Vindkraften växer med hjälp av framgångsrika svenska underleverantörer, men Tomas Kåberger vill se företag, som levererar hela vindkraftverk. Ny infrastruktur måste tas fram för distribution av biogas, för elbilar finns den redan. Belysning med lysdioder är en lovande teknik som möjliggör bra belysning till låg energikostnad. Varningstext på el från kolkraft tycker han är bra. Och så ska byggsektorn skärpa sig!
Energimyndighetens årliga evenemang Energitinget var i år större än någonsin med tvåtusen deltagare. Störst intresse fick framtidens elsystem och transporter utan olja. Vilka var de allra viktigaste resultaten av mötet?
– Det viktigaste var enigheten. Det fanns enighet om att satsningar på effektivisering och förnybar energi är viktigt för svensk industris konkurrenskraft. Några var överraskade av att Svenskt Näringsliv var med på det. Det rådde också enighet om att vi ska vara internationellt aktiva med klimatinvesteringar i fattigare länder. Några var förvånade över att miljöorganisationerna höll med om det.
Vilken vision har du för Energimyndighetens bidrag i arbetet att stävja klimatförändringarna?
– Vi ska finansiera bra forskning, bidra till att resultaten kommer till användning samt stödja svensk industriell och ekonomisk utveckling på energiområdet. Vi ska också se till att svensk kunskap och industri underlättar en klimatvänlig global utveckling. Dessutom ska vi uppmärksamma regeringen på möjliga beslut för att detta ska lyckas bättre.
Tror du att det behövs många småskaliga lösningar eller blir det lösningar i stora system för att klara klimatkrisen?
– Det blir både stora och små. Och vad är förresten en stor solcellsfabrik, som tillverkar många små solceller, vilka decentraliserat producerar el i många små system?
Vilka styrmedel tror du är mest verksamma för att uppnå klimatmålen?
– Koldioxidskatten är i särklass viktigast och effektivast. Men det är inte tillräckligt. Ska det bli nya industrier och traditioner, som utvecklas snabbt nog, måste många lagar, regler och institutioner ändras och många aktörer engageras.
En av de största energislukarna är byggsektorn. Du har kritiserat sektorns bristande ansvar när det gäller att bygga energisnålt och att räkna med kostnaden för en byggnads hela livslängd. Hur skulle byggsektorn göra tycker du?
– Det är pinsamt att det, som byggs ofta inte når de prestanda, som man lovat och kanske planerat. Det är ett samhällsproblem när ansvar inte utkrävs av de företag som misslyckas. Bland vissa företag är det en lönsam tradition att misslyckas. Men sådant går ju att ändra på. Riktigt roligt är ju att det idag finns teknik för isolering, fönster, solenergi, ventilation och belysning, vilken gör det möjligt att bygga hus, som säljer mer energi än de köper.
Energisnålt byggande kan innebära vissa risker för hållbarhet i konstruktioner, fuktproblem och dylikt. Hur ser du på det?
– Ja, sådana risker finns. Men kanske är problemen i verkligheten vanligare i energislösande hus. Inkompetenta byggare brukar misslyckas med både fukt och energi.
Hur tror du att energianvändning i bostäder kommer att utvecklas?
– Jag hoppas på högre standard med enkla och smarta system, försörjda med förnybar energi. Jag fruktar mer komplicerade energisystem, som påstås bli effektiva men som i praktiken kräver mycket och dyr energi för att fungera…
Belysning utgör en stor del av elanvändningen i Sverige. Hur ser du på tekniken med lysdioder?
– Det är en fantastiskt lovande teknik, som gör det möjligt att få bra belysning av många olika slag till riktigt låg energikostnad. Det är ett teknikområde, där man i Kina och andra delar av världen, som inte hindras av traditioner, kommer att utveckla mycket vackert och funktionellt. Förhoppningsvis kommer även svenska företag att bidra.
Hur ser du på förslaget att ursprungsmärka all el och sätta varningstext på el från kolkraft? Är det möjligt och vilken effekt kan detta ha på framgång för olika energislag?
– Det är ett bra EU-direktiv som kraftbolag och många kunder gör sitt yttersta för att slippa tillämpa. När alla, som nu säger att de bryr sig om klimathotet, slutar betala för kolkraftså har vi löst en stor del av problemet. Den sista tiden har ju många stora företag tagit det steget, och några kraftbolag uppfattar detta som ett katastrofhot. Så jag tycker det är bra!
Inom strategisk forskning samarbetar Energimyndigheten med Formas och de andra forskningsråden. Vilka resultat väntar du dig av denna satsning?
– Den strategiska forskningens resultat är svåra att förutse, men samarbetet mellan forskningsfinansiärerna är utmärkt för att utbyta erfarenheter och öka effektiviteten i statens totala verksamhet. Det var lätt att hålla med de internationella utvärderarna i deras val av ansökningar som får pengar. Smarta bioenergisystem och elkraft utvecklad av teknik i ett intelligent systemperspektiv är två områden, som jag väntar mig mycket av.
Om jag får be dig rangordna sol, vind, vatten, bioenergi, koldioxidlagring. Vilket av de nya energislagen får snabbast effekt på en klimatvänlig energisektor?
– Koldioxidlagring kommer inte att bidra nämnvärt på ett decennium. Sedan kan det vara konkurrenskraftigt i stålindustrin och på områden där det saknas rimliga alternativ till kol. Bioenergi och vind kommer att vara viktigastde närmaste åren sedan kan solenergins tillväxt bli riktigt stor också i absoluta tal. Vattenkraften kan vara riktigt fin, men efter en viss utbyggnad främst i andra delar av världen kommer de ekonomiska och ekologiska kostnaderna framstå som alltför stora.
Energimyndigheten har satsat ca 3,6 miljarder kronor på utveckling av vindkraft. Hur ser vindkraftens framtidsscenario ut?
– Förra året investerades ca 500 miljarder kronor i vindkraftverk i världen. År 2007 gav vindkraften bara 1% av världens el, men i EU installerades fler MW i vindkraft än i någon annan energikälla. Ändå byggdes i Nordamerika mer vindkraft än i Europa enligt GlobalWind Energy Councils statistik. Efter USA byggde Kina mest ny kapacitet av alla länder. I EU, Kina och USA finns planer på att vind ska ge tiotals procent av all el. Marknaden växter, nya företag byggs upp och tekniken utvecklas. Vindkraft är en stor och växande del av energibranschen. I Sverige finns framgångsrika underleverantörer som SKF, ABB och många mindre industrier. Det vore bra för tillgången på verk inför den svenska utbyggnaden, om vi också fick se några företag som framgångsrikt levererade hela verk.
Vågkraft är en ännu inte särskilt utvecklad energikälla. Världens största fullskaliga anläggning byggs nu utanför Lysekil med stöd från Energimyndighetens satsning på ny miljöteknik. Vilken potential för att täcka svenska hushålls elbehov ser du i vågkraft?
– Vågkraften kan ge några lönsamma procent av elen i Sverige och världen som helhet. Det blir riktigt spännande att följa hur tillverkningskostnaden utvecklas när man börjar tillverka våg-elverk i lite större serier.
Energimyndigheten har fått regeringensuppdrag att utveckla en strategi för produktion, distribution och ökad användning avbiogas. Vilken forskning behövs för att stärka biogasens konkurrenskraft?
– Vi stöder forskning för förbättrat utbyte i biogasreaktorerna. Men viktigast nu är att hitta bra systemlösningar och affärsmodeller för att öka den kommersiella användningen och erfarenhet av industriella system. Det kommer att lära oss vilka verkliga problem forskarna skall prioritera.
Särskilda pengar satsas på ny infrastruktur. Hur tänker du dig utvecklingen med laddningsstationer för elbilar, biogasdistribution etc?
– Man skall inte glömma att en fördel med elbilar är att de kan laddas hemma. Det finns redan infrastruktur! Biogasen behöver system, som gör det billigare att rena rågasen, samt affärsidéer och institutionella lösningar,som gör det rimligt billigt att distribuera den. Möjligheten att handla med biobränslebeskattad biogas i fossilgasnätet är en viktig institutionell reform.
Energimyndigheten och jordbruksdepartementet samarbetar för att utveckla produktion av energigrödor för bränsle till uppvärmning och utveckling av små bränslesystem. Vilken potential finns i detta?
– Det finns stora möjligheter att odla mat och energigrödor i världen. EUs matöverskott är ett tydligt tecken på möjligheten. Men att odla en gröda enbart för energiändamål är svårt att få lönsamt. Biomassa, som är biprodukt från andra odlingssystem eller grödor, som gör någon annan nytta än att bli energi, är lättare att odla med lönsamhet. Återigen är fiffiga system viktiga.
Vilken betydelse kan Sverige ha för en framtida uthållig klimatvänlig energisektor globaltsett?
– Jag hoppas att vi blir lika framstående,som vi varit på el- och teleområdet med stora internationella företag i den globala framtida energisektorn.