En del av den koldioxid som släpps ut vid förbränning av gas, olja och kol, lagras i vegetation och mark för kort eller lång tid. Kol lagras i betydande mängder i svenska skogar, men även jordbruksmark skulle kunna ta upp mer kol. Högre kolhalter i marken leder även till högre produktion av gröda, eftersom markens kolhalt är en viktig bördighetsfaktor.
En produktiv gröda tar upp mycket koldioxid från atmosfären. Globalt är nettoflödet av koldioxid från luften ungefär tio gånger så stort som tillskottet av koldioxid från människans förbränning av fossila bränslen. En betydande andel av växternas biomassa hamnar i marken via rötter eller förna från ovanjordiska växtdelar. Alla åtgärder som ökar flödet av biomassa till marken eller som minskar nedbrytningen av det organiska materialet i marken leder till inlagring av kol.
Markprofilen
Kolrik jord är bördig. Forskare vid SLU utvecklar ett system för att kontinuerligt bevaka jordmånens biologiska faktorer, som till exempel mängden mikroorganismer och koncentration av organiska beståndsdelar i jordbruksmark. Här tas tar jordprover på SLU:s försöksstation i Lanna, Västergötland. Foto: Thomas Kätterer
Den översta metern av jordens markareal innehåller mer än dubbelt så mycket kol som det finns i hela atmosfären. Små förändringar i markens kolförråd för därför med sig stora konsekvenser för koldioxidhalten i atmosfären.
Fastläggning av kol i marken minskar växthuseffekten och ger andra positiva miljöeffekter. Svensk åkermark innehåller cirka 10 kilo kol per kvadratmeter ner till plöjningsdjup, totalt ungefär 300 miljoner ton. Vissa jordar med hög halt svart kol är mycket bördiga. Preliminära resultat tyder på att svart kol kan minska både utlakningen av kväve och utsläppen av lustgas från marken. Man måste dock vara medveten om att svart kol inte enkelt går att ta bort när man väl tillsatt det till marken. Därför krävs omfattande forskning och försök innan metoden kan användas i stor skala.
Vid institutionen för mark och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver vi forskning om processer som styr emissioner av växthusgaser från marken. Vi studerar hur markanvändning, odlingssystem och brukningsmetoder påverkar utbytet av växthusgaser mellan mark och atmosfär. Vi arbetar med olika markslag, men huvudsakligen med skogsmark och åkermark.
Modeller för kolbalans
Som ett exempel på processtudier vill jag nämna ett Formasprojekt som leds av professor Olof Andrén, i vilket vi studerar hur tillsatser av svart kol, en restprodukt efter förgasning av biobränslen, ökar markens kolförråd och dess bördighet, samtidigt som den minskar näringsförlusterna. Vi bedriver miljöanalys genom omfattande, återkommande nationella markinventeringar och omfattande fältförsök, där vi kan studera hur olika odlingsmetoder påverkar markens kolförråd på lång sikt. Eftersom förändringarna i markens kolförråd sker väldigt långsamt, är dessa försök mycket värdefulla för att kalibrera matematiska modeller som vi använder för att beräkna kolbalanser för hela landet. Dessa inventeringar och modeller ligger till grund för Sveriges rapportering av växthusgasflöden inom sektorn markanvändning under Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet.
Jag hoppas att Global Research Alliance kommer att bli ett fruktbart nätverk för en vetenskaplig diskussion om strategier och potentiella åtgärder för att minska jordbrukets klimatpåverkan. Jag hoppas också på att nätverket kommer att generera forskningsprogram med ett globalt perspektiv. Satsningar på jordbruksforskning har varit eftersatta i många länder under de senaste 20 åren – särskilt i Afrika, där produktionen måste öka för att försörja en växande befolkning och för att förbättra villkoren på landsbygden.
Författare
:
Thomas Kätterer
är professor vid institionen för mark och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet.