Hög vetenskaplig kvalitet ska vara kännetecknet för den forskning som Formas stödjer. Vi ska också tillgodose de behov av ny kunskap som finns i sektorerna inom Formas ansvarsområden. Dessutom ska forskningen vara relevant för en hållbar samhällsutveckling. Det är inte alltid utan problem att relevansbedöma ansökningar ur ett hållbarhetsperspektiv inom forskningsområden som exempelvis kattens ögonsjukdomar och beständighet i mellanbjälklag. Däremot låter det sig lättare göra när forskningsansökan handlar om toxiska ämnen i naturmiljön, klimatförändringars påverkan på växtsamhällen eller allergena ämnen i inomhusmiljön. Det överordnade målet om forskningens vetenskapliga kvalitet kan däremot appliceras på all forskning och utgör grunden för medelstilldelning från Formas. Hållbarhetsbegreppet finns dock alltid med som en viktig vision för rådets arbete.
Många har försökt sig på att definiera hållbar utveckling. Begreppet brukar härledas från den s.k. Brundtlandtrapporten från FN:s Världskommission för miljö och utveckling 1987. Där definieras det som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Definitionen har kritiserats i många sammanhang för att vara alltför mångdimensionell och svår att använda. Trots detta har den accepterats som begrepp i den internationella diskussionen kring såväl den ekologiska som den ekonomiska och sociala miljön. Men vilken aspekt är viktigast? Ekologisk hållbarhet/uthållighet ger ramen för de sociala och ekonomiska systemen, dock kan de omedelbara behoven av försörjning för en fattig befolkning göra det nödvändigt att sätta sociala och ekonomiska aspekter i första rummet. Här hemma uppstår ofta konflikter mellan kortsiktiga politiska lösningar och behovet av långsiktig planering. Samhällsfrågorna är komplexa och forskning och utveckling medför nya kunskaper och tekniska lösningar som påverkar människors värderingar och livsstil. Vad som avses med hållbarhet kommer därmed alltid att variera.
Det är inte bara Formas som tampas med begreppet hållbar utveckling. Andra myndigheter och organisationer har också ett ansvar inom området, som framgår av flera artiklar i detta nummer av Miljöforskning. Uppdragen skiljer sig åt liksom formerna för finansiering men gemensamt för alla är kopplingen till hållbarhetsbegreppet. Det gäller också för det internationella perspektivet. Formas har engagerat sig i några av de globala miljöfrågorna och samverkar bl a med Sida/SAREC för att öka det svenska forskningssamarbetet med fattiga länder.
Att olika finansiärers uppdrag skiljer sig åt garanterar den nödvändiga bredden i svensk forskning. Inom miljöforskningen är strategiska programsatsningar styrda av myndighets- eller samhälleliga och politiska behov är den vanligaste formen av bidrag. Av Formas medel går idag ca 30% till behovsstyrda insatsprogram. Övervägande delen av medlen fördelas dock till enskilda forskares projektansökningar genom ett bottom-up förfarande vilket ger Formas ett stort ansvar för att behovet av mångfald och möjligheten att pröva nya idéer inom forskningen tillgodoses.
Pågående analyser av den svenska forskningens ställning i det internationella samfundet pekar på ett behov av kraftsamling i det svenska systemet. Vetenskapsrådets utredning om stöd till starka miljöer visar att utvecklingen inom exempelvis EU gör att det krävs mycket starka grupperingar av forskare för att erhålla medel. Också de ökande kraven på tekniskt avancerad och dyrbar utrustning inom många forskningsområden kräver resurser av en helt annan storleksordning än de som nu finns tillgängliga inom svensk forskningsfinansiering.
Formas har en central roll i arbetet med att ge svensk forskning bästa möjliga förutsättningar att bidra till en hållbar utveckling. Under året har rådet arbetat med att vidare utveckla gällande forskningsstrategi vilken också kommer att utgöra en del av underlaget till regeringens förestående forskningsproposition. Målet är att belysa behovet av ökade resurser till svensk forskning för att upprätthålla och ytterligare stärka framväxandet av kreativa och framgångsrika miljöer i ett internationellt perspektiv.