”Marknadsstrategiers effekt på ekologiska gårdars resiliens”
Rebecka Milestad (projektledare)
Resultatredovisning med litteraturlista från SLU.
E-post: rebecka.milestad@sol.slu.se
Gårdsbutiken nya trenden.
Sverige har som politiskt mål att öka antalet certifierade ekologiska gårdar. Österrike, med lika många invånare, har nu högst andel certifierade ekologiska gårdar i EU och där frågar man sig vad den kvantitativa ökningen innebär för de kvaliteter som ekologiskt lantbruk förknippas med, t ex miljöhänsyn och biologisk mångfald, levande landsbygd och möjligheten att som småbrukare överleva i den ekonomiska konkurrensen.
En trend är att man för ekonomisk lönsamhet specialiserar sig på ett fåtal produkter för att passa de stora handelskedjornas krav. Specialiseringen kan betyda större gårdar, högre mekanisering, ökat inköp av foder och näringsämnen och större tillit till expertkunskap. Specialisering och storskalighet riskerar att det ekologiska lantbruket förlorar sina kvaliteter. Alternativet är att söka andra vägar till konsumenten genom direktförsäljning och egen förädling.
Syftet med projektet var att undersöka ekologiska gårdar och aktörer som satsar på alternativa försäljningskanaler. En avgörande fråga är hur lantbrukets strategi påverkar gårdens förmåga att hantera förändringar och anpassas till nya situationer, både socialt och ekologiskt. Ett annat syfte var att öka förståelsen av hur ekologiska lantbrukare experimenterar och utvecklar ny kunskap på sina gårdar.
”Betydelsen av skogsbete och bete på gammal åkermark för växternas artdiversitet i naturbetesmarker”
Ove Eriksson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Stockholms universitet.
Epost: ove.eriksson@botan.su.se
De svenska naturbetesmarkerna hyser en rik flora och fauna, men många av dessa arter minskar i utbredning när den totala arealen betesmark minskar och förekommer ofta som ”fragment” i det moderna landskapet. På senare år har man därför diskuterat behovet av ett landskapsperspektiv inom naturvården. Detta innebär att man inte bara inriktar bevarandeåtgärder på de ”finaste”lokalerna, utan också beaktar det omgivande landskapet. När det gäller artrika gräsmarker handlar det mycket om före detta åkrar som omvandlats till betesmark. Frågan är om dessa gamla åkrar med tiden kan koloniseras av många växtarter, så att man på sikt kan utveckla en ökad areal av sammanhängande betesmarker som gynnar artrikedomen och även förbättrar förutsättningarna för ekonomiskt hållbar djurhållning.
”Signalöverföring i samband med ljusstress hos växter – proteinfosforyleringens roll”
Alexander Vener (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Linköpings universitet.
E-post: aleve@ibk.liu.se
En viktig begränsning i produktiviteten inom skogsoch jordbruk är olika former av stress. Skillnaden mellan lågt skördeutfall och rekordskörd på en och samma odlingsyta kan vara mer än 10 gånger och beror huvudsakligen på negativ stress. Växter har dock utvecklat många strategier för att minimera effekterna av stress och målsättningen med projektet har varit att bättre förstå en del av dessa försvarsprocesser genom anpassning till olika ljus- och temperaturnivåer. Ökad kunskap om de exakta molekylära mekanismerna bakom stresstålighet är en nödvändig förutsättning för att kunna dra nytta av den nya gentekniken och få grödor som ger högre avkastning.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius