Modemet ägs av Vasakronan och är ett stort modernt kontorskomplex i IT-området Kista. Det har klarat två miljöcertifieringssystem. Det ena kallas Green Building och har skapats av EU för att nå målet att såväl minska utsläpp av koldioxid som att vara beroende av utländska energikällor. Byggnader som har fått denna stämpel använder minst 25 procent mindre energi än en vad som är vanligt för ett nybyggt hus i Sverige.
Miljöbyggnad
Det andra certifieringssystemet som Modemet har gått igenom är Miljöbyggnad. Det är ett nytt svenskt system som har utvecklats av forskare i samverkan med bland annat byggföretagen.
Miljöbyggnad används för såväl bostäder som kontorshus – nybyggda och befintliga. Systemet är inriktat på energi, inomhusmiljö och material och uppdelat på 15 indikatorer, som till exempel värmeförlust, radon, buller, legionellabakterier, fukt, ventilation, miljögifter och dokumentation av byggmaterial. Varje indikator betygssätts, och sedan får hela byggnaden ett totalbetyg – guld, silver eller brons.
Fyra system för Sverige
Miljöcertifiering är till för att underlätta en objektiv värdering av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Miljöbyggnad har utvecklats efter svenska förutsättningar, och ansökningarna skickas till Sweden Green Building Council, SGBC, en organisation som ägs av företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn, som vill påverka miljö- och hållbarhetsarbetet inom industrin.
Under seminariet beskrevs många andra certifieringssystem, av vilka ytterligare tre speciellt framhölls att passa olika slags svenska byggnader och fastighetsägare;
- Green Building, det nyss nämnda EU-systemet som har etablerats på den svenska marknaden.
- BREEAM från Storbritannien är det mest använda miljöcertifieringssystemet i världen
- LEED har utvecklats i USA och är dest kända miljöcertifieringssystemet i världen.
Hållbara stadsdelar
När man vill skapa stadsdelar som är miljömässigt och socialt hållbara, måste samarbetet mellan alla inblandade aktörer öka.
– Då kan ett certifieringssystem vara ett användbart verktyg i den här samordningen, påpekade SGBC:s vd Bengt Wångberg under seminariet som ordnades av projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, HCS.
HCS är ett samverkansprojekt mellan statliga verk, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, konsulter, arkitekter, forskare och organisationer. Projektet innefattar en studie av internationella system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. I ett första steg utvärderas BREEAM Communities, och rekommendationer ges till Sweden Green Building Council om – och i så fall – hur en svenskanpassning bör genomföras.
Masthusen, Malmö. Den nya stadsdelen, som Diligentia har börjat utveckla i Västra hamnen i Malmö, ska bli den första stadsdelen i världen utanför England som certifieras enligt BREEAM Communities. Stor vikt kommer att läggas bland annat vid att anpassa området till framtida klimatförändringar, bilfria transportalternativ, avfallshantering samt materialval i byggnader. Skiss: Kanozi Arkitekter
Masthusen och Djurgårdsstaden
I Västra Hamnen i Malmö utvecklas Masthusen som den första stadsdelen i världen utanför England att certifieras enligt BREEAM Communities. Målet är att skapa en levande och dynamisk stadsmiljö.
Ett annat aktuellt exempel med högt ställda miljöambitioner är Norra Djurgårdsstaden, som har fått planeringsprojektstöd från Delegationen för hållbara städer. Det var extra roligt att höra den presentationen, eftersom det överfulla seminariet hölls just där området ska utvecklas – i och runt Värtahamnen med dess industrier och färjor, med världens första nationalpark Ekoparken som förpliktande granne.
Lönsamt?
Det kostar en hel del att bli miljöcertifierad. Assessorn som gör jobbet ska ha ett arvode, och själva certifieringsdiplomet kostar också. För att inte tala om byggkostnaderna för att leva upp till hållbarhetsmålen.
– Den ekonomiska värderingen av certifieringen är ett av de svåraste uppdragen, medgav Robert af Wetterstedt på WSP som är specialist på miljö- och hälsobedömning av byggvaror samt livscykelanalyser, LCA.
Han berättade dock att en del studier på LEED har visat att miljöcertifiering på sikt är lönsamt. Han ser många olika slags kunder i framtiden:
– Det är en trend att fastighetsägarna vill miljöcertifiera hela bestånd.
I slutänden gynnar det ändå alla i olika roller – boende, entreprenör, ägare och finansiär, sammanfattade Robert af Wetterstedt.
Från byggnader och byggnadsbestånd till hela stadsdelar . . . och sedan är det infrastrukturens tur. Trafikverket har redan visat intresse, fick vi veta.