Satsningen är Formas hittills största enskilda på starka forskningsmiljöer. Sju forskningsmiljöer får fem miljoner kronor var i fem år. Bland annat studeras sjukdomsgener hos Grand Danois, boxer, schäfer och andra hundar till nytta även för människor.
Professor Kerstin Lindblad-Tohvid Uppsala Universitet ansvararför Center för komparativ sjukdomsgenetik och genomik. Här vill forskarna identifiera ärftliga faktorer för vanliga sjukdomar hos hund.
– Eftersom sjukdomsgener ofta anrikas inom vissa hundraser är det lättare att hitta sjukdomsgener hos dem än hos människor, säger hon.
Veterinärer, läkare och genetiker söker gener för cancer, diabetes, inflammatoriska och neurologiska sjukdomar samt hjärt och kärlsjukdomar.
– Resultaten kommer att förbättra livskvaliteten hos både hundar och människor, genomgenetiska tester för bättre avelhos hundar och bättre behandlingsmetoder för både djur och människor, sammanfattar professor Kerstin Lindblad-Toh.
Kolhydrater och Nanorisker
CarboMat – Konsortium för avancerade kolhydratmaterialvid KTH forskar kring Biologiskt nedbrytbara kompositer för biomedicinska material som behandlar sår, återskapar vävnad och förbättrar filter för att bland annat rena vatten.
Forskningen vid NanoSphere: Centre for interaction and riskstudies in Nano-Bio-Geo-Sociotechno-sphere interfaces ska leda fram till ramverk och metoder för riskbedömning. NanovationsForumet skapas.
Vatten, träd och jord
De övriga fem miljöerna forskar kring Vattnets färg – löst organiskt kol, dess samspel med klimatet och dess effekter på dricksvattenförsörjning, Bättre träd för bioenergi och materialproduktion, Markanvändningsförändringar i dag och i morgon, och Multifunktionellt jordbruk: nyttjande av biologisk mångfald för hållbar jordbruksproduktion och ekosystemtjänster.