”Innovativ kylstrategi i skolmiljö”
Mats Sandberg (projektledare)
Resultatsammanfattning från Teknik och Byggd miljö, Högskolan i Gävle.
E-post: masg@HIG.se
I lokaler med hög värmelast som i klassrum med många elever klarar ett normalt ventilationssystem inte av att transportera bort all värmeenergi från människor och belysning. Den termiska komforten försämras framför allt under den del av året då utomhustemperaturen är hög. För att skapa ett bra termiskt inomhusklimat under hela läsåret skulle man behöva installera någon typ av kylsystem med stora investerings- och driftskostnader.
En alternativ och energieffektivare strategi är att tillåta att temperaturen stiger och att i stället kyla människan. Genom att öka luftens hastighet förbi människokroppen ökar avkylningen och man kan tåla högre rumstemperatur innan man upplever klimatet som okomfortabelt varmt. Ny forskning visar att lämpliga hastighetsvariationer i vistelsezonen skapar en temperaturökningstolerans utan att det upplevs som drag. Studien visar också tydligt hur upplevelsen av luftens temperatur påverkar hur man bedömer dess fräschhet.
”Komfort- och inomhuskonsekvenser av strukturerad energieffektivisering för vårdlokaler”
Bahram Moshfegh (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Linköpings universitet.
E-post: baghram.moshfegh@liu.se
Frisk luft gör det mindre tufft.
För att uppfylla EU:s åtagande inom ramen för Kyoto-avtalet och nå nationellt uppställda klimatmål och lokala miljökvalitetsmål har energieffektivisering i den befintliga fastighetssektorn stor betydelse. Av yttersta vikt är därför en hållbar utveckling av byggd miljö, ökad kunskap avseende människors hälsa och välbefinnande samt miljöpåverkan och resursanvändning. Ur fastighetsperspektiv är det nödvändigt att finna indikatorer som redovisar klimat och komfort i lokaler.
Teknisk energieffektivisering drivs ofta långt utan hänsyn till kundkrav och kvalitetskonsekvenser för lokalbrukare och boende. Kvalitetskrav på externt anlitade driftsoperatörer nödvändiggör metoder för att mäta och objektivt beskriva den inre miljön som konsekvens av driftoptimering. Fastighetsägare måste också kunna deklarera såväl energianvändningen som den inre miljön och yttre miljöpåverkan för sina byggnader.
Den metodik som föreslås i projektet innebär en samtidig kartläggning av energianvändning och inomhusklimat i en fastighet. Olika index som beskriver energi respektive inomhusklimatprestanda tas fram utifrån kartläggningarna för att möjliggöra jämförelser mellan olika objekt. Den gemensamma beskrivningen av energi- och inomhusklimatprestanda innebär möjlighet till relativt enkel beskrivning och jämförelse med andra objekt.
”Workshop angående kemisk exponering inomhus, humant upptag och hälsorisker”
Carl-Gustaf Bornehag (projektledare)
Resultatsammanfattnin från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
E-post: carl-gustaf.bornehag@kau.se
Efter andra världskriget har exponeringen för kemiska ämnen ökat dramatiskt. Ett exempel är s k hormonstörande ämnen (EDCs). Sådan exponering har visat sig ge upphov till allvarliga hälsoeffekter hos vissa djurarter och det finns välgrundade misstankar att även människan kan påverkas negativt. Det gäller särskilt exponering tidigt i livet, under graviditeten och spädbarnsåren. Hittills har mest uppmärksamhet riktats mot hur människan exponeras via vatten och föda, men under senare år har det påvisats att hormonstörande ämnen rutinmässigt återfinns i damm och luft i inomhusmiljön där källorna troligen är byggnadsmaterial och en lång rad vanliga konsumtionsprodukter.
I syfte att genomföra en systematisk genomgång av litteraturen rörande källor till EDC över exponering inomhus i damm och luft, humant upptag och hälsoeffekter genomfördes en Workshop i anslutning till Indoor Air konferensen i Köpenhamn 2008 där ett 15-tal internationella experter deltog.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius