Mistra, Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, har som uppgift att finansiera forskning av betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en miljöanpassad samhällsutveckling. Dessutom skall forskningen främja Sveriges framtida konkurrenskraft. Så står det i Mistras ändamålsparagraf.
Måns Lönnroth berättar i sin artikel att det pågår en internationell utvärdering av Mistra. Frågan är om Mistra arbetar på rätt sätt och med rätt saker. Utvärderingsgruppen består av forskare och användare och ska presentera sina slutsatser i höst.
Foto: Svenne Nordlöv För att nå detta mål finansierar Mistra ett tjugotal stora forskningsprogram som vart och ett kan löpa upp till åtta år och med en årlig budget på upp till tio mkr. Ett Mistraprogram leds av en programstyrelse bestående av tänkbara användare av forskningsresultaten. Därigenom, tror vi, ökar sannolikheten att forskningsresultaten verkligen kan ge ett tydligt bidrag till en miljöanpassad samhällsutveckling.
Satsar på klimatfrågan
Mistra finansierar ett antal forskningsprogram med bäring på klimatfrågan. Ett av dem är ÅSC (Ångström Solar Center) som samfinansieras med Energimyndigheten. Programmet har tre delprogram, varav ett har målet att utveckla en ny typ av solceller för elproduktion. Lyckas delprogrammet kan tekniken ge ett tydligt bidrag till en av klimatpolitikens stora frågor: Hur skall elektricitet produceras bortom stenkolet? Mängden faktorer av betydelse för om el i stora mängder verkligen kommer att kunna produceras på detta sätt är nästan oöverskådlig. Man måste gå stegvis fram.
Billigare solceller intresserar företag
I juli 2003 undertecknades ett avtal för företaget Solibro. Företaget har startats av forskare, som utvecklat en idé om hur solceller kan produceras på tunnfilmer på ett sätt som lovar ge betydligt lägre produktionskostnader än dagens kiselceller. Avtalet har slutits mellan ABB, Vattenfall, Sydkraft, STEM, sjätte AP-fonden samt det norska företaget Energy Future Invest. Ca 30 mkr satsas i en första tvåårsfas. Om resultaten då håller skall ytterligare ca 100 mkr satsas för att bygga en fullskaleanläggning. Är den framgångsrik, och om konkurrenterna inte kommit på något bättre under tiden, finns en teknik som kan säljas på världsmarknaden för att pressa priserna på solel. Då är vi framme vid 2008.
Programmet startade 1996. Det tog mer än två år att förhandla fram avtalet om Solibro. Två uppenbara lärdomar är: För att ens komma i närheten av industriella tillämpningar krävs både uthållighet och koncentration på rätt frågor redan från start: Vilka frågor kommer industrin att vilja ha svar på?
Massaproduktion med mindre fossila bränslen
KAM, Kretsloppsanpassad massafabrik och Jungner, Batterier och bränsleceller för en bättre miljö, är två andra program med inriktningen klimat. KAM avslutades vid årsskiftet och hade som uppgift att utveckla produktionsprocesser för massaindustrin som bland annat skall göra det möjligt att kraftigt öka utbytet från lignin och därigenom sänka användningen av fossila bränslen. Massaindustrin skall nu testa resultaten i två pilotförsök.
Batterier och bränsleceller
Jungner startade med tre delprogram, varav två handlade om batteriteknik och ett handlade om bränsleceller. Båda teknologierna är av avgörande betydelse för en ekonomisk utveckling bortom fossila bränslen. Efter en första fyraårsperiod koncentrerades programmet till enbart bränslecellerna. Skälet var inte att batteridelen var vetenskapligt dålig - tvärtom - utan att det inte längre finns någon svensk batteriindustri som kan ta över forskningsresultaten även om de är framgångsrika.
"Dödsdalen"
Alla dessa tre program visar vilken tyngd Mistra lägger på att forskningen verkligen skall komma till praktisk användning. Det är därför vi talar om dödsdalen mellan användning och forskning. Varje Mistraprogram måste bygga sin egen bro över denna dödsdal, och ett program måste därför vara framgångsrikt på båda sidor om dalen. Forskningen måste hålla högsta vetenskapliga kvalitet och dessutom vara inriktat på att besvara de frågor som användarna ställer. Endast om båda dessa villkor är uppfyllda tror vi att sannolikheten ökar för att forskningen verkligen kan bidra till att lösa klimatfrågan (och andra miljöfrågor).
Havstulpaner på båtbotten ökar energiförbrukningen. I Mistra-programmet Marine Paint utvecklas en ny substans för att bli av med problemet.Klimatmodeller och marklagring av koldioxid
Två andra program har bäring på klimatet: SWECLIM, som avslutades vid halvårsskiftet 2003 och LUSTRA som just har gått in i en andra fyraårsfas. (se artiklar i Miljöforskning nr 5-6:01)
SWECLIM har utvecklat regionala klimatmodeller, som gör det möjligt att uppskatta hur nederbörden över Skandinavien kan komma att förändras. Resultaten har betydelse för om och hur mycket Vattenfall och andra vattenkraftsföretag skall förstärka sina dammar inför framtida klimatförändringar. Vattenfall, Vägverket och Banverket och andra med ansvar för infrastrukturen har dimensionerat sina anläggningar utifrån de senaste hundra årens nederbördsstatistik. SWECLIM visar att denna statistik inte gäller för de kommande åren. Den regionala klimatmodelleringen fortsätter nu på SMHI med stöd från bland annat Naturvårdsverket och Mistra.
LUSTRAs forskning handlar om markens förmåga att lagra koldioxid. Denna fråga spelar en stor roll i de internationella klimatförhandlingarna och LUSTRA har därför betydelse för vilken position EU kommer att inta i framtiden. Sverige har unikt god statistik över skogstillväxt och slutsatserna kan komma att ha betydelse för hur man skall se på hela det norra barrskogsbälte som sträcker sig från Skandinavien över Ryssland till Kanada.
Changing Climate
Vi är nu mitt uppe i planeringen av en ny klimatsatsning, Changing Climate. Syftet här är att utveckla forskningsprogram som kan ge konkreta bidrag till två av klimatarbetets centrala arenor: Hur kan den internationella förhandlingsprocessen utvecklas inför Kyotoprotokollets nästa åtagandeperiod och hur kan de stora företagens klimatstrategier utvecklas? Satsningen skall också innehålla ett Policy Forum som skall tjäna som mötesplats mellan forskare och användare. För att stimulera internationellt forskningssamarbete kring frågeställningarna är vi beredda att finansiera deltagande från forskargrupper i andra länder inom ramen för satsningen.
Forskning för bättre havsmiljö.
Programmet Marine Paint startade 2003 och har till mål att utveckla ett biologiskt alternativ till båtbottenfärger baserade på tungmetaller. Under programplaneringens gång visade det sig snabbt att problemet att hitta en verkningsfull substans bara är det allra första steget. Dessutom måste programmet utveckla en färg från vilken substansen läcker ut så långsamt och kontrollerat att ett fartyg enbart behöver målas om vartannat år eller så. Färgprototypen måste också ha utsikter att godkännas i EU. Alla tre frågorna behandlas nu i programmet.
MARE, Kostnadseffektiva åtgärder för närsaltsbegränsning till Östersjön, är ett program som syftar till att utveckla metodiken för Östersjöarbetet. Detta haltar nämligen betänkligt i jämförelse med det europeiska luftvårdsarbetet. Östersjöarbetet har saknat modeller över storskaliga sambanden mellan åtgärder och effekter. Det är t ex idag inte möjligt att bedöma - än mindre beräkna - vad det innebär för övergödningen av Östersjön att genomföra EU:s avloppsvattendirektiv i Baltikum och Polen. MARE skall råda bot på bland annat denna brist. Denna typ av kalkyler har varit en självklarhet i mer än tio år inom det europeiska luftvårdsarbetet.
Andra program av betydelse för havsmiljöarbetet är SUCOZOMA (se Miljöforskning nr 6:02) och Vastra. SUCOZOMA avslutas vid årsskiftet och har till uppgift att utveckla metoden för integrerad kustzonsförvaltning. Vastra skall utveckla beslutsstödsmetoder för att Sverige skall kunna genomföra EU:s ramdirektiv för vatten. Programmet har både en naturvetenskaplig och en samhällsvetenskaplig del. Den senare handlar om vad som kan få människor i ett avrinningsområde att samarbeta inte för deras eget gemensamma bästa utan för ett bästa som ligger långt bortom själva avrinningsområdet - Östersjöns djupvatten.
Arbetar Mistra på rätt sätt och med rätt saker?
Mistra har snart verkat i tio år - verksamheten startade 1994. Det är nu dags att utvärdera också Mistra. Vi arbetar på ett så annorlunda sätt jämfört med andra forskningsfinansiärer att det finns mycket starka skäl till en grundlig genomlysning. Vi har till exempel genomfört en intressentundersökning. Den visar att olika intressenter sammantaget har en positiv och delvis mycket positiv bild av Mistra - med ett intressant undantag. Gruppen forskare som haft kontakt med Mistra är mera kluven. Varför det är så och vad vi bör göra åt det skall vi borra djupare i.
Mistras styrelse har också tagit initiativet till en internationell utvärdering av Mistra. Utvärderingsgruppen består av både forskare och användare och skall presentera sina slutsatser nu i höst. Framemot årsskiftet skall Mistras styrelse sedan lägga fast strategin för de kommande åren.
Författare
:
Måns Lönnroth
är VD för Mistras kansli. Han har telefon 08-791 10 24.
E-post:
mans.lonnroth@mistra.org