”Samverkanseffekter av partiklar och ozon”
Bertil Forsberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Umeå universitet.
E-post: bertil.forsberg@envmed.umu.se
Omgivningsluftens partiklar bedöms utgöra ett väsentligt hälsoproblem, som orsakar både sjukdomar och förtidiga dödsfall. Enligt vissa studier av människors ohälsa är effekten av partiklar högre på vissa platser och under den varmare delen av året. En möjlig förklaring är att partiklarna blir mer skadliga vid höga ozonhalter. Det kan bero på att ozonet reagerar med ämnen på partiklarna och gör dem mer aggressiva eller på att ozonet orsakar skador i andningsvägarna som gör partiklarna kraftigare utan ozonets effekter.
Den svenska miljökonsekvensnormen och andra gränsvärden för partiklar har fastställts utifrån de riskökningar och effekter som generellt tycks följa på partikelexponering. Möjlig samverkan mellan ozon och partiklar har dock inte haft någon betydelse för utformningen av normerna.
Syftet med projektet var att med flera olika och oberoende metoder studera om ozon ökar de skadliga effekterna av exponering för partiklar. Förhöjda halter av partiklar och ozon medför ökad förekomst av besvär i andningsorganen. Epidemiologiska analyser av akuta vårdfall för problem med andningsorgan visar att det finns en förstärkningseffekt mellan partikelexponering och ozon samtidigt eller nära i tiden.
”Läkemedel i miljön - utveckling och biologiska fingeravtryck”
Joakim Larsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista
från Göteborgs universitet.
E-post: joakim.larsson@fysiologi.gu.se
Att läkemedelsrester kommer ut i naturen har fått allt större uppmärksamhet, men det råder kunskapsbrist vad gäller deras miljöeffekter. För nästan alla läkemedel saknas metoder att bedöma deras miljöpåverkan. Projektet har två huvudsyften: att utveckla kraftfulla molekylära mätmetoder för att besvara ekotoxikologiska frågor och att ta fram verktyg för att bedöma exponering och påverkan i fisk.
Då fiskar andas vatten och är fysiologiskt ganska lika oss, anses de vara en särskilt utsatt grupp för de humanläkemedel som når miljön via reningsverk. Likheter och skillnader mellan en lång rad arter har kartlagts avseende de målmolekyler som läkemedlen verkar på i människa. I fisken studerades sedan hur många tusen mRNA-molekyler, proteiner och kroppsegna metaboliter påverkas när fisken utsätts för avloppsvatten alternativt enskilda läkemedel. Detta har givit information om vilka gener och fysiologiska processer som är påverkade i fisken och vid vilka koncentrationer av läkemedel farmakologiska effekter börjar uppkomma. Påverkan av hjärtmediciner, antidepressiva medel och p-pillerrester har studerats.
Ett särskilt viktigt resultat från projektet är upptäckten att produktionsanläggningar för läkemedel i Indien utgör en källa för upp till en miljon gånger högre halter av t ex bredspektrumantibiotika i miljön än de läkemedelsrester som sprids via human exkretion och slängda överblivna läkemedel. De framkom också att de aktiva substanserna i många svenska läkemedel tillverkas av indiska industrier med mycket undermålig rening av avloppsvatten. En viktig konsekvens av forskningen i Indien är det regeringsuppdrag som nyligen gavs Läkemedelsverket att utreda möjligheterna att skärpa miljökraven kring produktion av aktiva substanser nationellt och internationellt.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius