För några år sedan genomfördes en omorganisation syftande till en effektivisering av den statliga forskningsfinansieringen. Det var då Formas blev Formas av Byggforskningsrådet och Skogs- och Jordbruksforskningsrådet, FAS blev FAS av RALF och delar av NUTEK…. Hänger ni med? Eller har ni slutat läsa? Om man inte är en av dem som arbetar på någon av de organisationer som var direkt berörda, så kan det vara svårt att navigera i det nya landskapet av forskningsråd och andra forskningsfinansiärer. Gamla forskare har väl lärt sig att hitta rätt under dessa tre år som den nya organisationen har funnits. Fast det var svårt i början. Men alla nya, hur hittar de?
För att förhindra att värdefulla forskningsidéer faller mellan stolar och dubbelarbete på halvfart, har forskningsråden fått sig tilldelat samordningsansvar för olika problemområden. Formas fick från 2001 samordningsansvar för forskning inom klimat, miljötoxikologi, livsmedel och skog. Eftersom människans beteende är en viktig faktor inom alla dessa områden har Formas i år nu också fått ansvaret för att samordna samhällsvetenskaplig miljöforskning. Läs hur Formas samordnar fem forskningsområden.
Miljöforskning har i detta nummer bjudit in några av Formas viktigaste samarbetspartners till att presentera de delar av deras verksamhet som tangerar Formas. Samarbetet sker inte bara inom samordningsuppdrag utan också inom gemensamma utlysningar av forskningsmedel, bedömningar av forskningsansökningar, informationsinsatser, bedömningar av framtida forskningsbehov och underrättelseverksamhet mellan forskningsfinansiärer.
I artikeln Välplanerad världsvid forskning berättas om den starka internationella vind som blåser vid Finlands akademi, Finlands motsvarighet till svenska Vetenskapsrådet. Formas har virvlat in i ett samarbete som manifesterats i en gemensam utlysning inom träforskning. U-länder behöver sitt eget Formas menar Berit Olsson, chef för Sidas avdelning för forskningssamarbete. Formas bidrar genom sitt engagemang i globala frågor som naturresurser, miljö, klimat till kunskap, som kan delas av u-länder. Formas deltar i bedömning av ansökningar inom dessa områden. Ett utökat samarbete diskuteras. I artikeln Nu ska hela folket lära sig av Lars M Nilsson, Vetenskapsrådet, kan du läsa om en intressant webbplats Nya biologin. Formas har deltagit i projektet tillsammans med de andra forskningsråden.
Måns Lönnroth, MISTRA, betonar vikten av att deras forskning ska bli till praktisk nytta under rubriken Dödsdal mellan Forskning och användning. I artikeln BIC gör forskning praktiskt nyttig förklarar Åke Skarendal, Byggsektorns Innovations Centrum, att målet för verksamheten är att stärka innovationsverksamheten inom bygg-och fastighetssektorn. Formas och BIC har två gemensamma utlysningar av forskningsanslag i år. Lars-Erik Liljelund sammanfattar Naturvårdsverkets miljöforskning i artikeln Miljöarbete drivs med kunskap. Medan Formas svarar för finansiering av den bredare miljöforskningen, finansierar Naturvårdsverket den forskning som är direkt kopplad till deras behov som miljömyndighet.
Formas för just nu diskussioner med Stiftelsen för lantbruksforskning (SLF) om ett nytt insatsområde för livsmedelsforskning. Anna Blomberg, SLF, orienterar kort i artikeln Uthållig produktion – mål för bondens forskningspeng om den forskning som SLF stöder för 70 miljoner om året. Vår systerorganisation FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, har samordningsansvar för handikappforskning, ett uppdrag som Kenneth Abrahamsson ser som Mötesplats för olika finansiärer. Formas är med på ett hörn förstås!
Läs också om att Urban livsstil förstärks i ett 20-årigt perspektiv. Om bebyggelse och energisystem ur ett 50-årigt perspektiv i Rum för ett uthålligt samhälle. Och Därför så få nya bostäder där Stellan Lundström, KTH, rapporterar från Formas satsning på Byggherren i fokus.
På mittuppslaget viker Vasaskeppet ut sig och Ingrid Hall Roth, Statens Maritima Muséer, berättar om Forskning för Vasa- Formas sluter upp. Lisa Sennerby Forsse går en rond med Hållbar utveckling- en svårfångad vision i sin spalt längst bak i tidningen. Missa inte den!