Miljöforskning Nummer #4 oktober 2011

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2011-09-12 07:31:48

Huvudinnehåll

Resultat av forskning
Skriv utSkriv ut

Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Redaktör: Margaretha Nordahl

Det ligger i luften…

”Är inomhusluft viktig för människors exponering till tetra-dekabomdifenyletrar och hexabromcyklododekan samt en viktig källa till utomhusluft?”
Cynthia de Wit (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.
E-post: cynthia.de.wit@itm.su.se

Polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD) används som flamskyddsmedel i plast, gummi och textilier. De används i datorer, TV-apparater, elektronik, möbler, heltäckningsmattor mm. Dessa produkter finns i våra hem, i offentliga byggnader, på arbetsplatser och i bilar, bussar och flygplan och det finns inga restriktioner för användningen.

Länge har man spekulerat i att människor kunde vara exponerade till PBDE och HBCD inte bara via maten men även vid inandning eftersom flamskyddsmedlen kunde läcka ut från produkterna till inomhusluften. När de väl finns i luften, har de förmåga att sätta sig på luftburna partiklar och dammpartiklar i stor omfattning. Exponeringen från luften och dammet skulle kunna förklara varför vissa människor har mycket högre halter än andra. Men få studier har gjorts för att ta reda på om detta är riktigt eller ej.

Man har även spekulerat i att inomhusluften kan vara en PBDE- och HBCD-källa till utomhusmiljön, där dessa ämnen kan transporteras långväga i luften och kontaminera miljön och komma in i vår mat via olika näringsväv. Men detta har inte heller studerats. Målen med detta projekt var därför att mäta människors exponering via inomhusluft och husdamm samt påverkan på utomhusluften.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning oktober 2011

Inledare

Slussen - vardagens Gröna Lund Att planera städer och stadsdelar är svårt. Ännu svårare är det att planera om städer och bygga nytt där redan gamla lösningar finns manifesterade i gator och byggna...

Tema

Hållbar stad social och teknisk Gräsrotsplanering och fungerande ekosystem är nödvändiga i städernas skenande utveckling både på höjden och i markplanet. Forskning pekar på att den sociala dimensio... Stadsforskning hett område Drygt hälften av jordens befolkning bor i städer. Och städerna växer i ett allt snabbare tempo. Samtidigt minskar befolkningen i mindre städer. Denna utveckling öppn... Ekosystem sliter i städer Trots att grönområden har stor betydelse för städers klimat och för människors välbefinnande är kunskap om detta bristfällig bland stadsplanerare. Pollinering av väx... Gräsrot i social stadsförnyelse Kvinnor har radikaliserat det demokratiska systemet och förändrat grunderna för medborgarskapet i sig. Känslor är grundläggande för att förstå hur diskriminering, se... Stad för barn i farten Både trygg och spännande ska en stadsmiljö vara för att inbjuda barn till lek och rörelse. Tioåringar är i den livsfas, då intresset för att utforska omgivningarna b... Varför går vi i staden? Hur ska stadsmiljön utformas för att stimulera trafikanter att välja färdsättet gång framför andra sätt att förflytta sig? Det ska forskare ta reda på genom att stud... Plats som motverkar våld Fyra gånger fler kvinnor än män undviker att gå ut ensamma. Ett skäl är att det oftast är kvinnor som faller offer för våldtäkt. Men rädslan är inte alltid grundad p... Stråk förenar Malmös stadsdelar Från Rosengård till Västra hamnen. Malmö stad fick år 2009 ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbar stadsutveckling för att utveckla ett stråk som ska knyta sam... Arkitekturforskning vädrar morgonluft Svensk arkitekturforskning har nu chansen att förnyas. Formas fattade i april 2011 beslut om att tilldela arkitekturskolorna vid KTH, Chalmers, Lunds tekniska högsko... Att planera för ett nytt klimat Hur kan staden anpassas till ett förändrat klimat? Det ska ett forskningsprojekt i Göteborg ta reda på. I projektet, där forskare från olika discipliner samarbetar m... Bästa möjliga teknik bara början När världen urbaniseras i rasande fart, är energi en av de begränsade resurser som efterfrågas i allt större utsträckning. EU bedömer att det mest prioriterade områd... Solenergi i stadsplanering Solenergi måste ses som en av framtidens mest intressanta energikällor. I Sverige strålar solen ungefär lika mycket som i mellaneuropa. Instrålningen skulle kunna tä...

Intervjun

Samlat grepp på hav och vatten En ny myndighet, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), har från 1 juli i år det samlade ansvaret för miljön i våra hav och vattendrag. Regeringen ger 2,3 miljarder till...

Övriga artiklar

Skred kan sprida miljögift Skred, ras och erosion förekommer längs våra svenska kustområden, sjöar och vattendrag. I samband med sådana naturfenomen kan miljögifter från förorenad mark spridas... Grön gatufasad ger tystare innergård Buller på innergårdar kan vara oerhört störande. Att ljudet kan studsa och förstärkas mellan väggarna, märker nog de flesta som har fönster mot gården. Bullernivån ä... Västkustens jätteostron kartläggs Det japanska jätteostronet upptäcktes i stora mängder längst den svenska Västkusten 2007. I dag finns över 200 kända platser med jätteostron i Sverige, varav merpart... Stadsdelar kan miljöcertifieras Allt fler byggnader miljöcertifieras i Sverige. Efterfrågan ökar snabbt. Byggföretag, kommuner och myndigheter har även börjat ta ett större grepp: att miljöcertifie... Vad tål Östersjön? Augusti månad brukar innehålla mycket matnyttigt om vatten. Så även 2011. Då handlade det också om Östersjön, såväl på Finlands ambassad som på ett kustseminarium un... Hittar vingelsjuka hos katt Det har länge varit svårt att diagnosticera den dödliga vingelsjukan hos katter. Vingelsjuka är en dödlig virussjukdom hos katt som länge har varit svår att diagnost... Producentansvar lösning för fattiga länders elavfall Hur kan man lagstifta för att undvika att farligt avfall dumpas och förgiftar människor och natur i fattiga länder? Att införa producentansvar kan vara en lösning, v... Räddar hotad mussla Tjockskalig målarmussla är Europas mest hotade musselart. Nu satsas 4,9 miljoner euro i ett projekt som syftar till att rädda musslan och förbättra vattenkvalitet oc... Sverige näst sämst på naturhänsyn De nordiska länderna ligger i botten när det gäller att ta hänsyn till naturen vid skogsavverkning. Finland är sämst och Sverige näst sämst på naturhänsyn. Australie... Underkända politiker och separata landsting Norrlänningar blir alltmer missnöjda med hur dagens politiker agerar för att gynna sysselsättning och företagande. Och de flesta norrlänningar vill fortfarande inte ...

Notiser

46 nya miljoner till Tvärlivs Forskningsprogrammet Tvärlivs har hittills satsat 95 miljoner kronor på att utveckla en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelssektor. I slutet av september beslöt ... SLU utvecklar datorsystem för polarforskning I början av hösten 2011 beviljade EU:s sjunde ramprogram det hittills största enskilda anslaget för forskning i norra polarområdet. Ungefär 70 miljoner kronor anslog... 15 svenska forskare fick anslag från ERC Europeiska forskningsrådet har i sin fjärde utlysning för unga framstående forskare gett pengar till 15 forskare vid svenska lärosäten. Fröbildningens genetik och me... Mer döda bottnar i Östersjön Ett internationellt forskarlag rapporterar att syrehalterna i kustnära vatten i Östersjön har minskat, vilket leder till fler och större områden med syrebrist och bo... Råd utvärderar miljöforskning I januari 2012 startar Mistra Council for Environmental Evaluation, MCEE, sin verksamhet med att utvärdera miljöforskningen. I september 2011 fattades beslutet om vi... Fisk vill också ha rent hemma Sjöhästarnas närmsta släkting kantnålen vill ha det prydligt omkring sig. Den gillar inte när hemmet är täckt av slemmiga alger, något som blir allt vanligare på hav... Granskog lagrar kol bäst Gran är det bästa trädslaget i södra Sverige när det gäller att lagra kol maximalt. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagri... Snö kan slå ut fjällväxter Växtsjukdomar kan påverka hur ett ändrat klimat påverkar kolbalansen. Det sker genom att de förändrar växtsamhällenas sammansättning. Triadskogsbruk för mångfald Triadskogsbruk har prövats på vissa håll i Nordamerika. Det innebär att skogslandskapet delas in i tre skötseltyper: skog för intensiv fiberproduktion, skog med natu... Byar förvaltar skog Etiopien avskogas. För att bromsa detta, görs försök att överlåta förvaltningen av naturskog till lokalbefolkningen. En avhandling från SLU visar hur den nya förvalt... Elektronik klar för klimatsatellit Att förstå och förutspå klimatförändringar är en av mänsklighetens största utmaningar detta århundrade. Chalmersforskare har nu utvecklat en noggrann mätutrustning s...

Resultat av forskning

Det ligger i luften… Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. … eller finns i sjön Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Havsbotten Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:
5
MOST READ
articles from this
and past issues
1.Aralsjöns öde ändrar klimatet 2.Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön 3.Genetik för djur och människor 4.Räcker skogen för snabbt växande ekonomier? 5.Underskattat samspel människa och djur

Vidare länkar

Sidfot