Studien visar att huvuddelen av kvävet i en barrskog kommer från biologisk kvävefixering i de mossmattor som utgörs av väggmossa (Pleurozium schreberi). Väggmossa dominerar markvegetationen i barrskogar på norra halvklotet och är dessutom sannolikt jordens vanligaste mossart. Detta innebär att upptäckten inte bara gäller för Norrlands inland, utan också övriga delar av norra Europa. Mest troligt innefattas även andra världsdelar där mossan förekommer, som Nordamerika och Asien.
Frågorna kring kvävets ursprung i de boreala, nordliga, skogarna har länge intresserat forskarna, och har närmats framställts som något oförklarligt. De resultat som nu presenteras i Nature beskriver en tidigare okänd symbios mellan väggmossans blad och cyanobakterier, vilken årligen tillför skogarna ca 2 kg kväve per hektar.
En viktig förutsättning för denna upptäckt är de låga föroreningsnivåer som man finner i denna del av norra Sveriges inland. Även måttliga mängder av luftföroreningar slår nämligen ut den kvävefixerande symbiosen. Tillgången på orörda naturskogar med hög beståndsålder (i reservat) har också varit en viktig tillgång för att kunna göra denna upptäckt.