I Latinamerika har kvinnor radikaliserat det demokratiska systemet och förändrat grunderna för medborgarskapet i sig. Känslor är grundläggande för att förstå hur diskriminering, segregation och rasism uppstår samt för hur invånarnas rätt till vackra offentliga rum ska hanteras. I ett pågående forskningsprojekt studeras hur fattiga kvinnor får plats i framgångsrik planering av fattiga stadsdelar.
Trots att grönområden har stor betydelse för städers klimat och för människors välbefinnande är kunskap om detta bristfällig bland stadsplanerare. Pollinering av växter och grödor, fröspridning eller vatten- och luftrening är arbete som naturen utför och som vi är beroende av i våra samhällen. Hur man med hjälp av ekosystemtjänster kan planera och bygga mer hållbara städer studeras i ett stort internationellt projekt.
Hur ska stadsmiljön utformas för att stimulera trafikanter att välja färdsättet gång framför andra sätt att förflytta sig? Det ska forskare ta reda på genom att studera stadsstruktur, transportsystem och arkitektoniska lösningar, som stöder respektive hindrar gång som transportmedel. Projektet tar sina teoretiska utgångspunkter i trafikteknik, arkitektur och miljöpsykologi. Både trygg och spännande ska en stadsmiljö vara för att inbjuda barn till lek och rörelse. Tioåringar är i den livsfas, då intresset för att utforska omgivningarna brukar vara som allra störst. Det är då de börjar förhandla med sina föräldrar kring tid och former för umgänge med kompisar och hur de skall transportera sig. I projektet Barn till fots studeras vad som kännetecknar den bebyggelse som tioåringar valt att besöka och röra sig genom.
En tredjedel av våldtäkterna begås utomhus. Vilken betydelse har stadsmiljön? Fyra gånger fler kvinnor än män undviker att gå ut ensamma. Ett skäl är att det oftast är kvinnor som faller offer för våldtäkt. Men rädslan är inte alltid grundad på den faktiska risken för brott. Forskare ska ta reda på om det finns ’typiska platser’ för våldtäkt?
Arkitekturforskningen vädrar morgonluft. Svensk arkitekturforskning har nu chansen att förnyas. Formas fattade i april 2011 beslut om att tilldela arkitekturskolorna vid KTH, Chalmers, Lunds tekniska högskola och Umeå universitet 80 miljoner kronor till en gemensam nationell forskarskola och till forskning om arkitekturens teori och metodik. Arkitektur kan som skapande disciplin med sociala dimensioner nå långt. Forskare studerar hur ett upprustat stråk från Rosengård till Västra hamnen kan förena öst och väst i Malmö. Målet är att miljöförbättringar ska gå hand i hand med en ökad social hållbarhet.
Hur kan staden anpassas till ett nytt klimat? Det ska ett forskningsprojekt i Göteborg ta reda på. I projektet, där forskare från olika discipliner samarbetar med praktiker, ska man hitta lösningar. Tanken är att metoderna ska kunna användas av andra städer i riskzonen.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
Chefredaktör