Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.
Redaktör: Margaretha Nordahl
”Konsumenten och nutritionell genomik – etiska frågeställningar”
Ulf Görman (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Lunds universitet.
E-post: ulf.gorman@teol.lu.se
Rätt kost ger bra odds.
Nutritionell genomik kan ge oss kunskap om vår ämnesomsättning på en helt ny precisionsnivå genom att klarlägga sambandet mellan gener, födoämnen och hälsa. Några av de långsiktiga målen är att förbättra hälsan och bidra till att förebygga sjukdomar som hänger ihop med våra matvanor som diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Nutrigenomik kan därmed innebära nya möjligheter för livsmedelsforskning, livsmedelsföretag och konsumenter. Den mest uppmärksammade tillämpningen är att kunna skräddarsy kostråd baserade på individuella genetiska tester. Detta väcker dock en rad etiska frågor.
Genetisk information uppfattas i allmänhet som känslig, närgången och svårtolkad. Individuella tester kan också engagera släktingar som ju delar samma gener och det finns oro för att informationen kan hamna i orätta händer. Därför är det angeläget att studera de etiska frågor som aktualiseras när man vill tillämpa nutrigenetisk kunskap.
”Betydelsen av genetiska faktorer och predation för utdöende av små populationer”
Donald Blomqvist (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Göteborgs universitet.
E-post: donald.blomqvist@zool.gu.se
Risken för att en liten och isolerad population dör ut bestäms vanligen av en kombination av demografiska, miljömässiga och genetiska faktorer.
Förlust av genetisk variation (t ex inavel) kan reducera individernas överlevnad och/eller fortplantningsförmåga och öka risken för att beståndet dör ut. Förekomsten av predatorer påverkar också livskraften.
Förlust av livsmiljöer kan resultera i högre individtäthet och därmed ökad konkurrens. Det kan också leda till tvång att acceptera mindre lämpliga miljöer (t ex öppna soptippar), där boplundring av rävar hotar markhäckande fåglar som vadare.
I tempererade områden är vadare ofta beroende av våta och betade/slåttrade gräsmarker för häckning. Dessa fåglar uppvisar dramatiska beståndsminskningar och speglar de förluster av bio - logisk mångfald som skett i jordbrukslandskapet. I projektet har en starkt hotad vadare, den sydliga kärrsnäppan, använts som modellart för att undersöka betydelsen av predation och genetik för små populationers överlevnad och utvärdera om de negativa trenderna kan brytas.
Resultaten visar att enbart habitatskötsel (t ex minskning av predationen på bon) kan vara otillräckligt för att bevara snabbt minskande populationer. Att ignorera betydelsen av genetiska faktorer kan leda till att man slösar tid och resurser på verkningslösa bevarandeåtgärder.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius