I och med att Formas bildades flyttades ansvar och medel för den bredare miljöforskningen från Naturvårdsverket. Kvar hos oss på verket att finansiera är den forskning som är mer direkt kopplad till våra aktuella kunskapsbehov som miljömyndighet.
Beslutande är naturvårdsverkets forskningsnämnd som utses av regeringen och är sammansatt av representanter från såväl forskarsamhället som avnämare. Nämnden har beslutat att finansiera sammanhållna program inom angelägna områden. Normalt är programtiden 5 år med en total budget mellan 10 -- 35 Mkr. I programbudgeten ingår vanligen en mindre del sökbara medel avsedda för projekt -- gärna utifrån -- som kan komplettera programmet.
Lars-Erik LiljelundMiljöarbetet har alltid varit och kommer alltid att vara starkt kunskapsdrivet. Upptäckt och dimensionering av nya miljöproblem, effektbedömningar, utveckling av åtgärdsstrategier och styrmedel är några exempel där miljöarbetet måste ha en nära samverkan med miljöforskningen. Det är lätt att inse att behoven vida överstiger tillgången på forskningsmedel och att hårda prioriteringar måste göras när det gäller att lista angelägna områden.
Dubbleringar undviks
Eftersom det finns flera aktörer som finansierar miljöforskning tar vi också hänsyn till vad som pågår och planeras av andra. Vi vill så långt möjligt undvika dubbleringar både vad det gäller problemställningar och inriktningen på forskningen för att det sammantaget skall bli en så stor utväxling som möjligt av alla insatta resurser.
De program som nu pågår är resultatet av en bred prioriteringsprocess där utlysningar har skett område för område. Generellt gäller att alla våra program syftar till att stödja miljöarbetet från internationell nivå till lokal nivå beroende på inriktningen. Jag skall här mycket kortfattat redovisa inriktning och syfte för de olika programmen.
Biologisk mångfald prioriteras
Bevarande av biologisk mångfald har under det senaste decenniet givits hög politisk prioritet och uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt. I Sverige avsätts stora resurser direkt eller indirekt för bevarandearbetet inte bara från naturvårdens sida utan också genom anpassning och hänsynstagande inom olika sektorer. Det är naturligtvis viktigt att samhällets styrmedel och resurser optimeras så att största möjliga nytta ges.
Syftet med det tvärvetenskapliga programmet "Naturvårdskedjan länkas ihop -- forskning för naturvårdens mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering" är att stödja arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i främst landmiljön. Detta genom att bl.a. utveckla operativa mål och indikatorer för uppföljning av måluppfyllelse. Programmet har en mycket nära koppling till det Mistrafinansierade programmet "Hagmarksmistra".
Skral kunskap under ytan
Kunskapen om den biologiska mångfalden under vattenytan är botten. Detta är i och för sig lite märkligt eftersom det inte är mediet som skall avgöra angelägenhetsgraden i bevarande arbetet. Syftet med programmen "Marin biodiversitet -- mönster och processer -- MARBIPP" är att ge underlag till det praktiska bevarandearbetet och miljöövervakning av mångfalden i marin miljö.
Underlaget för riskbedömning vid introduktion av främmande arter i vatten, t.ex. i samband med vattenbruk, är inte tillfredställande. Programmet "Aqualiens -- främmande arter i akvatisk miljö" syftar till att öka kunskapen för denna bedömning och vilken påverkan dessa arter kan ha på ekosystemnivå och på nyttjandet av våra vatten.
Forskning om gifter och risker
Sverige har en lång forskningstradition inom det miljötoxikologiska området vilket har varit en förutsättning för att vi har kunnat driva ett offensivt arbete internationellt, bl.a. inom ramen för konventioner och EU-direktiv. Det finns inget som pekar på att behovet av detta arbete kommer att minska i betydelse i framtiden.
Programmet "Reproduktion i en giftfri miljö -- Reprosafe" syftar till att öka kunskapen om påverkan på människors och djurs fortplantningsförmåga av kemikalier i miljön. En viktig och angelägen uppgift är bl.a. att utveckla bättre testmetoder för att kunna bedöma effekter på reproduktionen.
Vad kan politiken bidra med?
Programmet "Ökad effektivitet i miljöpolitiken -- AGREE" syftar att utveckla kunskapen om effektiviteten hos åtgärder som företas mot kemiska hälso- och miljörisker. Tonvikten ligger på frågan om och i vilken omfattning olika myndighetsåtgärder verkligen leder till förbättringar på hälsa och miljö.
Ett intensivt och starkt forskningsdrivet nationellt och internationellt arbete har lett fram till att nivåerna av luftföroreningar är relativt låga i vårt land. Samtidigt har hälsoeffekter av partiklar i luft blir alltmer uppmärksammat. Programmet "Exponering, hälsoeffekter och riksbedömning för luftföroreningar -- SNAP" syftar till att ta fram underlag för förebyggande åtgärder med hänsyn till bl.a. variation i känslighet samt kort- och långtidseffekter.
Bättre styrmedel i klimatforskningen
Klimatforskningen har snabbt blivit ett av de största satsningsområdena sett i internationellt perspektiv. Mycket av forskningen har en inriktning mot modellutveckling, prognoser och olika typer av effekter. Vi har i detta perspektiv valt att fokusera på styrmedelsforskning eftersom vi vet att enbart kunskapen om ett miljöproblem inte leder till åtgärder. Detta gäller sannolikt i än högre grad klimatfrågan och växthuseffekten eftersom åtgärdsbehovet "skär" rakt igenom hela samhället. Syftet med programmet "Kommunikation, organisation, makt, effektivitet -- COPE" är att studera hur olika omgivningsfaktorer påverkar möjligheterna att introducera och använda olika typer av styrmedel vid genomförandet av den svenska klimatstrategin.
Detta var en mycket kortfattad presentation av de program som pågått sedan 2001. Miljöforskningsnämnden fattade i juni 2003 beslut om att starta ytterliggare tre program inom för naturvårdsverket prioriterade områden; "Verktyg för strategiska miljöbedömningar", "Hållbara hushåll samt miljöanpassade produkter". Mer information om dessa och de pågående programmen finns under rubriken forskning på www.naturvardsverket.se.
Författare
:
Lars-Erik Liljelund
är generaldirektör för Naturvårdsverket.
E-post:
natur@naturvardsverket.se