Vart har de tagit vägen? De där som brukar komma glidande runt uddarna i skärgården tidiga morgnar medan vattnet ligger spegelblankt innan vinden börjat blåsa? Jag väntade på dem morgon efter morgon på min badklippa, där man kan trycka sig platt i en skreva och titta på när de dyker, skrockar och piper. Men de kom aldrig. För första året någonsin så länge jag har levat, kom inte skraken med sina duniga ungar. Den häftigaste av sjöfåglar med sin uppkäftiga tofs i nacken, sina svallvågor runt bogen, sina stilfulla dykningar och visade sin glittrande fångst i näbben innan den … glupp… for ned i gapet.
Skraken saknas i skärgårdslandskapet, där skarven har tagit över. I Miljöforskning 6/2009 berättar forskare att skarvembryon är mer motståndskraftiga mot miljögifter än embryon från sillgrissla och höna. Ejder och skrak har minskat i Östersjön. Hur förgiftat är vårt innanhav? Med stöd av en stor satsning på forskning från EU och alla Östersjöländer kan bland annat detta undersökas.
Detta nummer av Miljöforskning handlar om den forskning, som bedrivs i samarbete mellan länder, inom EU och i världen. Det är de stora frågorna på miljöområdet som tacklas: miljögifter, klimatförändringar, havsmiljö, biologisk mångfald och hållbara städer.
Svensk miljöteknik exporteras bäst med systemförsäljning i långa affärer som syftar till att lösa infrastrukturella problem i andra länder. Det säger Anders Hallersjö, Exportrådet, i intervjun Forskning oljar exportaffärer. Formas har medverkat i skapandet av simuleringsspelet Symbio City, som lär borgmästare att se långsiktigt hållbara systemlösningar på stadens problem.
Välkomna till ett utåtblickande nummer av Miljöforskning!
Med hösthälsningar,