är återvunnet avloppsvatten. Regnvatten lagras i städer och på landsbygd.
Kom ihåg att Singapore inte är en demokrati, anmärkte en deltagare. De skojar ibland där om att det är "a fine country", och det betyder ju både fint och böter.
I alla fall är deras vattenhantering ett föredöme, och det tyckte Biswas också.
Världsvattenveckan växer
World Water Week hålls i Stockholm varje år av SIWI, Stockholm International Water Institute. År 2006 kom nästan 2 000 personer från över 240 länder: forskare, politiker, tekniker samt företrädare för industrier, internationella organisationer och miljöorganisationer.
Under temat Beyond the River - Sharing Benefits and Responsibilities diskuterades bland annat att det i många länder brukar vara männen som ärver land och står för planering av vattensektorn, medan kvinnorna ansvarar för hur vattnet används i hushållen. En haltande modell, alltså.
I år bildades ett helt nätverk mot korruption inom vattensektorn. Det kallas WIN, Water Integrity Network, och omfattar såväl offentliga som privata intressen och frivilligorganisationer.
Östersjön var också i fokus, som vanligt. I år tycktes alltfler forskare vara ense om att det inte är hushållen som står för de största kväveutsläppen, utan jordbruk och industrier. Och att det är fosfor, inte kväve, som är den största boven i algblomningen.
Samtidigt pågick Östersjöfestivalen i samarbete mellan Världsnaturfonden och Berwaldhallen. Lysande gästspel från våra grannländer stärker vår gemenskap runt vårt innanhav.