Miljöforskning Nummer #5 november 2009

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2009-10-10 10:42:11

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut

EU-KONFERENS I LUND:

Nya världar – Nya lösningar

Av Uno Svedin
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 5/2009

På EU:s forsknings- och innovationskonferens i juli togs den så kallade Lund deklarationen. En slutsats var att den europeiska forskningen måste fokusera på de stora utmaningarna i vår tid och röra sig bortom mer begränsade, tematiska, ansatser. Då behövs en helt ny typ av överenskommelse mellan de europeiska institutionerna och EU:s medlemsstater.

Lunddeklaration. Deklarationen från New Worlds – New Solutionssamt Addendum och allt bakgrundsmaterial från fyra förseminarier våren 2009 finns på se2009.eu. Läs även på www.vr.se

Under ledning av Vetenskapsrådet, och tillsammans med FAS, Formas, och Vinnova hölls konferensen New Worlds – New Solutions i Lund i juli. Den handlade om den europeiska forskningsoch innovations politiken fram till 2025. Inför konferensen hade man som testobjekt valt exempel på utmaningar, som är

  • kopplade till olika miljöhot, exempelvis klimatförändringar,
  • knutna till det ekonomiska systemet och näringslivets möjligheter att utveckla sig på en global arena,
  • kopplade till Europas framtida demografiska, sociala och kulturella situation,
  • angelägna, då Europa under de närmaste årtiondena kommer att få en minskad andel av världsbefolkningen, av världsekonomin och den vetenskapliga produktionen.

Europa och utmaningarna

Drygt 300 personer deltog i plenarföreläsningar och blockdiskussioner. Som ett sista steg i konferensen överlämnades en ”Lunddeklaration” till den svenske forskningsministern Tobias Krantz i hans egenskap av ordförande i EU:s ministerråd för forskningsfrågor.

Några slutsatser från konferensen var

  • att den europeiska forskningen måste fokusera på de stora utmaningarna i vår tid och därmed röra sig bortom snäva, ”tematiska” ansatser. Då behövs en helt ny typ av deal mellan de europeiska institutionerna och EU:s medlemsstater än hittills,
  • att alla intressenter i det europeiska samhället måste bidra med sina perspektiv och förslag till åtgärder, när man ska identifiera utmaningarna,
  • att Lundkonferensen ska ses som en start på en ny process, som har till syfte att lyfta fram de stora utmaningarna och vad vi i Europa ska göra åt dem.

Förhoppningen är nu att den svenska regeringen ska lägga fram förslag i början av december, som dels absorberar slutsatserna från Lund, dels kompletterar denna process ytterligare genom senare konferenser i forsknings- och innovationspolitiska frågor under hösten, som till exempel Kunskapstriangeln.

Författare :

Uno Svedin är Internationell chef vid Formas.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning november 2009

Inledare

Med naturen – inte mot STORSEGLET GÅR UPP I TOPP, fladdrar en stund i vinden, som snart fyller seglen då båten faller av. Sedan en lutning och där kommer skjutsen genom vattnet med vindens...

Temaartiklar

Teknik för miljön Sverige har goda förutsättningar för utveckling och tillväxt inom miljöteknik. Stort intresse finns bland företag, politiker och myndigheter, men innovationssyst... Stor satsning på miljöteknik Drygt tjugo nya forskningsprojekt med totalt 100 miljoner kronor i potten är hittills resultatet av Formas och industrins gemensamma utlysningar av pengar till miljö... ”Forskningen måste bli känd och använd!” Sverige vill gärna bli en ledande miljötekniknation. Men då kan inte kommuner, företag och politiker agera på varsitt håll. Samverkan och partnerskap krävs. Swentec,... Systemlösningar med miljöteknik i ny kinesisk stad I Kina byggs städer på löpande band. Städernas befolkning ökar med ca 15–20 miljoner invånare varje år vilket motsvarar en ökning med en ny svensk stad på 40 000–50 ... Behagligt inne med smarta fönster Behaglig inomhustemperatur och minskad bländning kan man få med hjälp av smarta fönster. Det visar forskning om ytbeläggningar, som påverkar genomskinligheten hos fö... Vedrester blir förnybar råvara Cellulosa används sedan länge i många produkter. Än så länge gäller det främst inom trävaru-, pappers- och massaindustrin. Men veden innehåller även andra ämnen, som... Miljöteknik för renare vatten På Danmarks tekniska universitet basar Mogens Henze, en av världens ledande avloppsforskare, för utveckling av miljöteknologi. Tillsammans med drygt hundra forskare ... Avfall är kvar när fantasin är slut Hur ska det stora spillet från solceller återvinnas? Det ska forskarna ta reda på. Återvunnet material skall kunna ersätta nybrutet och på så sätt skapa ett mer håll... Koldioxid råvara för fordonsbränsle med el Ett nytt sätt att använda el inom transportsektorn och att samtidigt göra koldioxid till en råvaruresurs istället för ett miljöproblem! Om detta bedrivs forskning på...

Intervjun

Energimyndighetens GD: Effektiv och förnybar energi i smarta system Koldioxidskatten är effektivaste styrmedel för att uppnå klimatmålen. Många lagar, regler och institutioner måste dock ändras. Det påpekar Tomas Kåberger, GD för Ene...

Övriga artiklar

Sju starka forskningsmiljöer får dela på 175 miljoner kronor Satsningen är Formas hittills största enskilda på starka forskningsmiljöer. Sju forskningsmiljöer får fem miljoner kronor var i fem år. Bland annat studeras sjukdoms... Osäkrat klimat – laddad utmaning När blir människans klimatpåverkan farlig, och vadär det som står på spel? Är EU:s energi- och klimatpolitiken tandlös tiger? Är lagring av koldioxid en lösning elle... Nya världar – Nya lösningar På EU:s forsknings- och innovationskonferens i juli togs den så kallade Lund deklarationen. En slutsats var att den europeiska forskningen måste fokusera på de stora... Ta med studenterna i forskningen! Utbildning, forskning och innovation. De tre hörnen i Kunskapstriangeln var temat för ytterligare en EU-konferens på svensk mark, där Ligia Deca förde elva miljoner ... Ljuset avgör mängden fisk i sjön Ett förändrat klimat förväntas ge brunare sjöar med mindre ljusinsläpp. Därmed kan det bli ont om fisk. Det visar forskare vid Umeå universitet. Bygg fuktsäkert – kunskap finns på nätet Fukt och vattenskador kostar årligen miljardbelopp att åtgärda. Mer än 80 procent av alla byggskador anses bero på fukt – direkt eller indirekt. Fuktskadornas negati... Svalare gödsel minskar ammoniak och lukt Utsläpp av ammoniak ökar, och lukten blir starkare vid högre temperaturer. Lägre temperatur i stallarna och en bra urinavskiljning minskar utsläppen avsevärt och kan... Världsvattenveckan 19 år Ett år kvar till Världsvattenveckans 20-årsjubileum, men än skrämmer rapporterna om otjänligt dricksvatten och undermåligt avlopp. Och med klimatförändringarna ökar ...

Notiser

Uppdrag om hållbar stadsutveckling Regeringen har beslutat att ge Formas, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Arkitekturmuseetett samarbetsuppdrag om hållbar stadsutveckling. De fyra ska också samarbe... Forum för miljöforskning – STADEN Hur skapas en dynamisk och konkurrenskraftig stad? Delta i dialogen kring den hållbara staden på konferensen Forum för miljöforskning 2010 – tema Staden. Delegatione... Tomatodlare spar energi På tre år har svenska tomaters klimatpåverkan minskat med 70 procent. Idag släpper de ut mindre än en tredjedel koldioxid jämfört med vad de holländska tomaterna gör... Kosterhavets nationalpark invigd I september invigdes Skandinaviens första gränsöverskridande marina nationalpark - Kosterhavet - av Sveriges och Norges kungar. Området ligger i svenska Bohuslän och... 3,4 miljoner liter latrin från fritidsbåtar Totalt längs Sveriges kuster beräknas 3,4 miljoner liter fekalier och urin släppas ut från fritidsbåtar. Det visar en studie vid Institutionen för växt- och miljövet... Spadtag 1 för Urban Futures I september satte Chalmers och Göteborgs universitet första spadtaget i marken för att bygga upp ett nytt forskningscentrum för hållbar utveckling. Då möttes proces... Förorten under 40 år Förorten - insatser och utveckling under 40 år ingår i en serie Formasstödda litteraturöversikter för arkitekter. Den tar upp forskning, politiska strategier och ins... Insekters doft kan rädda liv Människors liv kan räddas i tredje världen, med bättre kontroll över insekter. Björn Bohman vid naturvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar, har försvarat e... Formas Vattenbok Drinking water – Sources, Sanitations and Safeguarding är Formas femte bok om vatten. De fyra andra vattenböckerna är Water for Food 2008, Dams under Debate från 2...

Resultat av forskning

Hur man vårdar ekologiska gårdar GM-gröda på gott och ont Mangan hotar immunförsvar Ge luft åt hälsan Kunskap för bättre val av material Fukt ger inte bara dålig lukt Omväxling förnöjer Ta vara på solen!

Formas GD har sista ordet

”Miljöteknikforskning är strategisk… för hållbar utveckling” Just nu pågår beredningen av ca 1300 ansökningar om forskningspengar från Formas enligt den nya modell, som regeringen efterfrågade i forskningspropositionen för ett...
5
MEST LÄSTA
artiklar från detta
och äldre nummer
1.Aralsjöns öde ändrar klimatet 2.Genetik för djur och människor 3.Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön 4.Räcker skogen för snabbt växande ekonomier? 5.En vit plats på Jorden

Vidare länkar

Sidfot