En biobaserad samhällsekonomi arbetar aktivt för att öka användningen av biomassa inom en rad olika samhällssektorer. Syftet är att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror samt att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin. Forskning och utveckling behöver kompletteras med innovationsfrämjande insatser och åtgärder som särskilt tar upp bioekonomins utmaningar. Det kräver en bred samverkan mellan aktörer inom akademi, samhälle och näringsliv.
Bioekonomi har skapat stora förändringar inom socioekonomi, jordbruk, energi och teknik. Konceptet bioekonomi, kan förstås som en ekonomi, där byggstenar för material, kemikalier och energi utgörs av förnyelsebara biologiska resurser inom till exempel växt- och djurriket. Engagerade "konsumentmedborgare" krävs för att rätt utnyttja bioekonomins fördelar. Den här typen av ekonomi kan möta kraven på hållbarhet ur såväl ett miljömässigt som socialt och ekonomiskt perspektiv. Bioekonomin surfar på en ny våg inom vetenskaplig kunskap och teknisk kompetens som kan utnyttja biologiska processer. Där har vi betydande framsteg att vänta under de kommande decennierna.
Skogsbioteknik banar väg för ett biobaserat samhälle. Produktionen av etanol och andra gröna kemikalier från skogsråvara förväntas öka den svenska skogsindustrins konkurrenskraft. Samtidigt bidrar den till att uppfylla de svenska hållbarhetskriterierna och miljömålen. Vid Umeå Plant Science Centre testas nu transgena aspkloner. De har under växthusförhållanden visat förbättrade egenskaper som behövs för olika tänkbara tillämpningsområden, till exempel produktion av gröna kemikalier.
Man kan måla hotfulla scenarion för svensk skogsindustri som kämpar med höga råvarupriser, högre energikostnader och ökad konkurrens inom traditionell pappersmassaindustri med länder så som Kina och Brasilien. Frågan är hur vi kommer att klara av konkurrensen, och om vi inte gör det, vad ska vi då göra med denna fantastiska råvara som vi har så mycket av? Byt ut plast och aluminium mot förnybart material! Föreslår forskare. Det går att ersätta konventionella oljebaserade plaster. Inte minst i matförpackningar, där en god barriär mot exempelvis syre eller vatten förlänger hållbarheten och hjälper till att bevara livsmedlets fräschör, aromer och fuktighet. I vår moderna livsmedelsindustri behövs mycket stora volymer av barriärskikt och följaktligen förbrukas årligen tonvis med syntetiska plastmaterial och aluminium för detta ändamål.
Lignin är framtidens källa för finkemikalier. Att övergå från petroleumbaserade kemiska processer till bioprocesser baserade på förnybara råmaterial ger betydande miljövinster, vilket är ett måste för att upprätthålla ekonomisk tillväxt i framtiden. Framförallt studeras lignin som bas för produktion av aromatiska finkemikalier. Den vanligast förekommande förnybara råvaran på jorden är växtmaterial, som till exempel lignocellulosa, och det är det mest självklara valet att ersätta fossila råvaror med.
Skog och ekonomi i balans. Går det att uppnå? Vilka förändringar kan väntas inom skogsbruket om skogen ska lagra mer koldioxid? Främjar övergång från fossila bränslen till biobränslen vår välfärd? Jämvikt och helhetssyn är ledstjärnor för SLU:s miljö- och naturresursforskare i Umeå, som vill se allt samtidigt: Bioenergi, klimat och ekonomi.
En nyhet från jordens hemliga mörker är att växter tar upp organiskt kväve. Forskning visar att växters upptag av olika kväveformer även innefattar kväve i organisk form och är betydligt mer komplext än man tidigare trott. I både naturliga ekosystem och jordbruksmark är tillgängligheten på kväve avgörande för växters tillväxt. Dagens jordbruksproduktion är därför till stor del beroende av kvävegödsel, vilket ofta leder till kväveläckage och förluster till omgivande miljöer. Detta är stort globalt problem, som är både miljömässigt och ekonomiskt kostsamt. För att kunna maximera tillväxten men samtidigt minimera läckaget är det viktigt med kunskap om växters förmåga att ta upp kväve.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
Chefredaktör