Sverige har i flera avseenden goda förutsättningar för utveckling och tillväxt inom miljöteknik. Det finns en stark medvetenhet och stort intresse bland enskilda, i politiken, i lagstiftning och hos myndigheter. Sverige har varit ett av de länder, som legat främst, när det gäller olika åtgärder för att komma till rätta med utsläpp, giftiga ämnen i produkter och i industrins processer. Sverige har också varit aktivt i det internationella arbetet. Det finns dock brister och svagheter i det svenska innovationssystemet. En sådan är, att den svenska hemmamarknaden är liten i ett internationellt perspektiv, och att många av företagen inom reningsteknik, avfallsteknik och förnybar energi likaså är små på världsmarknaden.
Formas har vid två tillfällen under 2007 0ch 2008 lyst ut forskningsmedel för miljöteknik. Utlysningarna har genomförts i samverkan med Vinnova och i den senaste även med Energimyndigheten. Utgångspunkten för de genomförda utlysningarna har varit den gemensamma forskningsstrategi, som Formas och Vinnova på uppdrag av regeringen redovisade i början av 2007.
Syftet med forskningsstrategin är att ta ett samlat grepp om forskning och utveckling av miljöteknik. Strategin avser att främja framtagandet av ny kunskap och stärka kompetensen inom miljöteknikområdet samt att främja svensk konkurrenskraft på den globala marknaden för miljöteknik. Strategin utgår från en bred definition av miljöteknik:
”Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett i ett livscykelperspektiv.”
Detta är helt i linje med definitionen av miljöteknik i EU:s ETAP (An Environmental Technologies Action Plan). I strategin utpekas sex styrkeområden för Sverige (se nedan).
Livscykeltänkande
Nya miljötekniska satsningar ska präglas av en helhetssyn med inriktning mot systeminnovationer och systemlösningar med hög miljörelevans. Hög prioritet ska ges åt livscykeltänkande. Det är också viktigt att behandla samhällsvetenskapliga aspekter. Formas utlysningar har varit brett inriktade och har omfattat strategins sex styrkeområden.
Ett av målen med satsningen har varit att skapa samverkan med näringslivet och då främst med små och medelstora företag. Ett av Formas villkor för stöd till projekt är också att hälften av projektkostnaden finansieras av näringslivet.
Gensvaret på utlysningarna har varit bra och samtliga områden har varit väl representerade bland inkomna ansökningar. Samtliga områden finns också representerade bland de projekt som beviljats medel. Totalt har ett drygt tjugotal projekt beviljats med totalt ca 100 miljoner kronor inklusive den femtioprocentiga samfinansieringen från näringsliv och industri. Några av de beviljade projekten beskrivs i detta nummer av Miljöforskning.
Formas kommer att göra nästa utlysning inom miljöteknikområdet under hösten 2009. Ett nytt ERA-net, Eco innovation, som är ett samarbete mellan forskningsfinansiärer och ledare av forskningsprogram i Europa, planeras för närvarande och beräknas starta under 2010.
FORMAS STRATEGI FÖR MILJÖTEKNIKFORSKNING PEKAR UT SEX STYRKEOMRÅDEN
- Hållbart samhällsbyggande: mer övergripande områden som hållbara byggnader och renoveringar samt hållbara städer (Sustainable Buildings, Sustainable Renovation och Sustainable Cities), samt mer specifika teknikområden som byggsystem för trä, styr- och övervakningssystem, samt tekniker för lokal energiförsörjning.
- Hållbara transporter: fordon, trafiksystem, logistik – nya motorer och ny teknik för framdrivning, nya drivmedel, teknik och system för kollektivtrafik och sjöfart, samt nya metoder och system för effektiva och mellan olika transportslag samordnade transporter.
- Miljöskyddsteknik: rening av vatten och avlopp, rökgasrening, marksanering, klimatgasreduktion, avfallshantering och återvinning - genom samverkan mellan samhälle, forskning och företag finns det goda möjligheter att främja utveckling och export, och inte minst demonstrera goda exempel.
- Användning av biologiska naturresurser: nya processer för att ta tillvara flera komponenter och/eller energi på ett effektivt sätt, nya material från förnybara råvaror, nya funktionella kompositer, yt- och barriärmaterial, förpackningar och smörjmedel.
- Lätta och avancerade material: många tillämpningsområden, t ex i applikationer där vikten är av betydelse för energi- eller bränsleförbrukning, material som ger lite avfall eller kan återvinnas, samt avancerade material för t ex elektronik, medicinteknik, solceller och sensorer. Även här har nya processer för effektivare produktion betydelse.
- Energi: ny teknik för energitillförsel och effektivare energianvändning – som solenergiteknik, fjärrvärmeteknik, effektiva industriella processer, effektiv byggnadsteknik och belysningsteknik.
Författare
:
Conny Rolén
är forskningssekreterare vid Formas.