De klorofyll a/b-bindande proteinernas struktur och funktion
Stefan Jansson (projektledare)
Resultatsammanfattning från Umeå Universitet, tel 090-16 50 00, fax 090-16 54 88. E-post: stefan.jansson@plantphys.umu.se.
I projektet studerades funktionen av de olika klorofyll a/b-bindande proteinerna i fotosyntesen (s k LHC proteiner). Dessa proteiner är viktiga för att optimera fotosynten, men vid för starkt ljus träder en "säkerhetsventil" in så att ljusinfångningseffektiviteten minskas. Målsättningen var att försöka förstå ljusantennens betydelse för växten och i detalj utröna funktionerna av de olika proteinerna som bygger upp ljusantennen. Strävan var att försöka förstå hur växter anpassar sig till olika ljus- och temperaturförhållanden.
"Fosfoinositider och deras metabolismer i växter"
Christophe Pical (projektledare)
Resultatsammanfattning från Växtbiokemi, Lunds universitet, tel 046-222 00 00, fax 046-222 47 20. E-post: pbio-cpi@pop.lu.se
I membranet som avgränsar celler finns s k fosfoinositider med viktiga funktioner. Trots att de flesta proteiner och lipider som ingår i fosfoinositid-signaleringssystemet har identifierats i växter vet man väldigt lite om de fysiologiska processer som de styr. I projektet har därför detaljstudier av vissa aspekter av fosfoinositidsignaleringssystemet i växter för att kunna identifiera komponenter som är unika för växtceller och kartlägga deras fysiologiska funktion.
"Funktionell genomforskning med korn-mutanter"
Mats Hansson (projektledare)
Resultatsammanfattning Biokemi, Lunds universitet, tel 046-222 00 00, fax 046-222 47 20. E-post: mats.hansson@biokem.lu.se.
Kompletta genomsekvenser finns från ett tiotal eukaryota organismer. En framtida utmaning är att identifiera funktionen av alla de möjliga gener som upptäcks genom dessa genomsekvensprojekt. Syftet med detta projekt var att analysera funktionen av gener på genombasis genom att utnyttja en unik resurs med mer än 8 000 korn-mutanter. Styrkan i projektet ligger i att mutanternas fenotyp är intensivt studerade och därför ger ingående kännedom om genens funktion när man lyckats identifiera vilken gen som är muterad. En kostnadseffektiv microarray-metod som gör det möjligt att identifiera gener som är defekta i mutanter.
"Kelatasers funktion i tetrapyrrolsyntes och kloroplast-utveckling"
Mats Hansson
Resultatsammanfattning från Biokemi, Lunds universitet, tel 046-222 00 00, fax 046-222 47 20. E-post: mats.hansson@biokem.lu.se.
Målet med projektet är att förstå hur sk enzymatisk kelatering deltar i två biologiskt viktiga processer: hur metalljoner binds i organiska molekyler och därmed aktiveras för användning i cellulära processer och hur denna kelatering är kopplad till signalering mellan cellorganeller. Magnesium-kelatas utför den första unika reaktionen i biosynteskedjan för klorofyll, medan ferroketalas utför motsvarande reaktion i syntesen av heme. På grund av betydelsen av tetrapyrroler som klorofyll och heme för livet på vår planet är det av intresse att först hur växter och djur tillverkar dem.
"Mossan Physcomitrella som modellsystem för studier av växters kol- och energimetabolism "
Hans Ronne (projektledare)
Resultatsammanfattning från Växtbiologi och skogsgenetik, SLU, tel 018-67 10 00, fax 018-67 20 00. E-post: hans.ronne@vbsg.slu.se.
Knockout-tekniken, som är en viktig metod inom den molekylära genetiken, har visat sig fungera i mossan Physcomitrella. Detta och det faktum att mossan huvudsakligen är haploid, gör den också till ett kraftfullt system för analys av växtgeners funktion. I projektet används denna teknik för att studera funktionen för två enzymer som spelar central roll i regleringen av energimetabolismen hexokinas och det AMP-aktiverade proteinkinaset. Projektet utnyttjar en kombination av genetiska, molekylärgenetiska och biokemiska metoder.
"Agroekosystemets effekt på mykorrhiza i potatis"
Jonathan Yuen (projektledare)
Resultatsammanfattning från SLU, tel 018-67 10 00, fax 018-67 20 00. E-post: jonathan.yuen@evp.slu.se.
Potatisbladmögel är den allvarligaste sjukdomen i potatis. De flesta odlare behandlar grödan med fungicider rutinmässigt och en del av dessa lakas oundvikligen från bladverket ner i jorden. Fungicidbehandlingen kan få oönskade sidoeffekter på jordburna mikroorganismer. Det vore särskilt skadligt i potatisodling om fungicidbehandlingarna var skadliga för mykorrhizasvampar som bildar symbios med växtrötter eftersom dessa symbionter normalt gynnar planttillväxten. Detta projekt hade två mål. Ett var att klarlägga om potatisplantor gynnas av mykorrhiza funnen i svenska jordar. Det andra var att undersöka om detta samspel påverkades av fungicidrester på eller i jorden.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius