”Ekologiska risker vid användning av transgena träd”
Joakim Hjältén (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista
från SLU.
E-post: joakim.hjalten@szooek.slu.se
Det sker en lavinartad utveckling på genetikens område. En mängd varianter av transgena (GM) växter finns nu tillgängliga, men introducering av GM-växter är dock alltid förenat med vissa risker och riskbedömningen har inte utvecklats i samma takt som tekniken. I princip kan man skilja på två huvudtyper av risker: att GM-växter eller deras gener invaderar nya habitat, sprids och konkurrerar ut befintliga arter och att GM-växter påverkar andra arter och ekosystemprocesser. I båda fallen spelar interaktioner mellan växter och deras naturliga fiender en viktig roll.
Målsättningen med projektet var att identifiera och utvärdera risker med genetiskt modifierade träd. Förändringar i trädens egenskaper som följd av transformeringsprocessen är ganska vanligt förekommande och bör ägnas uppmärksamhet, eftersom de kan påverka både det kommersiella värdet och ge oförutsedda miljöeffekter.
”Innovativa brandbeständiga och miljövänliga polymerer”
Ulf W. Gedde (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från KTH.
E-post: gedde@polymer.kth.se
Projektet omfattar två delar: dels att utföra riskbedömning och övervakning av en genetiskt modifierad mikroorganism (GMM) i fält, dels att analysera hur en svamp, som används för biologisk kontroll, sprider sig till den omgivande miljön. Viktiga delar av analysen var att mäta genflödet till inhemska populationer av samma art och att undersöka om behandlingen påverkar floran av icke-målorganismer i deras ekologiska nisch i behandlade områden.
Studien har resulterat i det första kända fallet där en svamp visat sig ha en potential att bygga upp motståndskraft mot en biokontroll-organism.
”Resiliens hos vedlevande skalbaggar och parasitsteklar mot skogsbruksrelaterad störning”
Joakim Hjältén (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: joakim.hjalten@vfm.slu.se
Även skalbaggar har sitt värde.
De biologiska systemens förmåga att återhämta sig efter störning utgör grunden för hur känsligt ett system är mot mänsklig påverkan. För att kunna utforma mänskliga aktiviteter, t ex skogsbruk, så att störningar minimeras måste vi förstå hur ekologiska system påverkas av störningar. Projektet målsättning är att utvärdera vedlevande skalbaggssamhällens resiliens mot skogsbruksrelaterad störning. Genom att studera hur insektssamhället påverkas av skogsbruk och hur det påverkar skogens miljö kan man identifiera grupper av insekter som påverkas negativt och utforma bevarandeåtgärder för att bevara fungerande insektssamhällen och biodiversitet hos vedlevande insekter på landskapsnivå.
Resultaten visar att många vedlevande arter som är knutna till äldre skogar försvinner under hyggesfasen. Resultaten tyder också på att gamla brukade skogar innehåller betydande naturvärden, som inte bör underskattas. I medelålders skogar som gallrats återfinns arter som är knutna till äldre skogar, vilket indikerar att många skogsarter kan leva i gallringsskogar om lämpliga substrat görs tillgängliga.
”Kemiska markörer för inducerad resistens hos barrträd”
Anna-Karin Borg-Karlson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Organisk kemi, KTH.
E-post: akbk@kth.se
Efter det stora utbrottet av knopp- och grentorka på tallar i Mellansverige 2001 har försök gjorts att hitta kemiska markörer hos barrträd som kan påvisa om träden är resistenta mot svamp, insekter och kvalster. Genom att identifiera kemiska skillnader i friska och angripna träd och studera kemiska förändringar under pågående angrepp bör man kunna identifiera vilka träd som försvarar sig.
Resultaten visar att träd kan sätta igång ett kemiskt försvar mot angripare och att försvaret består av olika proportioner av kemiska ämnen för olika typer av angrepp och att några av dessa substanser har effekt på bl a snytbaggens orientering och gnagande.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius