Miljöforskning Nummer #1 mars 2013

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2013-02-20 09:29:57

Navigation

Byt språk

Sök

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Så mycket dyrare måste utsläppen bli

Produktion av el från fossila bränslen är betydligt billigare än icke-fossila alternativ. Höga priser på koldioxid kan vända trenden med stigande utsläppskurvor.   Foto: Eric Gevaert / mostphotos.com

Så mycket dyrare måste utsläppen bli

Av Lars Krögerström

Den globala utsläppskurvan fortsätter att stiga. Enligt experter är höga utsläppspriser det enda sättet att vända trenden. Ett bensinpris på 25 kronor litern kan därför vara nödvändigt.

Lars Zetterberg, IVL.

Miljöforskning har pratat med fyra framstående klimat- och energiforskare om vilket pris som krävs på utsläppen för att dessa ska minska och vad det kommer att innebära för priset på el och bensin.

Lars Zetterberg är knuten till Svenska Miljöinstitutet, IVL och doktor i internationell utsläppshandel.

– Det finns flera beräkningar av hur högt koldioxidpriset behöver bli för att det ska bli olönsamt att bygga ny kolkraft, eller för att det ska bli lönsamt att införa CCS-teknik som fångar in och lagrar kolkraftens utsläpp av koldioxid. Då kan de globala utsläppspriserna hamna på mellan 350 och 600 kronor per ton koldioxid, jämfört med det nuvarande priset på runt 35 kronor.

Subventionerad bensin är ett hinder för globala överenskommelser kring fossila bränslen. Foto: Børge Sandnes / mostphotos.com

Fördubbling av elpriset

Omräknat till elpriset för konsumenter innebär de ökade utsläppspriserna ett påslag på mellan 30 och 60 öre per kWh kolproducerad el. Det innebär en fördubbling av svenska konsumenters elhandelspriser. Eftersom energiomställningen i sig kräver förstärkta elnät för kontinental överföring av el kommer geografiska prisskillnader att jämnas ut och även påverka fossilfri svensk produktion från vattenkraft och kärnkraft. I gengäld blir den fossilfria produktionen mer lönsam, vilket banar vägen för utveckling av till exempel solkraft.

Lars Zetterberg framhåller att transportsektorn är mindre priskänslig än elproduktionen och industrins energibehov. Det innebär att, även om prissättningen på utsläpp är global kan bensinpriset behöva öka mer än elpriset för att de fossila bränslena ska bytas ut mot fossilfri fordonsdrift.

– Det är ingen orimlig uppskattning att bensinpriset kan behöva hamna på upp mot 25 kronor litern, alltså tio kronor över dagens svenska prisnivå, säger Lars Zetterberg. Priset på transportsektorns utsläpp måste troligen bli relativt högre än för framför allt industrin, annars finns risk för att transportsektorn köper upp utsläppsrätter och driver upp priserna så högt att industrin blir utkonkurrerad.

Christian Azar, professor vid Chalmers. Foto: Jan Olof Yxell

Olönsamt att bygga kolkraft

Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, ser utsläppspriset på koldioxid som grundbulten i en kostnadseffektiv strategi för att minska utsläppen. Men han betonar även att man måste använda andra kraftfulla styrmedel för att vända de globala utsläppskurvorna före 2020. Enligt honom måste världens länder ge omfattande stöd till ny teknik, som till exempel solceller, vindkraft, CCS, elbilar, vätgasteknik och bränsleceller.

– Vissa satsningar kan minska utsläppen redan före 2020, men den stora utmaningen blir att lägga grunden för en utveckling som kan leda till noll utsläpp på längre sikt. I kombination med ett brett stöd till sådana åtgärder tror jag därför att det inledningsvis kan räcka med en utsläppskostnad som motsvarar cirka 30 öre per kWh el, för att sedan öka till runt en krona. Nivån är svår att beräkna men avsikten är att det ska vara olönsamt att bygga ny kolkraft.

Avgifterna här för att stanna

Christian Azar menar att systemets långsiktiga trovärdighet är viktigare än utgångsnivån på priset. När världens nationer och energiproducenter blivit övertygade om att utsläppsavgifterna har kommit för att stanna, och successivt höjas, påskyndas den mentala och politiska omställningen.

Tomas Kåberger. Foto: Anna Sigvardsson

Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, numera styrelseordförande i Japan Renewable Energy Foundation, har samma utgångspunkt som Christian Azar. Det kan räcka med måttliga ingångspriser på utsläpp av koldioxid, men det förutsatt att en rad andra villkor kan uppfyllas.

– Priset på solkraft sjunker för närvarande snabbare än vad prognoserna visade bara för några år sedan. Det gör att prisglappet mellan fossil kraft och solkraft minskar.

Bara en procent av världens energiförsörjning kommer från sol- och vindkraft. Foto: Dan Karlsson / Azote

Ogynnsamma regler för villaägare

Tomas Kåberger understryker dock att det finns en rad administrativa hinder och regler som fortfarande gynnar fossila bränslen på bekostnad av solkraft och andra fossilfria alternativ. Ett aktuellt exempel i Sverige är reglerna för enskild solcellsproduktion i småhus. Om en villaägare vill sälja ett eventuellt energiöverskott från solcellerna följer försäljningspriset börsens nettopris. När villaägaren sedan behöver köpa tillbaka el ingår både skatter och andra avgifter i priset.

I många länder, till exempel Venezuela och Malaysia, subventioneras av politiskt populistiska skäl bensinen så mycket att konsumentpriset till och med är lägre än världsmarknadspriset. Bara att avskaffa subventionerna är ett stort steg. Att sedan dessutom lägga på en kostnad för utsläppen kan synas oöverstigligt.

Ökat elpris om solkraft ska bli lönsamt

Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet, beräknar vilka utsläppspriser som skulle krävas, utan hjälp av andra styrmedel eller åtgärder, för att en global snabbutbyggnad av solkraften skulle bli lönsam.

– Då pratar vi om ett ökat elpris på upp till tre kronor per kWh, alltså ett sammanlagt konsumentpris på fyra-fem kronor.

Det innebär att elhandelspriset ökar fem-tio gånger och att totalpriset för konsumenter trefaldigas.

Bensinen minst fem kronor dyrare

Bensinpriset behöver av samma skäl höjas med minst en femma per liter till över 20 kronor.

– Även om vi i Sverige har en stor andel fossilfri vattenkraft och kärnkraft innanför gränserna kommer våra elpriser att följa med när priserna på utsläpp ökar. Energisystem och elmarknader sammanlänkas alltmer över nationsgränserna, och eftersom Sverige har en hög elkonsumtion per capita, så kommer de svenska elkunderna att få bära sin del av kostnaderna för minskade klimatutsläpp, säger Björn Karlsson.

 

Höga utsläppspriser kan vända kurvorna

Produktion av el från fossila bränslen är betydligt billigare än icke-fossila alternativ. Höga priser på koldioxid kan vända trenden med stigande utsläppskurvor. Höjda skatter och handel med utsläppsrätter skulle kunna ge en betydande effekt på gaser som påverkar klimatet.

80 procent av världens energiförsörjning kommer från fossila bränslen så som kol, olja och naturgas. Sex procent är kärnkraft och drygt två procent är vattenkraft. Bara en procent är sol och vind.

Genomsnittspriset för att producera kolkraft är 40 öre per kWh, medan exempelvis solkraft runt Medelhavet kostar mer än två kronor per kWh. Fossil elproduktion är fortfarande mycket billigare än de icke-fossila alternativen men snabb teknikutveckling har gjort att solkraften blivit mindre kostsam att producera och skillnaden i pris är inte fullt så stor som för några år sedan.

Handel med utsläppsrätter och skatt på utsläpp är beprövade metoder för att påverka konsumtion och produktion av el och bränslen. Utmaningen är att etablera globala system. En global överenskommelse om prissättning på utsläpp har varit ett av de viktigaste målen för de internationella klimatförhandlingarna sedan Kyoto 1991. Nationella konsekvenser, stora prisökningar på el och bränslen och förväntade intäkter från fyndigheter är några av hindren för att nå sådana globala överenskommelser.

 
 

Handel med utsläppsrätter

Handel med utsläppsrätter har funnits inom EU sedan 2005. De flesta utsläppsrätter har från början delats ut gratis. Nu ingår 13 000 industrier, kraftverk och andra större utsläppskällor i systemet. En anläggning som lyckas minska sina utsläpp av koldioxid kan sälja överflödiga utsläppsrätter på handelssystemets marknad. Den som vill öka sina utsläpp måste köpa rätter i motsvarande grad.

Syftet med utsläppshandeln är att det ska löna sig för en industri eller ett kraftverk att minska sina utsläpp av koldioxid. För att det ska uppnås behöver marknadspriset på en utsläppsrätt vara högre än vad det kostar att investera i ny teknik eller byta bränsle.

Utsläppshandel är, vid sidan av direkta skatter på koldioxid, den enda metod som för närvarande används för att försöka minska utsläppen med ekonomiska styrmedel.

Kritiken mot EU:s handelssystem inriktas främst mot att det cirkulerar för många utsläppsrätter på marknaden och att priset därmed är för lågt; det lönar sig sällan att minska utsläppen. De 13 000 stora anläggningar som ingår i systemet representerar dessutom bara 40 procent av alla utsläpp inom EU. Större delen av transportsektorn befinner sig utanför systemet.

För att få genomslag måste handeln med utsläppsrätter bli global och allomfattande. Först då blir det möjligt att hejda de stigande utsläppskurvorna. Något sådant system har världens länder hittills inte lyckats komma överens om.

En utsläppsrätt i EU ger innehavaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid. För närvarande kostar en utsläppsrätt tre-fyra öre per kilo koldioxid. Som jämförelse beräknas kostnaden för att fånga in och lagra koldioxid (CCS) till mellan 35 och 60 öre per kilo. Handelspriset behöver alltså minst tiofaldigas om det ska löna sig att överväga installation av CCS.

 

Författare :

Lars Krögerström , vetenskapsjournalist

Länkar

Miljöforskning mars 2013

Ledare

Om tillståndet för en febrig planet Jorden har feber. Det träffande budskapet når mig från kampanjaffischer i tunnelbanan.

Tema Klimatforskning

Klimatforskare: Det går snabbare än väntat Fyra grader varmare, förändrade nederbördsmönster och ett isfritt Arktis inom 30 år. Hitåt pekar den senaste klimatforskningen. Men trots att forskningen utvecklas o... Svarta sotpartiklar ett ljus i klimatmörkret Forskare kan nu visa att svarta sotpartiklar starkt bidrar till att jorden blir varmare. Det finns dock anledning att se ljust på saken. Vi har nämligen goda möjlige... Smältande isar hotar Arktis ekosystem Mikroorganismer i isen är basen för allt levande i Arktis. När isen smälter riskerar därför inte bara isbjörnen att försvinna utan även ett helt ekosystem. Förändrin... Högre havsnivå när Antarktis förlorar glaciäris En ny studie visar att Grönland och Antarktis förlorar tre gånger mer is idag än för 20 år sedan. Förändrade moln kan ge stor effekt Molnen har en stor betydelse för klimatet på jorden. Förändrade moln i Arktis skulle till exempel kunna bromsa issmältningen. Forskare undersöker nu vilka partikla... Koldioxid gör livet surt för havens invånare Världens hav tar upp stora mängder koldioxid. Det är bra för klimatet eftersom det får jordens temperatur att stiga långsammare. Baksidan är att haven blir surare vi... Biologisk mångfald påverkas av förändrat klimat Forskare vid Lunds universitet har sett att fåglar följer förändringar i klimatet. När temperaturen ökar flyttar många fågelarter norrut. Tröskeleffekter kan få system att kollapsa Klimatförändringar som plötsligt blir självförstärkande och en temperatur som skenar bortom all kontroll är ett skräckscenario som ofta målas upp. Forskarna kan idag...

Övriga artiklar

Så mycket dyrare måste utsläppen bli Den globala utsläppskurvan fortsätter att stiga. Enligt experter är höga utsläppspriser det enda sättet att vända trenden. Ett bensinpris på 25 kronor litern kan där... Miljöfarliga vrak identifieras med ny metod Runt Sveriges kust ligger ett stort antal vrak som kan utgöra miljörisker. Men att sanera dem från olja eller farlig last är både kostsamt och riskabelt. Svensk uppfinning stoppar fukten Fuktskador blir ofta ett dyrt kalas med långdragna renoveringar. Varje år uppnår kostnaden för fuktskador cirka 5 miljarder kronor bara i Sverige. Men en vattenläcka... Rockström och Klum vill beröra Med sin nya bok vill de skapa en brygga mellan vetenskap och samhälle. Men även uppmana till samhällsförändringar. Miljöforskning har träffat två av Sveriges mest in...

Notiser

Få ljuspunkter i årlig havsrapport Den årliga rapporten om miljötillståndet i svenska havsvatten "Havet 2012" ger en delvis dyster bild av tillståndet i haven kring Sverige. Ny rapport om samhällets oförmåga att ingripa i tid Okunskap, passivitet och ekonomiska intressen har i flera välkända fall genom historien orsakat miljöförstöring, sjukdom, skador och dödsfall. Europeiska miljöbyrån,... Så ska jordbruket minska sin miljöpåverkan Tjugofem åtgärder för att minska jordbrukets bidrag till övergödningen i Östersjön presenteras i en ny rapport från Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI). Borrkärnor ger klimatledtrådar Grönlands inlandsis kan vara mindre temperaturkänslig än man tidigare antagit. Det visar en ny studie av isborrkärnor från norra Grönland. 105 miljoner kronor till satsning på hållbart samhällsbyggande Formas kommer i mars att utlysa medel för en riktad satsning inom området Hållbart samhällsbyggande.

Vidare länkar

Sidfot