Toppforskningsinitiativet, TFI, har sin bakgrund i den globaliseringsprocess som startades vid de nordiska statsministrarnas möte i den finska staden Punkaharju 2007. Hösten 2008 möttes statsministrarna igen, denna gång i Riksgränsen. De enades då om att gå samman om initiativet och fastslog en budget på 400 miljoner danska kronor över fem år. I den så kallade Riksgränsdeklarationen fastställde ministrarna att målet med TFI ska vara att utveckla en bärkraftig nordisk modell för att möta klimatutmaningarna. Modellen ska visa på möjligheten att förena minskade utsläpp med ekonomisk tillväxt.
Initiativet baserar sig på nationella institutioner och miljöer, när det gäller såväl finanser som utförande. Forskning och innovation av hög kvalitet främjas, och det är viktigt att industri och näringsliv samarbetar nära varandra, så att forskningsresultaten ska kunna användas. Framgången bygger på ett omfattande nätverksbyggande och kommunikation.
Kryosfär och nanoteknologi
TFI satsar främst på områden, där de nordiska länderna har gemensamma intressen, och där de genom att skapa synergi kan bidra till globala lösningar. Konkret består initiativet av sex delprogram, vilka alla på sitt sätt ska bidra till att nå målen inom olika aspekter av energi- och klimatfrågorna. Det gäller allt från effektstudier och anpassning till klimatförändringar och forskning om kryosfären till energieffektivise - ring genom nanoteknologi, hållbara biobränslen, integrering av storskalig vindkraft samt avskiljning och lagring av koldioxid. Dessutom ska Toppforskningsinitiativet speciellt fokusera på de arktiska områdena och använda sig av avancerad klimat model lering. Sist, men inte minst, ska TFI utnyttja och utveckla sådan samhällsvetenskaplig och humanistisk kompetens som är relevant för området.
Ett stort antal forsknings- och innovationsmiljöer samt privata företag och industrier från alla de nordiska länderna är involverade i de finansierade projekten. Varje projekt har deltagare från flera nordiska länder. De hundratals nordiska institutionerna och forskargrupperna har även starka kopplingar till grannområden och europeiskt samar bete.
Norden beundras
Gemensamt för de nordiska projekten är att de i hög grad bygger på existerande nationella satsningar, där den nordiska finansieringen ska bidra till att koppla ihop relevanta aktiviteter i länderna. På så sätt skapas ett nordiskt mervärde genom ökat omfång, resurser och ömsesidigt utnyttjande av kompetensen i länderna. Den nordiska modellen för forsknings- och innovationssamarbete har väckt både uppmärksamhet och beundran utanför Norden.
Detta framgick inte minst vid den konferens som organiserades av European Open Forum, ESOF, i juli 2010. Det faktum att fem nordiska länder faktiskt fått till stånd ett system med ”common pot” uppfattades som i hög grad efterföljansvärt. Många såg också det nordiska samarbetet som ett steg mot vidgat sam - ar bete i Europa och världen på detta viktiga fält.
TFI
Toppforskningsinitiativet: TFI:s programstyrelse har 15 medlemmar som representerar de stora nationella finansiärerna inom forskning och innovation samt energi - sektorn och näringslivet. Ordförande är Formas generaldirektör Rolf Annerberg. Medlemmarna ska säkra initiativets nationella förankring samt arbeta för att uppnå synergi effekter mellan TFI och nationella och internationella satsningar. I Sverige finansieras och förankras Toppforskningsinitiativet av Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova och Energimyndigheten.
TFI:s sekretariat utnyttjar den samlade kompetensen vid de tre nordiska organisationerna NordForsk, Nordiskt innovations - center och Nordisk energiforskning, vilka är samlokaliserade i Oslo. Ett projekt följer hur målen uppfylls och ger initiativets programstyrelse och uppdragsgivare – Nordiska ministerrådet – väg ledning i den vidare utvecklingen.
Författare
:
Gunnel Gustafsson
är chef för NordForsk.