Tio av riksdagens 15 miljömål har koppling till lantbruket och ett uthålligt jordbruk vad det gäller miljö, djuromsorg och ekonomisk tillväxt genomsyrar samtliga forskningsprogram inom lantbruket som drivs av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). Varje år finansieras lantbruksforskning med mellan 60 och 70 miljoner kronor.
Det finns lika mycket antioxidanter i mjölk som i grönt te och mjölkningsrobot och betesdrift går utmärkt att kombinera. Vanliga lungsjukdomar hos lantbrukare kan bero på mögelsvamp och med hjälp av en videokamera på traktorn går det att bekämpa ogräset mekaniskt även i konventionellt odlade grödor. Det går att mäta hur marken mår med ett markstrukturindex, det är lönsamt att utfodra grisar med foder med låg aminosyrahalt och om man korsar mjölkkor med köttrastjurar får man kalvar med bättre köttkvalitet. Allt detta är bara några exempel på den typ av forskning som SLF finansierar.
Näringen betalar forskningen
SLFs verksamhet bygger till stor del på att lantbruksnäringen själv har tagit på sig det ekonomiska ansvaret för att säkerställa att det forskas på frågor som är viktiga för svenska lantbrukare. Sveriges bönder och branschorganisationer har nämligen frivilligt valt att avsätta en del av sin omsättning till forskning. Tillsammans bidrar lantbruket med ungefär 35 miljoner kronor per år. Pengarna används till forskning inom mjölk- och köttproduktion, växtodling, växtnäring och växtskydd, ekonomisk tillväxt, arbetsmiljö, kooperation, slaktfjäderfä, äggproduktion, potatisodling, trädgård och sockerproduktion.
|
Beviljade medel (Mkr)
till olika forskningsområden under 2002:
Växtodling 15,4
Mjölk 14,1
Växtförädling 14,0
Växtnäring och växtskydd 5,9
Griskött 4,4
Nötkött 3,2
Lammkött 0,35
Arbetsmiljö 3,4
Kooperation 2,8
Potatis 2,3
Trädgård 1,5
Ägg 1,2
Slaktfjäderfä 0,5
Socker 0,25
Övrigt 1,3
___________________________________
Totalt 70,5 |
Förutom de årliga bondepengarna, så fick SLF under 2002 ett tillskott på 120 miljoner kronor bestående av revalveringsmedel (när svenska kronans värde sjunker i relation till euron, får svenska staten kompensation. Staten beslutar hur denna kompensation ska återföras till det svenska näringslivet) och återförda skatter från handelsgödsel och bekämpningsmedel. Våren 2003 beslutade sig regeringen för att bryta skatteåterföringsavtalet. Konsekvensen blev att lantbruksforskningen gick miste om 90 miljoner kronor under 2003 och 2004.
Beslut i grupp av lantbrukare, forskare och experter
Vilka projekt som beviljas medel avgörs av SLFs olika beslutsgrupper - en för varje program. I grupperna ingår lantbrukare, forskare och experter från lantbruksnäringslivet. Gruppernas sammansättning är en förutsättning för att SLF ska kunna hålla sig uppdaterat om vilka forskningsområden som är angelägna för lantbruket och kunna koncentra resurserna dit. Forskare kan ansöka om bidrag två gånger per år: första februari och första oktober. SLFs styrelse består av representanter från näring och forskning och fattar övergripande och långsiktiga beslut för stiftelsens verksamhet, men avgör inte vilka projekt som ska beviljas medel.
En viktig del av SLFs arbete är att se till att forskningsresultaten når ut till lantbruket. Alla nya resultat publiceras i nyhetsbrevet Nytt om forskning och på stiftelsens hemsida www.lantbruksforskning.se. Nyhetsbrevet kommer ut ca 10 ggr per år. Som komplement till nyhetsbrevets korta notiser, ger vi också ut temaskrifter där vi samlar all intressant forskning inom ett forskningsområde. Allt informationsmaterial från SLF är gratis. För att möta våra beställare personligen deltar vi i konferenser och mässor runt landet och arrangerar egna tema-seminarier och möten.
Trots de indragna statliga pengarna ser vi positivt på framtiden och har flera nya forskningsprogram i startgroparna. Vi kommer att fortsätta satsa på forskning om hur man bibehåller och utvecklar produktionen och samtidigt uppfyller miljömålen. Vi vill också investera mer i projekt med tydligare marknadsperspektiv och på så sätt följa livsmedlen hela vägen fram till konsumenten. Tillväxt, attraktion och kommunikation är nyckelord för framtida forskning, samtidigt som stommen i vår verksamhet kommer att fortsätta vara forskning för en uthållig primärproduktion.
Författare
:
Anna Blomberg
är Informationsansvarig vid Stiftelsen Lantbruksforskning.