Varför har då Formas fått uppdraget att skapa samverkan och varför just inom de utpekade områdena? Vår tolkning är att dessa områden dels är särskilt viktiga, dels är problematiska i den meningen att finansieringen av forskningen är spridd på många händer. Frågorna om effekter av klimatförändringar och miljögifter har global vikt och är centrala i arbetet med en hållbar utveckling. Livsmedlens produktion, kvalitet och säkerhet är ett nyckelområde för miljön och för människors och djurs hälsa och välbefinnande. Skogen och skogsnäringen har ovärderlig betydelse för Sveriges välstånd. Naturvetenskap är bra på att upptäcka miljöproblem, men för att lösa dem behövs samhällsvetenskaplig miljöforskning vilken inkluderar människan som aktör.
Samtliga dessa samordningsuppdrag ligger centralt inom Formas ansvarsområde för forskning. Det hindrar dock inte att det finns många andra finansiärer som stöder forskning inom dessa områden, vilket som sagt är en viktig orsak till våra uppdrag. Några finansiärer som vi samverkar med inom ramen för våra uppdrag är Vetenskapsrådet, VINNOVA, FAS, MISTRA och Vårdalsstiftelsen. I uppdraget ingår också att samverka med ”berörda myndigheter” bland vilka t ex Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket kan nämnas.
Undviker dubbelarbete
Vad kan då samverkan konkret syfta till? När det finns flera finansiärer finns det också risker. En risk är att liknande forskning kan pågå parallellt, med onödigt dubbelarbete och onödiga kostnader som följd. En sannolikt större risk är att viss viktig forskning inte blir finansierad därför att inte någon finansiär känner ansvaret, forskningen hamnar mellan stolarna. Ytterligare en risk är att forskningen blir alltför utspridd på många olika områden, med bristande fokusering på det viktigaste. En samverkan mellan forskningsfinansiärer kan således bidra till att: i/ undvika dubbelarbete, ii/ identifiera viktiga forskningsområden som saknar finansiering, och iii/ gemensamt fokusera på viktiga forskningsbehov.
Institut för klimatforskning
Vad har då hittillsvarande arbete resulterat i? Vi var först ut med samordning inom klimatområdet. De deltagande organisationerna påtog sig här på eget initiativ uppgiften att utveckla ett nationellt forskningsprogram. Två rapporter har inlämnats till regeringen, en huvudrapport 2002 och en fördjupningsstudie 2003. I dessa utpekas viktiga forskningsbehov. Man föreslår bl a budgetförstärkning, inrättande av särskilda programsatsningar och nya samverkansformer. Särskilda medel föreslås gå till svensk klimatmodellering. Förutsättningarna för ett institut för klimatpolitiskt motiverad forskning bör utredas.
Forskarskola för miljötoxikologi
För området miljötoxikologi inlämnades en rapport till regeringen hösten 2002. I denna påpekas att området över tid tappat finansiering och att stödet till området måste öka väsentligt, framförallt till den grundläggande forskningen. Formas föreslås få behålla uppdraget att samordna forskningen. Effekterna av den nya forskningsrådsorganisationen bör utvärderas om några år. Ett par områden lämpliga för gemensamma satsningar identifieras och man framhåller en forskarskola inom området som ett bra medel att främja nödvändig kompetensuppbyggnad.
Livsmedel och skog
Inom området livsmedel pågår arbetet intensivt med att utarbeta ett nationellt forskningsprogram. Det ska lämnas in till regeringen i slutet av hösten. När det gäller skogsforskning har Formas löpande intensiva kontakter med framförallt VINNOVA. Det har utmynnat i att Formas och VINNOVA tillsammans med Finlands akademi och det finska institutet Tekes finansierar ett stort svensk-finskt forskningsprogram ”Wood Material Science”. Ett banbrytande program där Formas för första gången i större skala gått in i bilateral finansiering av forskning. Slutligen, inom området samhällsvetenskaplig miljöforskning, där vi nyligen fått uppdraget att samordna, planerar vi nu tillsammans med övriga aktörer inom området hur arbetet ska bedrivas framöver.
Sammanfattningsvis har samordningsuppdragen fört finansiärerna närmare varandra. De har varit mycket viktiga för att knyta personkontakter och arbeta upp fungerande kanaler. Jag ser framför mig att de ska kunna utmynna i flera framtida gemensamma satsningar. Jag tror också att de resultat som uppdragen redan presenterat ska kunna utgöra viktiga bidrag till den diskussion som förs på många håll inför den kommande forskningspolitiska propositionen.
Författare
:
Hans-Örjan Nohrstedt
är Chef för strategi och analys vid Formas