Vi svenskar tycker oss vara miljömedvetna och ansvarskännande. Många av oss försöker dra sitt strå till stacken och kämpar på med sopsortering, handlar miljömärkta produkter och lägger uttjänta batterier i därför avsedda behållare. Så långt är det inte så svårt att delta men när det kommer till att byta livsstil, avstå från bilen och långa flygresor till tropiska länder blir det en annan sak. Forskning kring beteende och miljö har pågått under hela 90-talet och resultaten är, som redovisas i flera artiklar, inte särskilt uppmuntrande.
Forskningen visar att vetskapen om miljöns sårbarhet inte medför att vi automatiskt väljer att göra ”rätt” saker. Klart är dock att vår livsstil och våra konsumtionsmönster är avgörande för om vi ska uppnå de miljömål som regeringen antagit. Men det är inte enbart individen som bär ansvaret för att åstadkomma en förändring. I samhällets olika verksamheter uppstår ofta målkonflikter mellan hänsyn till miljön å ena sidan och sysselsättning, lönsamhet, exportmöjligheter och bekvämlighet å den andra. Miljövården kolliderar allt som oftast med olika intressen.
Formas finansierar ämnesövergripande forskning för att studera konflikterna mellan ekonomi och hållbar utveckling. Det är viktigt att utveckla förståelse för drivkrafter i samhället och de krav som ett ekologiskt hållbart samhälle ställer. Om miljöproblemen ska kunna tacklas inom en överskådlig framtid måste kraven dock skärpas också på samhällets aktörer och det privata näringslivet. I dialogprojektet ”Bygga, bo och förvalta för framtiden” har regering, kommuner och företag undertecknat en överenskommelse att samfällt verka för en hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn. Här finns också behov av FoU för utveckling av ny teknik och bättre produkter och system.
En av våra viktiga framtidsfrågor har att göra med användningen av olika kemiska ämnen och produkter. Formas har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till nationellt forskningsprogram inom miljötoxikologi. Uppdraget omfattar miljörelaterad toxikologisk forskning rörande effekter på levande organismer, inklusive människan, av kemikalier och miljöföroreningar i luft, mark, vatten och/eller föda. Efter samråd med flertalet berörda myndigheter och finansiärer och med underlag från forskare och tidigare utredningar har en rapport utarbetats, som lämnades till regeringen efter styrelsens godkännande i november. Rapporten sammanfattar dagsläget för pågående forskning och definierar framtida behov av förstärkning och samordning. Den kan studeras närmare på vår hemsida.
Forskningens betydelse för en hållbar utveckling har blivit allt tydligare under 90-talet. I EU’s kommande sjätte ramprogram för forskning framgår också kommissionens erkännande av forskningen, som en grundpelare för Europas framtid. För att samhället ska klara dagens utmaningar behövs mer forskning men också nya strukturer och aktiviteter för att implementera forskningsresultaten. Därför behövs också ökade nationella satsningar där det politiska systemet dels måste säkra de nödvändiga forskningsmedlen, dels utveckla kompetensen att bättre tillvarata och använda forskningsresultat som ett naturligt underlag för beslutsfattandet.
Årets stora utlysning av forskningsmedel som resulterade i totalt ca 1200 ansökningar, har nu gått i mål. Återigen tvingas vi konstatera att många goda ansökningar inte kunnat beviljas på grund av medelsbrist. Bara drygt 10 % av sökta medel kunde beviljas, beroende på att medel redan var uppbundna av tidigare beslut. Det är en ohållbar situation och vi är djupt oroande över konsekvenserna för svensk forskning av bristen på medel. En reell förstärkning är av nöden för att Sverige med framgång ska kunna delta på den internationella forskningsarenan.
Som ett gott omen för framtiden kan ses den extra tilldelning på 10 miljoner kronor för marin miljöforskning som Formas avser att utlysa inom en snar framtid. Så som vanligt, håll ögonen på vår hemsida!