STORSEGLET GÅR UPP I TOPP, fladdrar en stund i vinden, som snart fyller seglen då båten faller av. Sedan en lutning och där kommer skjutsen genom vattnet med vindens hjälp. Vi seglar! En stilla känsla av välbehag breder ut sig i kropp och sinne. Den bilden kommer för mig då jag läser Formas strategi för forskning om miljöteknik. Den innefattar bland annat en satsning på forskning om hållbara transporter.
GALOPPEN EN VACKER HÖSTDAG tänker jag också på. Hästen och jag flyger sammansvetsade över ett fält i stora jämna språng mot ett skogsbryn långt bort av röda, gula träd och solen glänser i morgondimmans våta fotspår. Det är när jag läser om Formas strategi för lätta och avancerade material, som har många tillämpningsområden. Vind och hästkrafter är teknik som byggt människans samhällen i årtusenden. Människans förmåga att utveckla ny teknik med hjälp av naturens krafter går vidare i form av el från vindkraftsparker, varmvatten från solcellstak, miljövänliga förpackningar, bioenergi och kanske återanvänd koldioxid i drivmedel. Men utvecklingen har sina fläckar när det gäller miljön.
LUFTFÖRORENINGAR, BULLER, MILJÖGIFTER I VATTEN och jord är några av de stora minusposterna i ett samhälle, där livskvaliteten till stor del har ökat för många människor under de senaste femtio åren. Ett faktum är dock säkert: Ny teknik för miljön behövs. Förhoppningen är att ny forskning ska leda till miljövänlig teknik, som verkar med naturen – inte mot den. Idéer hos kunniga innovatörer kan bli lösningar på några av de problem, som definieras i dag. Nu är det hög tid att göra upp med det som hotar att ge ohälsa hos människor och djur. Miljöteknikforskning är strategisk för hållbar utveckling, som Rolf Annerberg påpekar i sin spalt längst bak i detta nummer.
FÖR ATT FÅ FRAM ANVÄNDBAR MILJÖTEKNIK samverkar nu flera stora forskningsfinansiärer. Dit hör Energimyndigheten, vars chef Tomas Kåberger väntar sig nya smarta bioenergisystem och elkraft från teknik i ett intelligent systemperspektiv.