Berit Gullbransson är verksamhetschef på Swentec, Sveriges miljöteknikråd. Myndigheten startade 2006 och har regeringens uppdrag att på nationell nivå utveckla en effektiv struktur som ökar tillväxten för svensk miljöteknik.
Också när det gäller export. Tänk bara på alla reningsverk vi varit med om att bygga i länderna runt Östersjön.
– Men det blev mest utvecklingssamarbete, aldrig några affärer, konstaterar Berit Gullbransson. För ett par år sedan lanserade Swentec partnerskapet SymbioCity CleanWater Offer tillsammans med bland andra Läckeby/Purac och Sweco samt kommunernas respektive företagens branschorganisationer Svenskt Vatten och Varim. Då skulle Ukraina bli pilotland för att testa VA-projekt i större skala. Lyckebyåns avrinningsområde presenterades som en bra svensk modell på samarbete mellan olika aktörer över länsgränserna.
– Vi for till Ukraina och träffade beslutsfattare och finansiärer. Men projektet har ännu inte blivit konkret, mest beroende på en oklar finansieringssituation, både på hemmaplan och i Ukraina, berättar Berit Gullbransson.
Marknadsfördel. ”Vi är bra på att pussla ihop allt!” Berit Gullbransson, verksamhetschef på Swentec, anser att systemtänkandet i vårt land är en viktig exportartikel inom miljöteknik. Men vi behöver bli bättre på att sälja oss och visa upp fler demonstrationsanläggningar, tycker hon. Foto: Ester Sorri
Sverige i topp
Nu har SymbioCity CleanWater Offer fått ett eget kansli och har fortfarande siktet inställt på Östeuropa. Och Swentec har höjt ribban inte bara för VA, utan även för all slags miljöteknik.
– Vår vision är att Sverige har en drivande roll och levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid, säger Berit Gullbransson. För att nå den visionen tar Swentec nu fram en handlingsplan för svensk miljöteknik för ökad tillväxt och export. Den ska lämnas till regeringen i början av december 2009 och testas under 2010. Av strategins fem områden framhåller Berit Gullbransson samverkan som nummer ett. De övriga fyra strategiska områdena för svensk miljöteknik är politisk styrning, kompetens för hållbar utveckling, kommersialisering och skräddarsydda affärsmodeller som passar olika marknader.
Ut med forskningen!
Danmark brukar nämnas som ett lyckat exempel, med partnerskap mellan kommuner, företag och forskning. Och danskarna lär vara bra på att sälja sig.
– Men vi är bra på helhetssyn, kontrar Berit Gullbransson, som tycker att ämnena i Miljöforskning är väl valda.
– Men i forskningen ska man lägga till en dimension om marknaden/kunden. Hur sker samverkan mellan forskningsmiljöer och företag? Vi satsar jättemycket på forskning, men vi måste få ut forskningen till kommersialisering. Den forskning som Formas stöder måste bli ännu mer känd och använd. Tänk inte bara hållbarhet, tänk kund och marknad! uppmanar hon.