Mer än hälften av jordens innevånare bor nu i städer och fram till 2030 beräknas andelen ha ökat till 60 procent. Städerna erbjuder stora möjligheter till ekonomisk, social och kulturell utveckling. Samtidigt är problemen som rör trafik och transporter, hantering av energi, vatten och avfall samt klimatrisker gigantiska. Svenskt kunnande har en trovärdighet internationellt, eftersom vi i vårt land har kunnat visa att miljöförbättringar kan kombineras med en positiv ekonomisk utveckling; det som kallas decoupling. Mellan åren 1990 och 2006 minskade vi våra koldioxidutsläpp med 9 procent samtidigt som vår BNP höjdes 44 procent.
De urbana miljöutmaningarna exemplifieras särskilt tydligt av utvecklingen i Kina. Städernas befolkning ökar med ca 15–20 miljoner invånare varje år, vilket motsvarar en ökning med en ny svensk stad på 40 000–50 000 invånare per dag. Den kinesiska urbaniseringstakten är närmast ofattbar men den omställning, som hos oss tog 100 år, ska här göras på några få decennier. Det innebär att en kraftfull industrialisering ska ske parallellt med uppbyggnaden av ett kunskapssamhälle.
Risker med stadsutveckling…
Det finns många som pekar på riskerna med den urbana utvecklingen i Kina: ökade sociala klyftor, social oro och en försämring av miljösituationen genom påfrestningarna på natur- och kulturmiljö, ökade luftföroreningar och klimatrisker från den tunga processindustrin samt från den snabba ökningen av fossila bränslen: Mer än 60 procent av energin kommer från kolkraftverk och det lär startas ett nytt kolkraftverk var eller varannan vecka.
Under våren 2008 fick intresset för samverkan mellan Kina och Sverige inom området hållbar stadsutveckling ny fart genom möjligheten att knyta svenskt kunnande till planeringen av en ny miljonstad, Caofedian, i Tangshanområdet drygt 20 mil öster om Peking. Ett års intensivt utvecklings- och planeringsarbete med svenska experter främst från SWECO har resulterat i ett planeringsunderlag i form av ett hållbarhetsprogram, konceptuella planer för stadsområden på 30 respektive 12 kvadratkilometer samt ett förslag till utformning av ett hållbarhetscentrum, se figur 1.
Figur 1. Översiktsperspektiv över den framtida staden och nio viktiga temaområden. Svenska och kinesiska experter har i tvärsektoriell samverkan analyserat förutsättningar och mål samt utvecklat och utvärderat alternativa systemlösningar med de svenska koncepten som en viktig plattform.
… och lösningar
En levande blandstad med en integration av arbete, boende och service eftersträvas. Genom att integrera universitetsfunktioner och forskningsparker bland annat för samarbete inom miljöteknikområdet, skapas den innovativa staden, som främjar kunskapsekonomin i regionen och minskar riskerna med ensidiga industrisatsningar. Den tillgängliga staden skapas genom stark prioritering av BRT (bus-rapid transit) och lättspårväg kombinerat med gång- och cykeltrafik. Sju bilfria, urbana noder med olika verksamhetsprofiler vänder på föreställningen att privatbilism måste erbjudas i stadens kärnområden, se figur 2.
Figur 2. Exempel på utformning av en urban nod med enminutstrafik för bussar och spår. Vid cykelcentra kan man snabbt och enkelt laga, köpa eller byta cyklar eller exponera nya elmopeder. ITS-baserad beställningshandel introduceras i stor skala för att motverka det gissel som den bilbaserade externhandeln innebär. Bilpoolerna har möjlighet till snabbladdning och kanske även snabbyte av batterier.
Den gröna och blå staden skapas genom att utforma parker som offentliga, sociala rum vilka binds samman av ett nätverk av gröna stråk och kanaler. Eftersom området idag kan liknas vid en saltöken med en extremt hög avdunstning är en förutsättning för grönska och vattenhushållning att allt dagvattnet lagras i tankar under gårdarna och tas tillvara för bevattning.
Grundläggande för att skapa den klimatneutrala staden är att minimera energianvändningen i bebyggelsen och för kvarter med övervägande bostäder med målet 45 KWh/kvm för värme inklusive tappvarmvatten och 25 KWh/kvm för el, se figur 3. Den viktigaste energikällan för stadens första etapp på 30 kvkm är vindkraft som genereras av ca 150–200 vindturbiner i en av största vindkraftsparkerna som planeras i Kina. Staden beräknas att kunna försörjas med förnybar energi till 95 procent, ja kanske 120 procent, med möjlig export till elnätet i framtiden när solcellerna blir lönsamma.
Figur 3. Hållbarhetscentret är tänkt att bli helt självförsörjande på energi. Systemlösning för förnybar energiförsörjning i det planerade hållbarhetscentret grundas på ett effektivt kilmatskal som minimerar energibehovet samt försörjning med en kombination av geotermisk energi, mark- och sjö/havsvärme som tas tillvara med hjälp av värmepumpar. För elförsörjning föreslås vindkraft, bränsleceller och i framtiden förbereds även för solceller på taken.
Hjärtat i stadens kretslopp – den resurseffektiva staden - är ett kretsloppscentrum lokaliserat i övergången mellan stad och land. Det innehållet gråvatten- och svartvattenverk, biogasanläggning, materialåtervinning och kretsloppsvaruhus, plats för framtida kraftvärmeverk, vattenverk samt visningsoch utställningscentrum, se figur 4.
Figur 4. Kretsloppscentrum i Caofedian. Uppgraderad biogas från svartvatten och matavfall från kök och restauranter ger bränsle till hela bussflottan och 40% därutöver för andra fordon. Näringsämnen från svart- och gråvatten ersätter behovet av konstgödsel.
Den flexibla staden möjliggör olika utbyggnadstakt och utbyggnadsordning men även möjligheter till flexibel fördelning av byggrätter bland entreprenörer. Den kan ha kvartersblock som kan delas in på många sätt och medge inre förändring av kvarter.
Den vackra staden kan skapas genom att det Inom rutnätsmönstret finns oändliga möjligheter att utveckla olika kvarterstypologier och en grammatik av byggnadstyper, se figur 5. Den hälsosamma och säkra staden kan skapas för alla generationer och befolkningsgrupper genom en kombination av alla de aspekter som berörts ovan. Ett indikatorsystem med ca 140 indikatorer har utformats för ekostaden utifrån socioekonomiska och ekologiska mål med inriktning på att styra stadens utformning, genomförande och förvaltning i hållbar riktning.
Figur 5. I en av de urbana noderna – Science Node – föreslås ett grundforskningscentrum inriktat mot miljöteknik.
Det samlade helhetsgrepp på stadsbyggandet och den tekniska infrastrukturen som tagits i Caofeidian innebär att synergier mellan olika delsystem och organisatorisk samverkan kan föras längre än i en planeringssituation med många små steg under lång tid. Men givetvis finns det också stora risker till misstag i den snabba urbanisering som Kina genomgår.
En systematisk följeforskning skulle tydligt kunna ringa in sådana risker och läggas till grund för förbättrade samverkansformer och systemlösningar i både nya och gamla städer.
De internationella erfarenheterna kan också ge värdefull inspiration till vårt eget samhällsbyggande – en växelverkan mellan lokalt och globalt som kan leda till ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbarare samhällen.
Författare
:
Ulf Ranhagen
är chefsarkitekt vid SWECO Architects I Stockholm, Adj Professor i samhällsplanering vid KTH, Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad, avdelningen för samhällsplanering och miljö samt ledamot av regeringens delegation för hållbara städer.